1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta principen om hållbar utveckling vara den högst prioriterade frågan under Sveriges ordförandeskap inom EU första halvåret 2001.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att man under sitt ordförandeskap inom EU kontinuerligt förankrar arbetet i riksdagen.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige under sitt ordförandeskap inom EU verkar för inrättandet av en miljökommitté som granskar förslag till beslut enligt fastlagda principer för miljöpolitiken.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inom EU verka för utökade anslag och befogenheter till Europeiska miljöbyrån,
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige under sin tid som ordförandeland inom EU tar initiativ till att utveckla systemet med gröna räkenskaper. 2
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen under Sveriges tid som ordförandeland inom EU verkar för att systemet med gröna nyckeltal införs även på EU-nivå. 2
7. Riksdagen begär att regeringen under Sveriges tid som ordförandeland inom EU presenterar en plan för att underlätta användandet av miljörelaterade skatter, i synnerhet inrättandet av en gemensam miniminivå för koldioxidskatt. 3
8. Riksdagen begär att regeringen under Sveriges tid som ordförandeland inom EU presenterar en plan för hur man kan öka användandet av miljökonsekvensbeskrivningar och miljöcertifiering i såväl offentlig förvaltning som den privata sektorn.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att substitutionsprincipen skall infogas i EG-fördraget,
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om artikel 95 i EG-fördraget, även kallad Miljögarantin,
11. Riksdagen begär att regeringen i förberedelsearbetet inför samt under genomförandet av ordförandeskapet skapar en mötesplats för olika aktörer i samhället. 1 12. 1 Yrkandena 2 och 11 hänvisade till UU.
2 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till FiU.
3 Yrkande 7 hänvisat till SkU.
3 Inledning
Första halvåret 2001 kommer Sverige att vara ordförandeland inom EU. Det är första gången Sverige får möjligheten att vara ordförandeland, en uppgift som kommer att kräva mycket arbete av både regeringen och statsförvaltningen. Utrymmet för att föra upp frågor på dagordningen är begränsat då man som ordförandeland ärver frågor från tidigare ordförandeskap. Valet av prioriterade frågor i det så kallade arbetsprogrammet blir därför ännu viktigare. Hittills har regeringen deklarerat att man vill prioritera arbetet med EU:s utvidgning, sysselsättningen samt miljöpolitiken. Miljöpartiet de gröna anser att den svenska regeringen ska ta chansen och topp-prioritera miljöfrågorna under sitt ordförandeskap.
4 Rollen som ordförandeland
Att vara ordförandeland inom EU är en stor och omfattande uppgift. Detta märks inte minst på de anslag som finns för arbetet, totalt 735 miljoner kronor. Under det första halvåret 2001 kommer Sverige att ansvara för EU:s möten såväl nationellt som internationellt, framför allt i Bryssel. Ansvaret omfattar även att vara ordförande för de olika nivåerna, såsom ministerrådet och Coreper, samt att representera rådet hos EU- parlamentet. För att planera alla möten och konferenser har man under Utrikesdepartementet valt att inrätta ett 2001-sekretariat som ska ansvara för planering och genomförande.
5 Sätt miljön som prioritet ett!
EU är idag totalt sett snarare en miljöbov än miljövän. I miljöfrågorna, där man på internationell nivå måste samla sig för gemensamma lösningar, har man inte kommit många steg på rätt väg. Ett steg fram har ofta följts av två eller flera steg bakåt. Detta beror på flera saker, men framför allt på politisk ovilja och kontraproduktiva målsättningar och regelverk i EU:s fördrag och struktur. Det som krävs är en rejäl omorganisering och ett radikalt nytänkande inom hela unionens politik för att man ska kunna medverka till en ekologiskt hållbar utveckling. Sverige kan som ordförandeland inte skapa detta nytänkande på ett halvår, men möjligheterna finns att ändra inriktning, att få EU-projektet att växla över på det gröna spåret. Denna insikt delas också av statsminister Göran Persson. I ett tal till miljömässan Envisions i Västerås 16 september 1999 sade han: "Våren 2001 kommer Sverige att vara EU:s ordförandeland. Då kommer hållbar utveckling att stå högt på agendan. Vi ska ta chansen att föra en diskussion om en grön strategi för 2000-talet."
Vi i Miljöpartiet är beredda att delta i arbetet med denna gröna strategi för 2000-talet och vill därför utvidga vårt samarbete med regeringen till att även gälla förberedelsearbetet inför ordförandeskapet inom EU. Ett samarbete har redan initierats och ett antal samtal har hållits mellan ledare för de olika riksdagspartierna och regeringen. Samarbetet måste dock även ge utrymme för de olika partierna att redogöra för sina ståndpunkter i EU-frågor och inte enbart handla om arbetsprogrammet. Under ett ordförandeskapsår görs dessutom många politiska ställningstaganden i frågor som inte kan planeras. Detta skapar ett behov av att regeringen har en kontinuerlig kontakt med riksdagens partier.
Under de senaste åren har en stor politisk förändring skett i de flesta EU- länder. Gröna partier har tagit plats i röd-gröna regeringar i Frankrike, Italien, Tyskland, Finland samt Belgien. I Sverige har Miljöpartiet de gröna inlett ett samarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Även utanför EU finns det gröna politiker i regeringar och parlament. Denna scenförändring har gett den gröna kraften i politiken en skjuts framåt, i synnerhet när det gäller miljöfrågorna då det numera finns gröna miljöministrar i flera länder. De gröna miljöministrarna kommer att kunna ge ett gott stöd till väl genomarbetade och radikala förslag till beslut på miljöområdet. Allt detta ger en bra grund att stå på för en accelererad miljöpolitik, såväl inom EU som på den internationella arenan.
Från svensk sida finns det ett flertal anledningar till att lyfta fram just frågan om ett ekologiskt hållbart samhälle under vår tid som ordförandeland:
Margot Wallström har som kommissionär fått ansvar för miljöfrågorna. Om den svenska regeringen vill visa på att man menade allvar med att önska miljöfrågorna för Margot Wallströms del, finns chansen att som ordförandeland att följa upp den ambitionen.
EU-parlamentet har en konservativ majoritet, något som kan visa sig vara ett problem i miljöarbetet. De konservativa krafterna inom EU-parlamentet har under tidigare mandatperiod visat sig vara mer ekologiskt bakåtsträvande i miljöarbetet än den socialistiska gruppen, även om skillnaden inte är stor. Skulle Sverige välja att lyfta fram miljöfrågorna under sin tid som ordförandeland kan man verka som en motkraft till de konservativa i EU- parlamentet.
Inget land har tidigare valt att högprioritera miljöfrågorna. Konsekvensen har blivit att miljöfrågorna hamnat långt ner på dagordningen. Regeringen skulle med ett nytänkande och heltäckande förslag till åtgärder på miljöområdet kunna profilera det svenska ordförandeskapet som det första gröna ordförandeskapet.
Enligt en opinionsundersökning vill 86 procent av svenskarna att EU ska ta ett stort ansvar för miljön. Det låga valdeltagandet i EU-parlamentsvalet visar också på att medborgarna i EU-länderna är missnöjda med den nuvarande situationen och istället vill att EU ska ägna sig åt väsentligheter. Miljön är en sådan legitim och gränsöverskridande väsentlighet.
De stora brister som finns i EU:s miljöarbete har gjort sig alltmer påminda under de senaste åren. Den senaste rapporten från EU:s egen miljöbyrå, European Environmental Agency (EEA), bekräftar den allvarliga bilden av tillståndet för miljön i EU och beskriver de allvarliga miljöscenarier som väntar om inte EU:s politiker tar frågan på allvar. Trycket från befolkningen inom EU på att ta tag i miljöfrågorna har ökat, vilket bland annat manifesterats i att den gröna gruppen gått starkt framåt i de senaste valen till EU-parlamentet.
I Amsterdamfördraget lyftes frågan om ekologiskt hållbart samhälle upp som ett huvudmål för unionen, vilket utgör ett viktigt konstitutionellt stöd för det framtida miljöarbetet, samtidigt som det är en signal om integrering av miljöfrågorna inom alla EU:s sektorer. Ska detta mål ha någon reell betydelse krävs emellertid att man sätter handling bakom orden och skapar tuffa miljöregler för den inre marknaden. Denna möjlighet finns bland annat i det omfattande förslag till integrering av miljön i alla politikområden som ska presenteras vid toppmötet i Göteborg.
Margot Wallström aviserade under förhören med miljöutskottet i EU- parlamentet att ett sjätte miljöhandlingsprogram ska arbetas fram och träda i kraft då det femte miljöhandlingsprogrammet avslutas vid årsskiftet år 2000. Detta program har nu försenats, men arbetet med att verkställa handlingsprogrammet kommer förhoppningsvis att ligga på Sveriges bord som ordförandeland. Det är viktigt att programmet blir heltäckande och konkret med kvantitativa mål- och delmål. Sverige skulle kunna ge det nya handlingsprogrammet en bra start om miljöfrågorna prioriterades.
6 Miljöfrågor kräver helhetssyn och integrering
Det kanske allra viktigaste när det gäller arbetet med att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle är att ställa upp systemkriterier som omfattar alla sektorer i samhället. Tidigare har miljöpolitiken ofta karakteriserats av så kallade "end-of-pipe solutions", dvs åtgärder för att mildra effekterna av miljöproblemen. Framtidens miljöpolitik ställer hårdare krav på helhetssyn och kollektivt ansvarstagande hos samtliga delar av samhället, så att miljöproblemen åtgärdas redan vid källan.
Grunden i ett ambitiöst miljöprogram för Sveriges ordförandeperiod måste vara att skapa ett skelett av principer och åtgärder som man sedan kan bygga vidare på. Utspridda åtgärder här och där kommer inte lösa de långsiktiga problemen.
7 In med miljöhänsyn i hela EU-systemet!
En av de viktigaste ändringarna i Amsterdamfördraget handlar om principerna om hållbar utveckling. Artikel 2 i det nya fördraget där unionens mål formuleras lyder numera: "främja ekonomiska och sociala framsteg och en hög sysselsättningsnivå och uppnå en väl avvägd och hållbar utveckling". Att principen om hållbar utveckling formulerats som just en "princip" får konsekvenser för unionens arbete. Principer måste nämligen integreras i all verksamhet. Detta förtydligas också av artikel 6 i EG-fördraget: Miljöskyddskraven måste ingå i utformning och genomförande av gemenskapens politik och verksamhet enligt artikel 3, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling.
Då Sverige var ett av de länder som drev införandet av principen om hållbar utveckling under den regeringskonferens som ledde fram till Amsterdamfördraget vore det nu på sin plats att driva på för att verkligen integrera denna i praktisk politik i ministerråden och även i kommissionens verksamhet. Detta arbete har så sakteligen påbörjats med integreringsrapporter för energi-, jordbruks-, transport- och industri- ministerråden. Dessa har emellertid varit mycket diffusa och fått mycket kritik av EU:s samlade miljöorganisationer. I framtiden ska det presenteras strategier för resterande ministerråd, samt en övergripande strategi som ska antas vid toppmötet i Göteborg, i juni 2001. Dessa sektorsstrategier måste innehålla tydliga och kvantitativa miljömål samt metoder för att nå dessa. Några centrala metoddelar är att planera för internalisering av miljökostnader, genomförande av principen om att förorenaren betalar samt att integrera miljöhänsyn i frihandelspolitiken. För samtliga dessa kriterier har de existerande strategierna misslyckats och om inte Sverige tar ett ledningsansvar för strategierna riskerar de att bli papperstigrar utan verklig effekt på den förda politiken.
Några av de insatser som bör ingå i ett ramprogram för integrering av miljöfrågorna i övrig verksamhet är:
8 Inrättande av en miljökommitté
Inrättandet av en miljökommitté som granskar kommissionens förslag till beslut utifrån ovan nämnda miljöprinciper skulle vara ett viktigt verktyg för att påskynda miljöarbetet i unionens alla verksamhetsområden. En miljökommitté bestående av representanter för olika intressegrupperingar i samhället såsom NGO:er och nationella miljövårdsmyndigheter skulle kunna vara en positiv och tydlig signal till medborgarna att man menar allvar med miljöhänsyn.
9 Öka kontrollen!
EEA, som idag samlar in och sammanställer information om miljötillståndet i unionen, bör ges ökade resurser och befogenheter. Miljöpartiet de gröna anser att EEA ska ha regionala kontor runt om i EU, som tillsammans med redan existerande tillsynsmyndigheter kan bistå i arbetet med att verkställa och kontrollera att den beslutade miljöpolitiken genomförs.
10 Ge ekonomin ekologiska spelregler!
Den ekonomiska politikens makt över miljösituationen världen över är en fundamental del i den gröna samhällsanalysen. Den blinda jakten på ständigt ökad konsumtion, dvs ökad BNP, är ett av unionens huvudmål trots att miljöforskning påvisar att det är just ett ökat materialflöde som är ett av de stora hindren på vägen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. De bruttovinster som uppnås i miljöarbetet i form av bättre teknik och effektiviseringar blir sällan nettovinster då den ökade konsumtionen av varor äter upp de framsteg som uppnås. Att ha ett sådant ekonomiskt beräkningssätt som mål för den ekonomiska politiken framstår som allt mer ohållbart, omodernt och innehållslöst.
11 Gröna räkenskaper
Miljöpartiet de gröna vill att Sverige som ordförandeland ska ta initiativ till att utveckla systemet med så kallade gröna räkenskaper eller "grön NNP" där även slitage på det naturliga kapitalet finns med i kalkylen. I Sverige har Miljöpartiet de gröna fått igenom gröna nyckeltal till budgeten. Ett liknande system bör även införas på EU-nivå för att man lättare ska kunna se de ekologiska konsekvenserna av den förda ekonomiska politiken.
12 Underlätta för miljöskatter
Många aktörer i EU är idag eniga om behovet av, och stöder, en grön skatteväxling där de miljörelaterade skatterna höjs och skatten på arbete sänks. Kommissionen menar att detta är en avgörande komponent i arbetet för ökad sysselsättning. Vi har redan påbörjat denna reform i Sverige. Detta förbättrar kraftigt trovärdigheten för att Sverige under sitt ordförandeskap ska kunna lägga fram en konkret plan för att underlätta en miljörelatering av skatte- systemet på olika nivåer. Detta gäller framför allt skatterna på energi och koldioxid. En viktig princip i sammanhanget är emellertid att beslut om skatter endast ska vara miniminivåer, med en frihet att gå före och nationellt fastställa högre nivåer.
13 Horisontella styrmedel
Under de senaste åren har det uppkommit en rad olika horisontella ekonomiska styrmedel för miljöpolitiken. Exempel på sådana horisontella styrmedel är miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, samt miljöcertifiering av företag. Rätt utformade kan dessa styrmedel spela en viktig roll i arbetet med att skapa ett grönare näringsliv. EU har sedan en tid tillbaka också ett eget miljöcertifieringssystem, EMAS, vilket dock har kommit i skymundan av det internationella systemet ISO 14 001. Miljöpartiet de gröna anser att regeringen under sin period som ordförandeland bör presentera en plan för hur man kan stimulera användandet av miljökonsekvensbeskrivningar och miljöcertifiering såväl i offentlig förvaltning som i den privata sektorn.
Nyligen fattades beslut i EU-parlamentet om att så kallade strategiska miljökonsekvensbeskrivningar ska vara ett verktyg för EU för att ta hänsyn till effekterna på miljön. Eftersom det råder delade meningar mellan ministerrådet och parlamentet kommer detta med all sannolikhet att bli en fråga som tas upp till förlikning. Här bör den svenska regeringen ligga på för att ta med EU-parlamentets kompletteringar till det föreslagna direktivet.
14 Miljödemokrati i fördragen
Miljöpartiet de gröna vill att EU:s fördragstexter ska kompletteras med en rad miljöprinciper i syfte att stärka miljöns konstitutionella ställning inom EU. Detta skulle samtidigt vara en viktig signal om att det förebyggande miljöarbetet måste stärkas. Vissa grundläggande principer för miljöarbetet finns redan i fördraget som togs på regeringskonferensen i Amsterdam, t ex försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren betalar som läggs fast i artikel 174 punkt 2.
Som ordförandeland har man ingen formell möjlighet att påverka de fördragstexter som ligger till grund för unionsarbetet, detta beslutas på de kontinuerligt återkommande regeringskonferenserna. En sådan pågår för tillfället och kommer troligtvis att avslutas under det franska ordförandeskapet, det vill säga innan det svenska. Genom att lyfta de strukturella frågorna till diskussion under ordförandeskapet kan Sverige samtidigt skapa en grogrund för strukturförändringar vid en kommande regeringskonferens. Skulle Sverige välja att lyfta frågorna om en ekologiskt hållbar utveckling under sitt ordförandeskap och offensivt driva implementeringen av redan gällande miljöprinciper, kommer detta att påverka frågornas tyngd inom hela unionens verksamhet. Viktiga miljöprinciper som inte ännu finns med i gällande fördrag är substitutionsprincipen samt ett uttalat faktor 10-mål, dvs att producenter enbart ska använda en tiondel så mycket råvaror och energi som dagens nivåer.
15 Stärk miljögarantin!
Den del av EU:s lagstiftning som föranlett den mesta debatten är den som berör den så kallade miljögarantin, eller artikel 95 i fördraget (tidigare 100a). Tanken med fördragstexten är att man som medlemsstat ska tillåtas gå före på bland annat miljöområdet, även om det föreligger ett harmoniseringsdirektiv i frågan. Denna artikel har förändrats och kompletterats under flera regeringskonferenser. Tyvärr har förändringarna inte varit till det bättre, snarare har det skett en allvarlig försämring som gör att paragrafen i praktiken är obrukbar. Problemet är framförallt punkt fem i artikel 95, där mycket komplicerande krav ställs för en nationell skärpning av de nationella regleringarna. Bland annat ställs krav på att medlemsstaten ska kunna bevisa att det aktuella problemet är specifikt för medlemsstaten samt att det ska ha uppkommit efter den tidpunkt då harmoniseringsåtgärden beslutats.
Miljögarantin är kanske det mest uppenbara exemplet på hur EU:s strukturer är kontraproduktiva i miljöarbetet. Flexibla regler som möjliggör en progressiv och offensiv politik är en viktig delkomponent för att utveckla miljöarbetet.
Några områden där EU:s regelverk hindrar medlemsstaterna att gå före i miljöarbetet är:
- Möjligheten att ställa miljökrav vid offentliga upphandlingar då detta kan betraktas som ett konkurrensstörande element på den inre marknaden,
- tuffare regler för genmanipulerade livsmedel där Miljöpartiet de gröna i första hand vill förbjuda sådana. I andra hand vill vi se en märkning av alla livsmedel som innehåller genmanipulerade produkter,
- hårdare regler vad gäller miljöinformation till konsumenter. Här är en miljömärkning med tuffare nationella miljökrav en viktig beståndsdel. Detta kan emellertid riskeras om EU bestämmer sig för att dess egen miljömärkning, EU-blomman, ska gälla istället, eftersom denna innebär lägre ställda miljökrav för märkning.
Den svenska regeringen har under sitt ordförandeskap en gyllene möjlighet att påbörja debatten om en omformulering av artikel 95 för att möjliggöra striktare nationella regleringar på miljöområdet. Detta bör även vara en fråga som regeringen driver med kraft under nästa regeringskonferens.
16 Ett demokratiskt ordförandeskap
I förberedelsearbetet inför ordförandeskapet är det av yttersta vikt att planeringen förankras hos frivilligorganisationer, näringsliv, fackföreningar osv. Finland genomförde ett sådant förankringsarbete inför och under sitt ordförandeskap med mycket lyckat resultat. Vi i Miljöpartiet de gröna vill att en mötesplats mellan intresserade organisationer och andra parter skapas för att på så vis öka öppenheten och den offentliga insynen i ordförandeskapsarbetet.
Stockholm den 2 oktober 2000
Yvonne Ruwaida (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Per Lager (mp)
Kia Andreasson (mp)
Lars Ångström (mp)