Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om klimatpolitiskt handlingsprogram.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilt konto för skogskalkning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gröna nyckeltal.1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grushushållningsplaner.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att värnet av biologisk mångfald bör innefattas i miljöbalkens hänsynsregler.
6. Riksdagen beslutar med följande ändring i förhållande till regeringens förslag om ramar för utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård för år 2001, anvisa anslag enligt sammanställning: 7. Tabell 1: (Anslag (1000-tal kr) Regeringens förslag Anslagsförändring )
1 Yrkande 3 hänvisat till FiU.
Inledning
Miljö är ett allomfattande begrepp. Politiken måste präglas av en helhetssyn på människan som till alla delar berörs av miljön och samspelar med miljön. Miljöhänsyn är därför ingen sektorsfråga utan löper genom alla mänskliga frågor, varför den måste finnas med i vår grundläggande attityd.
Miljö är alltså ett betydligt vidare begrepp än vad som avses under detta utgiftsområde. Man kan därför, som regeringen gör i propositionen, kalla de miljöfrågor som berörs av utgiftsområdet för "lilla miljön" och den generella miljön för "stora miljön".
Människans mest basala kroppsliga behov är att andas luft, dricka vatten och äta mat. Men förutsättningarna för ren luft, friskt vatten och näringsriktig mat är mycket olika på jorden. Det besvärande är att dåliga förutsättningar på dessa områden oftast är resultatet av mänskligt beteende och en livsstil, som inte präglas av förvaltarskap.
Förvaltarskap har alltid en etisk dimension. Varje generation måste ta ansvar för sin livsstil.
Klimat
Mycket tyder på att mängden växthusgaser i atmosfären verkar öka. Sedan slutet av 1800-talet har teknik utvecklats att mäta detta. Man har också studerat polarisarna och funnit att koldioxidhalten är mycket större i de ytliga islagren än i de djupa. Dock vet man inte om koldioxidhalten naturligt minskar efter många hundra år i isens djupa delar. Vädret har alltid svängt och man måste kunna studera mycket långa tidsperioder för att kunna värdera klimatförändringar. Jorden har tidigare haft både varmare och kallare perioder. De flesta forskare anser dock att en klimatförändring är på gång.
Hotet om klimatförändringar är ett av de mest komplexa problem som mänskligheten måste komma till rätta med. Klimatförändringar är globala, långsiktiga och sker med en betydande tröghet. Den dag det säkert kan konstateras att en klimatförändring skett, kanske det inte finns någon väg tillbaka. Försiktighetsprincipen måste gälla.
Växthuseffekten består i att de s.k. växthusgaserna ökar i atmosfären och bildar ett atmosfäriskt lock. Solen strålar genom locket in mot jorden, medan värmen sedan inte kan stråla ut.
Medeltemperaturen på jorden ökar varvid klimatförändringar uppstår. Koldioxid anses bidra med 75 % av växthusgaserna. Resten fördelar sig i huvudsak på 5 andra gaser: metan, dikväveoxid, fluorkarboner, ofullständigt halogenerade fluorkarboner (innehåller klor) och svavelhexafluorid.
Koldioxid bildas vid vår normala ämnesomsättning. Vi andas ut koldioxiden, som utgör livssubstrat för växterna. Gasen syns inte och är luktfri. Människor har svårt att se denna gas som ett hot, vilket ökar det pedagogiska problemet.
Utsläpp av koldioxid
Koldioxid bildas framför allt vid förbränning av fossila bränslen. I den industrialiserade världen är utsläppen mycket höga, högst i USA. Koldioxidutsläppen per capita/år är i USA 20,0 ton, i EU 9,0, i Sverige 6,8, i Afrika 1,0.
Utsläppen i Sverige har sedan 1990 ökat med 3 %, mest på grund av ökande trafik. Riksdagens mål har inte kunnat uppfyllas år 2000 att utsläppen inte skulle vara större än 1990. Den statliga Klimatkommittén föreslår, att det målet ska uppfyllas år 2005, samt att utsläppen år 2010 ska vara 2 % lägre än år 1990.
Målet kan låta anspråkslöst men kan få omfattande konsekvenser för industrin. Åtgärderna för att minska utsläppen kostar och kan ge konkurrensnackdelar i en globaliserad ekonomi. Länder och företag ska inte kunna konkurrera med hjälp av dålig miljö. Därför vill Kristdemokraterna att frågan tas upp i förhandlingarna mellan EU och WTO.
Men vår privata konsumtion och livsstil betyder mer än förändringar inom industrin. Det svåra är att nödvändiga beslut och förändringar måste fattas hos oss alla. Men i detta ligger något positivt: ett ökat personligt ansvar för kretslopp, avfallshantering samt bruket av ändliga resurser.
Av samhället krävs omgående krafttag för att hejda utsläppen av koldioxid. Varken inom energi- eller transportsektorn kan ökade utsläpp tillåtas. Ett kraftfullt handlingsprogram måste upprättas och genomföras:
- utfasning av fossilbränslen i energiproduktionen genom effektivisering och besparing av energi samt uppbyggnad av energisystem baserade på förnybara bränslen.
- utfasning av fossilbränslen i transportsektorn. Bilindustrin måste finna andra drivmedel än fossilbränsle, eventuellt med stöd från lagstiftning. Man måste också kunna redovisa, hur koldioxidutsläppen från nyproducerade bilar kan upphöra helt. Kortsiktiga åtgärder kan behövas, exempelvis "trängselavgifter" i storstäderna, skattelättnad för alternativa bränslen, höjning av bilskrotningspremien. EU:s upphandlingsregler bör kompletteras med krav på att miljökostnaderna vägs in vid upphandling. Miljökostnaderna bör även vägas in vid andra internationella handelsöverenskommelser.
- åtgärder för att öka kolbindningen. Odlingsmetoder finns som ökar jordens mullhalt, varvid kol bindes. Bl.a. visar ett tioårigt, storskaligt försök att kolhalten i matjorden ökat med 3000 kg kol per hektar och år i jämförelse med konventionellt odlingssystem. Skulle detta system tillämpas på hela Sveriges åkerareal, c:a 2,75 miljoner hektar, skulle mer än hälften av koldioxidutsläppen från förbränning av fossilbränsle bindas i jordens organiska substans.
- återvinning samt lagring av koldioxid under jord. Teknik finns att i stora förbränningsanläggningar återvinna koldioxid som sedan kan komprimeras och lagras. Detta är en metod att litet snabbare kunna minska koldioxidhalten i luften men är inte någon hållbar metod ekologiskt enligt nuvarande kunskap. Mer forskning behövs därför inom detta område.
- internationella åtgärder, exempelvis utsläppsbubblor med möjlighet att överlåta utsläppsrättigheter. EU har i förhandlingar med anledning av FN:s klimatkonvention ålagts att minska sina utsläpp med 8 %. Vid fördelningen av kvoten inom EU tilläts Sverige att öka sina utsläpp med 4 %. Denna pluskvot bör Sverige inte använda sig av.
Ren luft
Hälsofarliga luftutsläpp kommer huvudsakligen från trafiken, som ökar, särskilt i storstäder. Utöver koldioxid, som inte hotar människans hälsa direkt, utsläpps kväveoxider, svaveldioxid, organiska ämnen, sot, partiklar, metaller. En del går ut med avgasen. Annat lossnar från däck och bromsband.
För miljöklassning av fordon kommer EU att kräva avgasrening och partikelfällor. Det som då släpps ut blir koldioxid och vatten samt mycket små partiklar, mindre än 15 nanometer. Vad som händer i kroppen med så små partiklar är för närvarande ett okänt kapitel. Misstankar finns att även de är farliga. Det har också konstaterats att mycket mindre mängd luftföroreningar, än vad man tidigare trott, kan ge upphov till olika sjukdomar. Åtgärdsprogrammet omfattar även:
- trafikbegränsning och anpassning av trafikflöden
- avgasrening och partikelfällor på fordon med fossilbränsle.
- miljövänligare fordonsbränslen. Sverige bör påverka i EU,
så att större etanolinblandning kan göras i bensin än 5 %
- alternativa bränslen bör ha skattelindring
- miljöanpassad kollektivtrafik
- miljöanpassad planering för bostäder
Agenda 21
Överenskommelsen 1992 på Riokonferensen stimulerade i Sverige till mycket omfattande och aktivt arbete med miljöfrågorna inför 2000-talet. Detta lokalt förankrade arbete slog väl ut. Det hjälper till att hålla medvetenheten uppe om miljön och resulterar i lokala mål och riktlinjer för en hållbar utveckling. Agenda 21-arbetet är troligen den viktigaste basen för att bearbeta det pedagogiska problemet, att få människor att vidta åtgärder mot företeelser som de inte upplever som hotande. Det är viktigt att ha en bred förankring hos befolkningen beträffande miljöarbete och miljöåtgärder.
För att bl.a. kunna stötta arbetet bättre yrkar Kristdemokraterna på större överföring av medel till kommunerna, vilket framgår av vår budgetmotion.
Rent vatten
Vattnet är vårt viktigaste livsmedel. Sverige har riklig tillgång på rent råvatten, till skillnad från de flesta andra länder. Exempelvis har Tyskland riklig tillgång på råvatten men det är mycket förorenat. Endast i sydöstra Sverige uppträder det mer eller mindre regelbundet vattenbrist. Generellt behöver svensken inte spara på vattnet för tillgångens skull. Men efter användandet ska vattnet renas och det kräver resurser, även i utrymme. Reningsslammet har blivit ett allt större problem på grund av innehåll av tungmetaller och läkemedelsrester, samtidigt som näringen i slammet behöver återföras till jorden för kretsloppets skull. Vattenhanteringen blir alltså ganska dyrbar. Av de här skälen behövs en hushållning med vatten.
Två tredjedelar av vårt grundvatten är beroende av grusåsar. Grushushållningsplaner måste upprättas, regionalt och nationellt. Den nya administrationen av vattenavrinningsområden underlättar för en sådan hushållning.
Uppsökande verksamhet bör ske beträffande radon i enskilda brunnar.
Försurning
Försurningen har minskat i vårt land. De inhemska svavelutsläppen har minskat kraftigt. Dock ökar trafiken och därmed utsläpp av försurande kväveoxider. Hälften av det sura nedfallet kommer från andra länder i Europa. Försurningstrycket är störst i sydvästra Sverige, men surchocker uppträder även i inre Norrland vid snösmältningen.
Eftersom marken också är försurad, minskar försurningen i vattendragen ganska långsamt trots kalkning. Kalkning av avrinningsområden bidrar till snabbare minskning av försurningen. Det finns något motstridiga rapporter om skogskalkningseffekt på skogstillväxt (mineralbrist på grund av försurningen ger långsammare skogstillväxt?) samt på flora och fauna i skog och våtmark. Därför bör försök i större skala göras i områden med högt försurningstryck.
Även dricksvattnet är surt på många ställen. Det anses råda ett samband mellan surt vatten och vissa sjukdomar.
Vi har tidigare kritiserat att det varit svårt att utläsa ur regeringens budgetförslag hur mycket pengar som anslagits till kalkning. Vi har därför yrkat på att kalkning ska redovisas för sig. Skogskalkning bör inledningsvis tas med som ett nytt anslag. Så småningom bör hela den samlade kalkningsinsatsen sammanföras till ett gemensamt anslag, eftersom en gemensam strategi med sammanslagen sjö- och skogskalkning kan komma att minska resursbehovet totalt sett. Kristdemokraterna anslår till skogskalkning 50 miljoner kr år 2001 utöver regeringen. Likaså 50 miljoner kronor per år 2002 och 2003.
Kristdemokraterna har tidigare påpekat att påbörjad kalkning inte bör avbrytas. Regeringen intar nu samma ståndpunkt.
Biologisk mångfald
De biologiska resurserna får inte utnyttjas, bara nyttjas enligt förvaltarskapsprincipen. Man kan heller inte förutsäga när ett ekosystem kollapsar till följd av påverkan. Därför måste försiktighetsprincipen råda.
Mångfalden hotas av markanvändning, förorening från luft och mark, ibland direkta giftutsläpp, olämpliga fiskemetoder m.m. Här räcker det inte med bara nationellt arbete. Internationellt arbete inom och utanför EU måste till.
Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald utgör ett allmänt intresse. Det framgår inte med tillräcklig tydlighet i lagstiftningen. Därför bör värnet om biologisk mångfald innefattas i miljöbalkens hänsynsregler.
Genteknik
För industrin är den moderna gentekniken av störst intresse främst beträffande läkemedel, diagnostik, växtförädling och miljövård. Vissa läkemedel kan nu framställas i tillräcklig mängd av genmodifierade bakterier. Endast så kallad innesluten användning sker av dessa bakterier. Denna industriprocess får anses okontroversiell och är till stor nytta för sjuka människor. Även beträffande diagnostik och miljövård har gentekniken medfört stora fördelar.
Mer kontroversiellt är det att sätta ut genmodifierade växter. Är utsädet sterilt för att motverka spridning gör det bonden beroende av att alltid köpa utsäde. En fattig bonde i u-land har ofta inte råd med det. Är växten resistent mot skadedjur kan resistensen sprida sig oönskat till andra växter. Resistensen kan reducera den biologiska mångfalden kraftigt. Den ekologiska effekten av en genmodifierad växt kan dessutom inte förutses.
Forskningen om mer långsiktiga konsekvenser av GMO är otillräcklig.
Spektakulärt nog diskuteras doping med genterapi. Genterapi kan nyttjas till vad som helst när den blir användbar, exempelvis för kosmetiska ändamål och transplantation av organ (genom kloning av celler), kanske för att påverka minne eller personlighet. Den etiska debatten borde föregå forskningsresultaten. Så är sällan fallet.
Genterapi för att bota sjukdom har inte nått det kliniska stadiet än. Kristdemokraternas ståndpunkt är att genterapi på könsceller inte ska tillåtas men att genterapi på somatiska celler kan tillåtas.
Det hävdas ofta att gentekniken behövs för att ge mat åt dem som svälter. Men det finns mat så att den räcker för alla, men den är fel fördelad. Gentekniken kan bli ett skäl för i-världen att inte ändra livsstil.
I länder med svält förekommer det ofta naturkatastrofer, torka och för stort betestryck. När växtprotein tar omvägen via köttdjur, förloras upp till 90 % av proteinerna.
Substitutionsprincipen ska gälla även här: en metod ska inte användas om den eftersträvade effekten kan nås på ett mindre riskabelt sätt.
Kristdemokraterna anser det inte önskvärt med totalstopp för nya GMO- produkter men dagens lagstiftning är otillräcklig. Detta utvecklar vi i en särskild motion om genteknik. Patent ska inte tillåtas på gener och kombinationer av gener. EU har öppnat för sådant patent. Sverige bör i EU försöka förändra detta.
Genteknik är en del av biotekniken. Bioteknikområdet är till stora delar outforskat. Här finns stora möjligheter till hjälp för miljö och odlingskedja och till att bekämpa svälten.
En folkbildningskampanj bör initieras beträffande bio- och genteknik. Kunskap och varumärkning ska möjliggöra för människor att välja vilka livsmedel de vill ha. Märkningen ska också innefatta om genmodifierade ingredienser ingår.
Kemikalier
Enligt regeringens budgetproposition har "Kemikalieinspektionens nationellt inriktade begränsningsarbete med ämnesinriktade insatser nedprioriterats under år 1999 till förmån för arbetet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö". I propositionen anges inte om detta är en tillfällig prioritering. Det beklagliga är att kemikalietrycket inte minskar samtidigt.
Kemikalieinspektionens begränsningsarbete för olika ämnen har bestått i att man riskbedömer, anbefaller märkning och anger hantering av ämnet i fråga. Risken begränsas, om hanteringsanvisningen följs. Bedömningarna styrs av miljöbalk och miljömål. Den uppgiften måste någon ha. Av propositionen framgår inte vem som ska utföra det arbetet.
Certifiering
Många företag har ISO- eller EMAS-certifierats. Certifieringen kan användas som en konkurrensfördel men är ganska kostsam, även om avgiften varierar med företagets storlek. Därför är det mest kapitalstarka företag, som certifierats. Det är oftast lättare att hitta bra miljölösningar i större företag men det vore intressant att också få ett mått på miljöarbetet i mindre företag.
Idag arbetar många små och medelstora företag med miljöledningssystem utan att detta registreras. Den stora kostnaden för certifiering blir ett hinder för registrering men alltså inte för ett levande miljöarbete.
I regeringens gröna nyckeltal ingår antalet ISO- och EMAS-registrerade företag. Även antalet företag med aktivt miljöarbete, som beskrivits ovan, bör tas med i nyckeltalen.
Skatteväxling
Kristdemokraterna har länge drivit kravet att i ökad utsträckning använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Skatteväxling har tidigare föreslagits. Regeringen anger i budgetpropositionen att man genomför en skatteväxling. Regeringen föreslår att koldioxidskatten, dieselskatten och elskatten höjs. Dessa intäkter används för att finansiera en sänkning av arbetsgivaravgiften samt till en höjning av grundavdraget. Men de verkligt energikrävande industrierna har beviljats nedsättning av koldioxidskatt och elskatt. Det är ju där skatteväxlingen borde vara särskilt intressant. Ensamföretagaren får bara ökad skatt men ingen växling, eftersom han inte har någon anställd. Hit hör många lantbrukare.
De senaste 6 åren har skattetrycket höjts med cirka 70 miljarder. Cirka 15 % av detta utgörs av miljörelaterade skatter. Samtidigt har inte skatten på arbete sänkts. Därmed har utrymmet för skatteväxling begränsats.
Den gemensamma marknaden begränsar effekten av miljöskatter om de fungerar konkurrenssnedvridande. Sverige bör vara pådrivande i arbetet på EU-nivå med en skatteväxling, från skatt på arbete till miljöstyrande skatter och avgifter. Höga krav ska ställas, då minimidirektiv på miljöområdet ska antas.
Offentlig upphandling
"Delegationen för ekologisk, hållbar upphandling har fått tilläggsuppdrag att ta fram ett för hela den offentliga sektorn gemensamt internetbaserat verktyg som ska tjäna som modell för ekologiskt hållbara upphandlingar", anger regeringen i sin budgetproposition. Kristdemokraterna har tidigare påpekat behovet av detta. Den offentliga upphandlingen i Sverige omsätter ca 300 miljarder kronor på ett år. Inom detta område finns en stor miljöpotential. Sverige bör även i EU arbeta för ett förändrat regelverk.
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har gjort den bedömningen att möjligheterna för ett EU-medlemsland att ställa miljökrav vid kvalificering av anbudsgivare är mycket begränsade. Miljöfaktorer kan enligt NOU tillmätas betydelse vid val av det mest fördelaktiga anbudet endast under förutsättning att det föreligger ett samband mellan miljökraven och föremålet för upphandlingen samt att utvärderingskriterium framgått av annons eller förfrågningsunderlag. Det enda krav, som möjligen kan godtas på tillverkningsprocesser är att varan ska vara märkt med det europeiska miljömärket (EU-blomman). Krav kan troligen inte ställas på att varan ska transporteras på "ett visst miljövänligt sätt". Detta bör åtgärdas.
Miljöarbetet i ett internationellt perspektiv
Omfattande nationella åtgärder mot miljöförstöringen har en begränsad effekt om inte Europa drar åt samma håll. EU:s beslutsregler behöver förändras så att exempelvis miljöpolitiska beslut kan ske med enkel majoritet. Miljökostnaderna bör internaliseras i produktion, transport och konsumtion. Annars kan både tillväxt och frihandel utgöra hot mot vår gemensamma miljö. Trots detta måste grundregeln vara största möjliga frihandel.
Inskränkningar på nationell nivå måste kunna tillåtas om de kan motiveras med hälso- och miljöskäl. Kristdemokraterna vill därför förändra den så kallade miljögarantin så att bevisbördan läggs på den klagande parten.
Amsterdamfördraget, som trädde i kraft den 1 maj 1999, stärker ekologisk hållbarhet som målsättning inom unionen, det vill säga alla beslut inom olika instanser i EU ska ta hänsyn till sociala, ekonomiska och ekologiska effekter. Fördraget ger också rätt att behålla nationella regler samt begränsad rätt att införa nya egna regler. Försiktighetsprincipen ska vara central inom unionens miljöpolitik.
Den rika världen är ett hot mot en ekologisk balans genom sin stora konsumtion och sitt ineffektiva resursutnyttjande. Den fattiga delen utgör ett hot mot ekosystemet på grund av sin fattigdom som utgör grund för obalanserad befolkningstillväxt, urbanisering och kortsiktigt utnyttjande av träråvaror. Den rika världen har ett ansvar att hantera denna situation, bland annat genom en anständig nivå på u-landsbiståndet och att ge u-länderna rimliga handelsvillkor.
Stockholm den 4 oktober 2000
Alf Svensson (kd)
Inger Davidson (kd)
Göran Hägglund (kd)
Mats Odell (kd)
Dan Ericsson (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Maria Larsson (kd)
Jan Erik Ågren (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)