Stranderosion och andra effekter av klimatförändringar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett särskilt statsanslag för att parera, motverka och
förebygga effekter av klimatförändringar.
Klimatfrågan
Risken för klimatförändringar är förmodligen detta århundrades
allvarligaste miljöhot. De senaste årtiondena kan vi konstatera en kraftig
global uppvärmning. Av millenniets sista tio år har åtta varit de varmaste
som uppmätts. En i stort sett helt enig forskarkår har svårt att förklara det
på annat sätt än att det beror på den ökande växthuseffekten som blir följd
av förbränning av fossila bränslen, dvs kol, olja och fossilgas. Vid
förbränningen släpps kolatomer, som legat lagrade i jordskorpan i
årmiljoner lösa i form av koldioxid.
Den klimatpåverkan som växthuseffekten leder till riskerar att få
förödande konsekvenser med förändrade nederbördsmönster, ökade
stormskador, höjda havsnivåer och stora översvämningar. Vi har de senaste
åren upplevt katastrofer som är direkt kopplade till klimatet.
Översvämningarna i Moçambique är ett exempel. För några år sedan
förorsakade orkanen Mitch en total förödelse där den drog fram över
Centralamerika. Det finns inga tecken som tyder på att det skall bli färre
katastrofer i framtiden. Det finns för övrigt det som talar för att
Golfströmmen kan förändra sitt lopp, vilket skulle kunna leda till att Sverige
kan få något av ett sibiriskt klimat.
De totalt förödande konsekvenser som kan bli av klimatförändringarna
innebär att försiktighetsprincipen måste gälla. Åtgärder måste vidtas i
förebyggande syfte. Det effektivaste och billigaste sättet att minska utsläppen
av koldioxid är att skatteväxla, genom att höja skatten på koldioxid och sänka
den på arbete. Om det blir dyrare att släppa ut koldioxid så leder det till både
förändringar i livsstilen och till att ny teknik utvecklas och tas i bruk. Fler
kommer att välja att efterfråga bilar som drar mindre bensin. Istället för att
välja en bil som drar en liter per mil kan man köra en som drar 0,6 liter eller,
om trycket på biltillverkarna ökar, 0,3 liter per mil. Varje liter bensin leder
till
utsläpp av 2 kg koldioxid - effekten av en energieffektivare bilpark blir
således betydande. En högre koldioxidskatt sätter också press på
biltillverkarna att såväl tillverka biobränslebilar, som inte ger nettoutsläpp
av
koldioxid, som utveckla bränsleceller etc. Genom ett smartare körsätt kan
man minska sin förbrukning av bensin med ca 20%. Vid nyproduktion
kommer bästa teknik att användas, eftersom den även i företagens budget
kommer att betala av sig snabbt.
Parera effekterna
Även om vi såväl nationellt som globalt kommer att lyckas att minska
utsläppen av klimatförändrande gaser kommer effekter av tidigare utsläpp
att drabba oss. Detta medför kostnader - såväl för det globala samhället
som för vårt nationella. Vi kan redan konstatera att mycket talar för att en
ökande stranderosion kommer att påverka många svenska kommuner.
Redan nu ser vi hur t.ex. Ystads kommun drabbats och hur en kommunal
budget kan urgröpas p.g.a. klimatpåverkan. Flera kommuner i landet har
bildat en gemensam arbetsgrupp för att tillsammans med forskare utarbeta
strategier i kampen mot erosion.
Vi vet att klimatpåverkan även kan påverka flora och fauna, vattenflöden
och skyddsbehov. Effekterna av de översvämningar som blev följden av den
senaste sommarens väder kunde åtgärdas med hjälp av pengar från den
tillfälliga s.k. kommunakuten.
För att parera, motverka och förebygga effekterna av klimatförändringar
behövs ekonomiska resurser. Det behövs forskning, analyser och samordning
för att på bästa sätt hitta bästa lösningar. De ad hoc-lösningar som annars lätt
blir fallet är otillfredsställande. Ett steg i rätt riktning är att t.ex. låta
en
myndighet hantera och ansvara för erosionsfrågorna. Ett annat steg är att
inrätta ett anslag i statsbudgeten för att garantera att det finns medel avsatta
på liknande sätt som vi under budgetsamverkan kunnat införa ett anslag för
marksanering.