Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett särskilt statsanslag för att parera, motverka och förebygga effekter av klimatförändringar. Klimatfrågan
Risken för klimatförändringar är förmodligen detta århundrades allvarligaste miljöhot. De senaste årtiondena kan vi konstatera en kraftig global uppvärmning. Av millenniets sista tio år har åtta varit de varmaste som uppmätts. En i stort sett helt enig forskarkår har svårt att förklara det på annat sätt än att det beror på den ökande växthuseffekten som blir följd av förbränning av fossila bränslen, dvs kol, olja och fossilgas. Vid förbränningen släpps kolatomer, som legat lagrade i jordskorpan i årmiljoner lösa i form av koldioxid.
Den klimatpåverkan som växthuseffekten leder till riskerar att få förödande konsekvenser med förändrade nederbördsmönster, ökade stormskador, höjda havsnivåer och stora översvämningar. Vi har de senaste åren upplevt katastrofer som är direkt kopplade till klimatet. Översvämningarna i Moçambique är ett exempel. För några år sedan förorsakade orkanen Mitch en total förödelse där den drog fram över Centralamerika. Det finns inga tecken som tyder på att det skall bli färre katastrofer i framtiden. Det finns för övrigt det som talar för att Golfströmmen kan förändra sitt lopp, vilket skulle kunna leda till att Sverige kan få något av ett sibiriskt klimat.
De totalt förödande konsekvenser som kan bli av klimatförändringarna innebär att försiktighetsprincipen måste gälla. Åtgärder måste vidtas i förebyggande syfte. Det effektivaste och billigaste sättet att minska utsläppen av koldioxid är att skatteväxla, genom att höja skatten på koldioxid och sänka den på arbete. Om det blir dyrare att släppa ut koldioxid så leder det till både förändringar i livsstilen och till att ny teknik utvecklas och tas i bruk. Fler kommer att välja att efterfråga bilar som drar mindre bensin. Istället för att välja en bil som drar en liter per mil kan man köra en som drar 0,6 liter eller, om trycket på biltillverkarna ökar, 0,3 liter per mil. Varje liter bensin leder till utsläpp av 2 kg koldioxid - effekten av en energieffektivare bilpark blir således betydande. En högre koldioxidskatt sätter också press på biltillverkarna att såväl tillverka biobränslebilar, som inte ger nettoutsläpp av koldioxid, som utveckla bränsleceller etc. Genom ett smartare körsätt kan man minska sin förbrukning av bensin med ca 20%. Vid nyproduktion kommer bästa teknik att användas, eftersom den även i företagens budget kommer att betala av sig snabbt.
Parera effekterna
Även om vi såväl nationellt som globalt kommer att lyckas att minska utsläppen av klimatförändrande gaser kommer effekter av tidigare utsläpp att drabba oss. Detta medför kostnader - såväl för det globala samhället som för vårt nationella. Vi kan redan konstatera att mycket talar för att en ökande stranderosion kommer att påverka många svenska kommuner. Redan nu ser vi hur t.ex. Ystads kommun drabbats och hur en kommunal budget kan urgröpas p.g.a. klimatpåverkan. Flera kommuner i landet har bildat en gemensam arbetsgrupp för att tillsammans med forskare utarbeta strategier i kampen mot erosion.
Vi vet att klimatpåverkan även kan påverka flora och fauna, vattenflöden och skyddsbehov. Effekterna av de översvämningar som blev följden av den senaste sommarens väder kunde åtgärdas med hjälp av pengar från den tillfälliga s.k. kommunakuten.
För att parera, motverka och förebygga effekterna av klimatförändringar behövs ekonomiska resurser. Det behövs forskning, analyser och samordning för att på bästa sätt hitta bästa lösningar. De ad hoc-lösningar som annars lätt blir fallet är otillfredsställande. Ett steg i rätt riktning är att t.ex. låta en myndighet hantera och ansvara för erosionsfrågorna. Ett annat steg är att inrätta ett anslag i statsbudgeten för att garantera att det finns medel avsatta på liknande sätt som vi under budgetsamverkan kunnat införa ett anslag för marksanering.
Stockholm den 5 oktober 2000
Birger Schlaug (mp)