Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den stora samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att ha en stabilitet i budgetmedlen till kalkningsverksamhet för att uppnå största möjliga nytta med anslaget till kalkning.
Ett nytt långsiktigt bra sätt att kalka
För att minska försurningen och bevara den biologiska mångfalden i våra sjöar och vattendrag har vi under många år bedrivit kalkningsverksamhet och detta har visat sig vara mycket positivt. Det är viktigt att vi långsiktigt motarbetar den pågående försurningen av våra sjöar och vattendrag och att pågående kalkningsprojekt ej tvingas avbrytas i förtid.
I statens finanser ses kalkningen som en kostnad. Men det är faktiskt tvärtom, kalkningen är en åtgärd som är lönsam och som genererar både arbetstillfällen och inkomster inom många områden utanför det rena kalkningsarbetet. Man glömmer i sammanhanget de positiva synergieffekter, som kalkningen ger i vårt land. Det finns utredningar som visar att samhället får tillbaka 3-4 kronor på varje satsad "kalkningskrona". Ekoturismen är en av våra snabbast växande branscher, där många ofta lokala företag med framgång använder sig av våra naturresurser som bas för sin näring. Det rör sig om uthyrning i stugbyar, kanotuthyrning, försäljning av fiskekort, vildmarkscamping, forsränning m.m. Dessa näringar bidrar också till att hålla glesbygden vid liv. Vi har dessutom sportfisket, som förutom rekreation också betyder stora inkomster. Det viktigaste av allt i detta sammanhang, människors livskvalité, går naturligtvis inte att sätta pris på. Dessutom är produkterna och tjänsterna i stort helsvenska, svensk kalk, svenska transportföretag, svenska entreprenörer. Kalkningsanslagen snurrar alltså runt i svensk ekonomi. Det är viktigt att vi belyser den totala samhällsnyttan med kalkningsanslaget.
Den ryckighet som varit inom kalkningsverksamheten, där anslaget har pendlat upp och ner, har påverkat verksamheten i negativ riktning. Kompetens försvinner genom att duktiga konsulenter och handläggare i kommuner och hos länsstyrelser byter till annat arbete.
Det är mycket viktigt att samordning sker mellan kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket för att uppnå största möjliga nytta av kalkningsverksamheten.
För att kalkningsbranschen i framtiden skall vara effektiv, behövs en stabilitet med ej för stora och snabba svängningar mellan åren eller mellan olika produkter och metoder.
Det behövs långsiktighet för att de skall utvecklas och våga investera. En god framförhållning är viktig för att de skall kunna planera och leverera i rätt tid och utnyttja produktions-, transport- och spridningsresurser på ett optimalt sätt.
Använd kalken två gånger
Genom att kalka avrinningsområden till stora sjöar så binds aluminium i marken innan det förs ut i vattnet där såväl fiskarnas liv som dricksvattenkvaliteten står på spel. Senaste rön visar att kalkning även gör att kadmium binds i skogsmarken och inte förs ut t ex i Östersjön där sillens liv är i fara.
Genom att tillföra kalk tillsammans med aska så tillgodogörs viktiga näringsämnen - framför allt mikronäring - och vi får en vitalisering av skogen. Kalken gör alltså nytta två gånger, både för skog och vatten.
Praktiska erfarenheter visar att bokskog slår skott tre år efter kalkning och skägglaven kommer igen, inte bara mossa i granskogen.
Framtidens behov av skyddsvärda markområden
När det gäller medel för skyddsvärd skogsmark är det viktigt att dessa fördelas så att en större andel kan reserveras för biotopskydd och naturvårdsplaner. För att vi skall nå en biologisk mångfald behöver vi många små olika områden väl spridda över landet. Det är också viktigt att medel reserveras för skötsel och tillsyn av de naturvårdsområden som bildas. Även medel till ersättning för skador som kan uppstå i angränsande skog som kan skadas av in- sektsangrepp bör finnas.
Stockholm den 5 oktober 2000
Birgitta Carlsson (c)
Eskil Erlandsson (c)