Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att under ramanslaget 26:1 2 miljoner kronor av medel
avsedda för forskning kring ekologisk odling skall disponeras av
Stiftelsen
Biodynamiska Forskningsinstitutet.
Motivering
Ekologiskt jordbruk och trädgårdsodling har under senare år vunnit ökat
stöd och respekt. Biodynamisk odling är en metod för ekologisk odling
med stark inriktning på hushållning med ändliga naturresurser genom
lokala kretslopp på gårdsnivå, balans mellan växtodling och djurhållning
samt gödselvårdande åtgärder med bland annat kompostering.
Förmodligen är det korrekt att hävda att den biodynamiska odlingen idag
representerar den mest ambitiösa formen av ekologisk odling.
Den biodynamiska odlingen har en lång tradition i Sverige med Järna som
något av ett centrum för verksamheten. De första odlingarna kom igång redan
på 1930-talet. I dag finns i Järna samlat 7 biodynamiska lantbruk och flera
biodynamiska trädgårdsföretag i anslutning till dessa, med en samlad areal på
ca 500 ha samt lokal förädling med bland annat kvarn, bageri, mejeri och
förädling av grönsaker. I området finns en unik samlad erfarenhet av
ekologisk och biodynamisk odling som betyder mycket för
omställningsprocessen mot ett miljövänligare jordbruk och är något som
måste tas till vara för att uppnå det uppställda målet att 20 % av
odlingsarealen i Sverige skall vara omlagd till ekologisk odling år 2005.
Hösten 1999 startade ett naturbruksgymnasium för ekologisk odling på den
närbelägna Nibble gård.
Sedan 1950-talet bedrivs en forskning i nära samverkan med de
biodynamiska verksamheterna i Järna, en forskning som varit banbrytande för
den ekologiska odlingen i Norden. Arbetet bygger på grundläggande
ekologiska principer, kretslopp, förnybar energi och vården av den biologiska
mångfalden och syftar till en uthållig försörjning av livsmedel med en hög
näringskvalitet. Institutet med dess försöksgård Skilleby i samverkan med
övriga biodynamiska gårdar i Järna är särskilt är inriktat på kretsloppsfrågor,
resurshushållning och miljö inom jordbruket och nära den praktiska
tillämpningen.
Relationen mellan jordbruk och samhälle - med studier av miljövinster
genom lokal försörjning av livsmedel inbegripet lokala
förädlingsverksamheter, kretslopp och bioenergi inom Järnaregionen som ett
praktiskt exempel - är föremål för studier med medel från bland annat FRN.
Kontinuerlig uppföljning sker också av kvaliteten på biodynamiska odlade
livsmedel och en vidareutveckling sker av metoder för detta.
Resultat från institutets forskningsarbete blir kontinuerligt tillgängligt för
praktik, rådgivning och undervisning genom kurser, föredrag, exkursioner
samt olika former av skriftligt rådgivningsmaterial som distribueras genom
Jordbruksverket och via egna publikationer och tidskrifter. Forskningsarbetet
finns redovisat i ett stort antal nationellt och internationellt publicerade
rapporter, och ligger också till grund för de läroböcker som används i
ekologisk odling i Norden. Ett EU-projekt rörande jordbruket och Östersjöns
miljö är under planering med samarbete med andra Östersjöländer speciellt
inriktat på typgårdar för att studera hur näringsläckaget kan minska och
metoder för omläggning. Samarbete sker med forskare och institutioner vid
SLU men också med motsvarande verksamheter i andra länder.
Arbetets omfattning begränsas dock av bristen på ekonomiska medel till
basresurser. Först i slutet av 1980-talet var det möjligt att genom en förändrad
inställning till miljöfrågorna och jordbruket få forskningsmedel till ekologisk
odling. Fortfarande råder dock stor oförståelse för projekt som är
ämnesöverskridande och som gäller miljö och resursfrågor i hela system.
Därför behövs särskilda medel till en fri oberoende forskning som kan driva
utvecklingen vidare. Sedan 1998 leds arbetet vid Biodynamiska
Forskningsinstitutet av Agr. Dr Artur Granstedt som tidigare som
statskonsulent i ekologisk odling varit ansvarig för forskningsinformation och
forskningsledning inom ekologiskt lantbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet
och som därefter som forskningsprofessor varit ansvarig för uppbyggnaden
och ledningen av det statliga forskningsprogrammet i ekologisk odling i
Finland.
Biodynamiska forskningsinstitutet vid Rudolf Steinerhögskolan i Järna har
ansökt om basanslag till forskning i biodynamiskt och ekologiskt lantbruk av
de medel som reserverats till sådan forskning (35 miljoner om året i tre år).
Institutet har i årets budgetproposition ej fått någon del av dessa medel utan
de basanslag som beviljats för forskning i ekologiskt lantbruk (5 miljoner om
året) har endast gått till Lantbruksuniversitetet (CUL, centrum för uthålligt
lantbruk).
Den biodynamiska forskningen i Järna kommer därför i ett sämre läge vad
gäller de basresurser som behövs för sådan forskning och som kan göra det
möjligt att utarbeta projekt som genom ansökningar kan få del av de övriga
medel som kommer fördelas av forskningsråden för sådan forskning. Vi
föreslår därför att riksdagen beslutar om att basanslag till forskning i
ekologiskt lantbruk också kan ges till Stiftelsen biodynamiska
forskningsinstitutet för en fortsatt och intensifierad verksamhet till ett
belopp
om minst 2 miljoner och som föreslås finansieras genom minskning av
basanslaget till CUL med 1 miljon och en minskning av anslaget till
forskningsråden med en miljon.
Verksamheten vid Biodynamiska forskningsinstitutet är en i Sverige unik
resurs med anknytning till praktik och med årtiondens erfarenheter samlade.
Institutet har skapat en egen forskningsprofil, med en tonvikt på lokala och
regionala kretslopp, och samhällsekologi som utgör ett viktigt komplement
till den forskning kring ekologisk odlings som bedrivs på annat håll. Detta
arbete bör tas till vara i den samhällssatsning som nu sker för att öka den
ekologiska odlingsarealen i Sverige. En förutsättning för att Biodynamiska
Forskningsinstitutet skall kunna konkurrera på lika villkor med universitets-
anknutna forskningsinstitut om tillgängliga forskningsmedel är att man, i
likhet med dessa, har vissa basresurser. Pluralism och mångfald är en
förutsättning för en positiv utveckling inom all forskning, och det är utan
tvivel till gagn också för forskningen kring ekologisk odling.