1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om myggproblemet i nedre Dalälven.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om statligt stöd för att förhindra myggkläckning samt
bekämpning med BTI.
Nulägesbeskrivning
Myggproblemen i nedre Dalälven har den gångna sommaren
varit extrema. Resultat från olika mätningar visar att älvnära
områden med minst 10.000 permanent bosatta och flera
större turistanläggningar har drabbats. Det är med objektiva
vetenskapliga metoder fastställt att myggförekomsten är
unik för Sverige. I Österfärnebo har tio gånger fler mygg
uppmätts än i Sjaunjaområdet Norrbottensfjällen.
Bygdernas framtid är allvarligt hotad p.g.a. återkommande olägenheter för
människors och husdjurs hälsa, negativ befolkningsutveckling, vikande
underlag för besöksnäringen.
Reduktion av mygg kan
göras enligt tre
huvudåtgärder:
Åtgärder som förhindrar eller
minskar myggkläckning
Översyn av älvens vattenreglering.
Miljökonsekvensbeskrivningar, för två invallningsföretag.
Älvens vatten skall förhindras att tränga upp inpå Tärnsjö och
Österfärnebo tätorter, på samma sätt som sker via äldre befintlig invallning av
Hedesunda samhälle, som har mycket små myggproblem jämfört med
grannorterna uppströms. Invallningarna kan förenas med god miljövård.
Investeringarna är kostnadsberäknade till 15 miljoner kronor. Driften kan
uppskattas till ca 50.000 kr/år totalt. Kan finansiering lösas i form av
statligt
anslag och direktavskrivning, blir det framtida låga kostnader för drift och
underhåll.
Andra möjliga markpåverkande delåtgärder är kulturmiljöbevarande
återställande av s k älvängar, vilket bedrivits framgångsrikt i Österfärnebo
och Tärnsjö i tidigare Myggprojekt. Älvängsslåtter ingår även i
skötselföreskrifterna för Färnebofjärdens Nationalpark, varför medel för
fortsatt arbete bör avsättas.
Åtgärder som förhindrar att
mygglarver kläcks
Stora summor läggs världen över ner på kemisk och
biologisk bekämpning i myggens kläckningsområden. Vi
föreslår att endast ekologiskt acceptabel bekämpning med
BTI bör förekomma (Bacillus Thuringiensis israelensis, ett
bakteriemedel som dödar stickmyggens larver genom att
angripa dess matsmältningskanal).
Nedre Dalälvskommunerna har via Uppsala universitet anlitat forskare på
högsta internationella nivå för att etablera och genomföra ett ekologiskt
anpassat och effektivt kontrollprogram med BTI. Programmet kommer att ta
flera år att genomföra i hela området och kommer att kräva en mycket
vältrimmad organisation och total uppslutning av markägare och boende för
att göra insatser som måste sättas in under mygglarvernas korta kläckningstid.
En stor kostnad innan programmet kan startas är nödvändig kartering av
kläckningsplatser.
Vad gäller den årliga bekämpningen kan som exempel jämförelse ske med
Rhendalen. BTI-behandling sker här av ca 10 000 hektar tre gånger årligen.
Kostnaden uppges till ca tre miljoner DM/år, vilken fördelas på ca 2,5
miljoner invånare utefter de 30 mil som där är drabbade av myggplågan. Att
ca 10.000 boende i nedre Dalälven skulle klara att bära denna kostnad blir
svårt.
Övriga åtgärder som syftar till att
minska skadeverkningar av
flygande mygg
Framtagning av bättre myggmedel, gemensamt anordnande
av badresor för barn, hjälp åt djurägare, ökade öppettider på
bibliotek m.m. I detta arbete kommer de lokala föreningarna
att ha en viktig roll. Experiment i Gysinge med besprutning
av vitlöksoljan Garlic Barrier har visat att denna typ av
medel kan vara ett miljömässigt bra alternativ till andra mer
eller mindre hälsovådliga alternativ för att avskräcka
myggen till dess att åtgärderna av kategorierna 1 och 2 ovan
får önskad effekt, vilket kommer att ta tid.
Kontrollprogram
Med målet att etablera det första svenska
kontrollprogrammet mot stickmyggor, har kommunerna till
projektet knutit världsledande kompetens i form av Dr Jan
Lundström Uppsala universitet, biolog och virolog, samt M.
Sci. Martina Schäfer, Mannheim, doktorand vid Uppsala
universitet. Schäfer är sedan sju år anställd vid de
samverkande kommunerna i Rhendalens
myggkontrollprogram, där man med framgång sedan 20 år
nyttjat det biologiska bekämpningsmedlet BTI.
Förstudier i fält har inletts i september 2000 med sikte på att ett försök
med BTI skall genomföras 2001 och fullskalig besprutning 2002.
Kommunerna utreder även översyn av Dalälvens reglering, ett par lokala
invallningsprojekt och övriga åtgärder (se bilaga nedan). Utformningen av
programmet, dess organisation, kostnader och finansiering utreds under
hösten 2000 i nära kontakt med bl a länsstyrelsernas miljöenheter,
Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Miljödepartementet.
Följande positiva effekter kan uppnås:
- Bevarad livskvalitet för den drabbade ortsbefolkningen i form av
möjligheter till utevistelse och utomhusaktiviteter.
- Minskad risk för skadliga effekter av upprepat användande av myggmedel
inomhus, på huden och i sin övriga närmiljö.
- Minskad risk för spridning av virussjukdomar såsom Ockelbosjukan och
Harpest.
- Minskat fysiskt lidande orsakat av myggbett såsom allergiska reaktioner
och infektioner.
- Minskad psykisk stress hos befolkningen orsakad av den extrema mygg-
förekomsten.
- Höjt värde på fastighetsmarknaden genom att ortens rätta attraktionskraft
inte kommer i skymundan av problem med extremt stor förekomst av
mygg.
- Ökade generella förutsättningar för lokalt näringsliv att överleva och
expandera.
- Ökade speciella förutsättningar för näringslivet inom turistnäringen att
överleva och expandera.
- Minskade risker att några individer ur en desperat befolkning tar saken i
egna händer och sprider oljor/gift i naturen.
Kort och långsiktig
finansiering
Någon fullständig kostnadsbudget kan idag endast anges
grovt. En uppskattning är att kostnaden för etapp ett blir ca
tio miljoner kronor. (Bl.a. nu upphandlade tjänster av
Uppsala universitet kostar två miljoner kronor, vilket endast
täcker en förstudie, och dessutom tillkommer stora kostnader
för GIS-kartering.)
Från och med 2003 förväntas projektet övergå till fullskalig permanent
bekämpning med BTI. Hur omfattande denna blir kommer etapp 1 av
projektet att utvisa. Miljöminister Kjell Larsson har utlovat hjälp att bli av
med myggen vid ett möte i Österfärnebo i augusti.
En möjlig framtida finansieringslösning efter slutförd - och av staten
delfinansierad - etapp 1 skulle kunna vara att riksdagen tilldelar Naturvårds-
verket ett extra anslag. Om en nationalpark skall bevaras i området, som inte
bara är till nytta för dess fauna och flora, utan även till glädje för de män-
niskor som bor i området, skulle detta kunna vara en långsiktigt bra lösning.