Motion till riksdagen
2000/01:MJ801
av Fridén, Lennart (m)

Mikrovågor, magnetism och miljöhot


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av stärkt och samordnad forskning kring
mikrovågsrelaterade medicinska risker och att en restriktiv
tillståndspolitik tillämpas i avvaktan på säkra forskningsresultat.
En ökad exponering från
magnetism och
mikrovågor
Antalet mobiltelefoner har ökat explosionsartat och
företrädare för telebolag anser att vi i framtiden bara
kommer att telefonera trådlöst. Som alltid när nya
uppfinningar ger snabb utveckling och en stegrad omsättning
ger en känsla av eufori bland såväl tekniker som ägare,
ligger risken för att drabbas av "fartblindhet" nära.
De som drabbas av uppfinningarnas "barnsjukdomar" och baksidor
riskerar att bli "överkörda". En allt mer uppenbar baksideseffekt av
mikrovågsanvändning är överkänslighetsreaktioner. Det gäller mobiltelefoni
och det gäller datorstrålning. På samma sätt kan vi se reaktioner mot
magnetfält runt högspänningsledningar och även, för den som redan "gått
över gränsen", för toleransmarginalen för den mänskliga organismen,
allergiliknande reaktioner även för normal hushållsström. Vi har i Sverige fått
ett växande antal av s.k. elallergiker, även om den termen inte är rättvisande.
På samma sätt som när s.k. oral galvanism började uppträda och det saknas
entydiga forskningsresultat, så blir ofta de drabbade bemötta med
oförstående, betraktas som psykosomatiska fall eller rent av som
inbillningssjuka. Faktum kvarstår; ett stort antal människor världen över -
tusentals i Sverige - har drabbats av medicinska förändringar där elektriskt
inducerad magnetism och/eller mikrovågor är enda i nuläget synbara
förklaringen till att besvären uppstått. Mycket finns fortfarande att göra inom
forskningen och frågorna radar upp sig kring dessa nya miljöfaktorers roll.
Ingen vet om de är enda orsaken eller om de är en utlösande faktor i
kombination med andra miljöeffekter.
Ställningstaganden i
andra länder
I avvaktan på säkrare forskningsresultat har länder som
Italien, Schweiz och Australien infört bestämmelser som
leder till stor restriktivitet vid utplaceringen av
mobiltelefonmaster. Inom EU har man bestämt sig för att
problemet skall utredas närmare. EU har därför också
rekommenderat att försiktighetsprincipen skall tillämpas. I
Italien, där problemen kallas elektrosmog, betraktar man
detta som andra föroreningar. Man har också skärpt
lagstiftningen. I Schweiz ligger gränsvärdena för högsta
tillåtna exponering av elektromagnetiska fält flera tiotals
gånger under den svenska nivån.
Forskningen måste samordnas och påskyndas. Försiktighet
rekommenderas.
Mot bakgrund av dessa såväl fakta som internationella erfarenheter och det
oklara forskningsläget är det förvånansvärt att den svenska regeringen givit
tillstånd till utplaceringen av mobiltelemaster i närheten av för dyra pengar
s.k. elsanerade hus. Insatser som alltså varit till ingen nytta och bl.a.
tvingat
människor att flytta och orsakat onödiga kostnader för kommuner och
enskilda. Det har t.o.m. varit svårt att få till små zoner utan mobilantenner i
glesbygd. Att mikrovågor har en effekt på biologisk materia vet var och en
som har en mikrovågsugn. Att magnetfält kan påverka omgivningen - oavsett
det rör sig om fysiska eller biologiska effekter - vet var och en som får order
att stänga av sin bärbara telefon vid besök på sjukhus eller på flygresor.
Restriktionerna vid användandet av undersökningsapparatur och annan
apparatur på vårdinrättningar talar också sitt tydliga språk. Forskare på
Karolinska Institutet och på andra orter i Sverige har också påvisat olika
medicinska effekter av olika slag av mikrovågor. Dessvärre har anslagen till
en fortsättning av denna forskning varit svår att få och neddragningar har
t.o.m. gjorts under pågående projektarbete.
Det är många frågor som måste få sina svar. Relationen mellan en
medicinsk effekt och de av oss skapade mikrovågorna, som läggs ovanpå de
olika vågor som redan naturen utsätter oss för, måste utredas snabbt och
åtgärder vidtagas för att eliminera och helst undanröja alla risker. Flera
problem torde på relativt kort tid kunna utredas. För att få ett samstämmigt
agerande från försäkringskassor och pensionsinrättningar är det viktigt att
forskningsresultat som leder till vetenskaplig konsensus kan presenteras.
Annat, som t.ex. risken för genetiska förändringar, kanske vi inte får kunskap
om förrän under senare generationer. Just därför bör restriktivitet gälla vid
all
anläggning av strålningsinducerande verksamheter. Det är vi skyldiga våra
efterkommande.

Stockholm den 30 september 2000
Lennart Fridén (m)
Per-Samuel Nisser (m)