1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hårdare miljökrav på sjöfarten och jordbruken runt Östersjön.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige även fortsättningsvis tar ansvar för att administrera
Östersjöuniversitetet.1
3.
1 Yrkande 2 hänvisat till UbU.
Motivering
Hoten mot Östersjön är fortfarande stora. Samarbetet mellan
länderna som omger Östersjön måste ta sikte på att mildra
hoten och undvika att Östersjön blir ett helt dött hav.
De stora problemen att lösa är de problem som orsakas av oljeutsläpp från
båtar och problemen med övergödning och algblomning.
Under 1998 registrerade svenska kustbevakningen totalt 395 illegala
oljeutsläpp i svensk ansvarszon, varav 299 i Östersjön. Under år 1999
registrerades 326 illegala oljeutsläpp, varav 224 i Östersjön. Den minskning
av oljeutsläppen som skett under 1999 har skett i sjötrafikstråken längs
Sveriges sydkust och vidare förbi Öland och Gotland. Minskningen är
indikationer på att kustbevakningens flygövervakning samt det internationella
samarbetet i syfte att stävja de illegala utsläppen nu börjat ge effekt.
Länderna kring Östersjön har enats om att tillsammans komma tillrätta
med utsläpp av avfall från sjöfarten. Beslutet om en gemensam strategi mot
utsläpp av alla typer av avfall från fartyg har fattats inom ramen för
Helsingforskommissionen. Östersjöstrategin, Baltic Strategy, är ett
åtgärdspaket och en handlingsplan. Den innebär att det skall finnas:
- tillräckligt med mottagningsanläggningar för avfall från fartyg,
- ett enhetligt och konsekvent avgiftssystem,
- enhetliga regler
- samarbete mellan Östersjöländerna för att upptäcka utsläpp från fartyg.
Kraven på sjöfarten måste enligt vår mening skärpas. Ett
absolut krav måste vara att ett fartyg inte tillåts lämna hamn
innan rengöring genomförts. När det gäller utsläpp från
jordbruk och industrier är dessa lika höga i dag som för tio
år sedan. Om vi skall kunna rädda Östersjön måste
jordbruket minska sina utsläpp. Stödsystemet för jordbruket
måste ändras så att man inte premierar ett kemikaliefritt
jordbruk.
Sverige bör gå före i strävandena. Initiativ bör tas inom ramen för
Östersjösamarbetet för att åstadkomma hårdare krav på sjöfarten och för att
omläggningen av jordbruksstöden inom EU påskyndas. Sverige har sedan
1974 varit med om att bygga upp Helsingforskommissionens arbete för
bevarandet av Östersjöns marina miljö och har undertecknat 1992 års
konvention som trädde i kraft i januari i år och innebär juridiskt bindande
överenskommelser om att bland annat upphöra med dumpning till sjöss,
övergödning och användande av miljöfarliga ämnen, att drastiskt se över
landets fiskeuttag ur den utfiskade Östersjön, och att i alla beslut använda sig
av principerna om BAT (best available technique), BEP (best environmental
practice) och PPP (polluter pays principle utan statligt stöd).
En av Sveriges största insatser för att sprida kunskaper inom detta
område är att samordna Östersjöuniversitetet (Baltic University Programme)
som är ett nätverk för drygt 160 universitet och högskolor runt Östersjön.
Genom kurser organiserade av Östersjöuniversitetet har ett mycket stort antal
studenter inom exempelvis biologi, teknik, statsvetenskap, ekonomi och
lärarutbildningar fått kunskap om frågor som rör Östersjöns miljö ur
biologiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv. Östersjöuniversitetet är
beroende av finansiellt stöd från andra källor än den akademiska världen, och
dess största finansiär, SIDA, tänker upphöra med stödet av verksamheten.
Därför borde Sverige ta sitt utlovade ansvar för Östersjöns natur och miljö
och fortsätta att administrera Östersjöuniversitetet, även om det sker på annat
sätt än genom SIDA.