1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att icke förorenade täckmassor skall beläggas med deponi-
skatt.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en utredning tillsätts angående lagen om producentansvar.
3.
1 Yrkande 1 hänvisat till SkU.
Motivering
Ett kretsloppssamhälle bygger på att materialflödena sluts i
en cirkel, i motsats till dagens system som till stor del ännu
är linjära. Riksdagens beslut om deponiskatt, deponiförbud
för brännbart material år 2002 och deponiförbud för
komposterbart material år 2005 är bra. De stöder en
omläggning till ett kretsloppssamhälle.
Syftet med deponiskatten är att ge kommunerna incitament till att minska
sin deponering och förbättra källsorteringen. För att systemet med
deponiskatten skall accepteras och gillas av allmänheten måste alla detaljer
vara rimliga och logiska. Idag beläggs täckmassor som används löpande varje
dag med deponiskatt. Som täckmassor används till stor del ren jord. Följden
blir att det är skatt på ren jord, ett förhållande som uppfattas som absurt av
de
flesta. Centerpartiet anser att icke förorenade täckmassor ej skall beläggas
med deponiskatt.
Lagen om producentansvar initierades av Centerpartiet i fyrpartiregeringen
i början av 90-talet. Den har på ett verkningsfullt sett drivit på återvinningen
fram till idag. Nu behöver den ses över som en följd av att de tre ovan
nämnda riksdagsbesluten rimligen leder till ett ökat tryck på källsorteringen.
Därför föreslår vi att en utredning tillsätts som ser på bland annat följande
problemställningar.
Mycket pekar på att nivån på insamlingsmålen är för lågt satt - den borde i
princip sättas till 100 %. Om nivån sätts till lägre än 100 % måste
insamlingsmålen gälla på regionnivå och inte som idag som riksgenomsnitt.
Det säkerställer att materialbolagen har lika stora insamlingsmål över hela
landet.
Sett från kommunernas sida är det dubbla huvudmannaskapet för
sopor/återvinningsmaterial ett problem. Kommunerna har ansvaret för
hushållssoporna enligt lag. Samtidigt utför de flesta kommuner insamlingen
av återvinningsmaterial på entreprenad åt materialbolagen. Problemet är att
materialbolagen ensidigt sätter priset, vilket gör att kommunerna har svårt att
få kostnadstäckning för insamlingen av återvinningsmaterial. Därför har nu
flera kommuner avsagt sig entreprenörsuppdraget. Om materialbolagen inte
hittar någon som kan utföra entreprenaden så får kommunen ansvaret ändå
p.g.a. att icke sorterat återvinningsmaterial är att betrakta som
hushållssopor.
Materialbolagen måste få ett utökat ansvar att täcka kostnaderna för
insamlingen.
Att dela upp t.ex. papper på ett flertal materialbolag gör att det skapas
logistikproblem. Det gör att insamlingen varken blir kostnadseffektiv eller
miljöeffektiv. Det finns anledning att utreda den uppdelningen med mål att
hitta ett mer rationellt upplägg.