Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att icke förorenade täckmassor skall beläggas med deponi- skatt.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning tillsätts angående lagen om producentansvar. 3. 1 Yrkande 1 hänvisat till SkU.
Motivering
Ett kretsloppssamhälle bygger på att materialflödena sluts i en cirkel, i motsats till dagens system som till stor del ännu är linjära. Riksdagens beslut om deponiskatt, deponiförbud för brännbart material år 2002 och deponiförbud för komposterbart material år 2005 är bra. De stöder en omläggning till ett kretsloppssamhälle.
Syftet med deponiskatten är att ge kommunerna incitament till att minska sin deponering och förbättra källsorteringen. För att systemet med deponiskatten skall accepteras och gillas av allmänheten måste alla detaljer vara rimliga och logiska. Idag beläggs täckmassor som används löpande varje dag med deponiskatt. Som täckmassor används till stor del ren jord. Följden blir att det är skatt på ren jord, ett förhållande som uppfattas som absurt av de flesta. Centerpartiet anser att icke förorenade täckmassor ej skall beläggas med deponiskatt.
Lagen om producentansvar initierades av Centerpartiet i fyrpartiregeringen i början av 90-talet. Den har på ett verkningsfullt sett drivit på återvinningen fram till idag. Nu behöver den ses över som en följd av att de tre ovan nämnda riksdagsbesluten rimligen leder till ett ökat tryck på källsorteringen. Därför föreslår vi att en utredning tillsätts som ser på bland annat följande problemställningar.
Mycket pekar på att nivån på insamlingsmålen är för lågt satt - den borde i princip sättas till 100 %. Om nivån sätts till lägre än 100 % måste insamlingsmålen gälla på regionnivå och inte som idag som riksgenomsnitt. Det säkerställer att materialbolagen har lika stora insamlingsmål över hela landet.
Sett från kommunernas sida är det dubbla huvudmannaskapet för sopor/återvinningsmaterial ett problem. Kommunerna har ansvaret för hushållssoporna enligt lag. Samtidigt utför de flesta kommuner insamlingen av återvinningsmaterial på entreprenad åt materialbolagen. Problemet är att materialbolagen ensidigt sätter priset, vilket gör att kommunerna har svårt att få kostnadstäckning för insamlingen av återvinningsmaterial. Därför har nu flera kommuner avsagt sig entreprenörsuppdraget. Om materialbolagen inte hittar någon som kan utföra entreprenaden så får kommunen ansvaret ändå p.g.a. att icke sorterat återvinningsmaterial är att betrakta som hushållssopor. Materialbolagen måste få ett utökat ansvar att täcka kostnaderna för insamlingen.
Att dela upp t.ex. papper på ett flertal materialbolag gör att det skapas logistikproblem. Det gör att insamlingen varken blir kostnadseffektiv eller miljöeffektiv. Det finns anledning att utreda den uppdelningen med mål att hitta ett mer rationellt upplägg.
Stockholm den 3 oktober 2000
Lena Ek (c)
Agne Hansson (c)