Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lagen om strandskydd bör revideras enligt motionens intentioner. Motivering
Sverige har en fantastisk natur med en lång kustlinje och en rikedom av insjöar och vattendrag. Detta är något vi skall värna om och bevara för våra efterkommande generationer. Människans närvaro utgör både en förutsättning och ett hot mot dessa vattendrag. I bland annat Miljövårdsberedningens betänkande "Levande skärgård - Utvärdering av de regionala miljö- och hushållningsprogrammen" (SOU 2000:69) tar man upp vikten av att bevara våra skärgårdsmiljöer, men också behovet av att utveckla desamma. Eftersom vi inte har ett utan flera skärgårdsområden med olika värden, hot och möjligheter så bör den framtida utvecklingen för dessa områden anpassas till den aktuella platsen och situationen. Flera skärgårdar är i grunden avfolkningsbygder med ett omfattande säsongsboende. Här är behovet av stöd till, exempelvis, lokalt näringsliv och permanent boende starkare än behovet att reglera.
Av rapport nr 2 från Regionalpolitiska utredningen, "Värdet av att flytta och att stanna - om flyttningsbeslut, platsanknytning och livsvärden" (SOU 2000:36), framgår att människors flyttbeslut hänger samman med en önskan om att genomföra sitt/sina livsprojekt. Att boendemiljön och platsen dit man flyttar därvid spelar stor roll är helt klart. Många prioriterar grundläggande livsvärden och söker därför boendemiljöer där man kan tillfredsställa dessa, till exempel natur och friluftsliv.
Oavsett vilken eller vilka av våra insjöar och olika vattendrag som diskuteras finns det en gemensam nämnare - balansen mellan bevarandeintressen och utvecklingsintressen. En avvägning mellan dessa kan vara tydligare i vissa delar av landet än i andra och därför är det viktigt att överlåta de avgörande besluten till de kommuner och medborgare som berörs.
Inom områden med högt bebyggelsetryck blir det svårare för ansvariga kommunpolitiker att stå emot marknadskrafternas krav på ny mark att exploatera. Inom områden med lågt bebyggelsetryck anser Kristdemokraterna däremot att kommuner, med stöd av analyser i översiktsplanen, borde kunna medge undantag från strandskyddsbestämmelserna - såvida inte det rörliga friluftslivet eller den biologiska mångfalden äventyras. Då det i kommuner som hotas av avflyttning kan vara just det natur- och strandnära boendet som får nuvarande invånare att stanna och nya att lockas dit, borde områden med talrika sjöar och vattendrag och ringa bebyggelsetryck tillåtas genomföra viss strandnära byggnation.
Naturvårdsverkets överprövande grund i strandskyddsärenden bör tas bort.
Stockholm den 3 oktober 2000
Annelie Enochson (kd)
Johnny Gylling (kd)
Harald Bergström (kd)
Ulf Björklund (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Caroline Hagström (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Tuve Skånberg (kd)