1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utfasning av giftiga kemikalier.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utfasning av kopparbaserade båtbottenfärger.
Inledning
Kemikalieinspektionen tillåter åter igen kopparbaserade bottenfärger på
fritidsbåtar. Koppar är mycket giftigt för flera vattenlevande arter, men
ger ett effektivt skydd mot skeppsmask som på kort tid kan förstöra
träbåtar i saltvatten. Beslutet omfattar två färger: Yacht Classic S och
Fabi bottenfärg
(TT, april -00).
Klippt ur Ny teknik våren -00.
Kapplöpning om bästa botemedlet
Den sista december år 2001 går Kemikalieinspektionens godkännande av
kopparbaserade båtbottenfärger ut. Troligen kommer det inte att
förlängas, eftersom läckage av koppar från båtar har negativa
konsekvenser för vattenmiljön.
Redan i sommar kommer det att bli svårt att få tag på de gamla effektiva
färgerna. Ett 25-tal färger gallrades nämligen bort av nya gränsvärden förra
året. Året dessförinnan förbjöd Kemikalieinspektionen användandet av tenn-
organiska föreningar.
Detta har startat en kapplöpning bland forskarna, som försöker finna nya
sätt att bekämpa havstulpaner. De flesta metoderna går ut på att hindra dem
från att slå sig ner. Här är några exempel:
Bakterier
Professor Staffan Kjelleberg på Göteborgs universitet, numera verksam i
Australien, upptäckte av en slump att havstulpaner inte fäste på en del
stenar. När han studerade stenarna upptäckte han att där fanns en viss
sorts bakterie. Denna skulle man kunna blanda in i en plastfärg och på så
vis avskräcka
havstulpanlarverna.
Silikon och "självtvätt"
Det största antalet forskare har valt att inrikta sig på så kallad "easy
release fouling". Det vill säga att båten målas med en färg som innehåller
silikon eller liknande ämnen. Havstulpanen fäster på skrovet, men halkar
av när båten rör sig med en viss hastighet. Detta studerar man bland annat
inom ramen för forskningsprogrammet Mastec (Marin Science and
Technology) på Chalmers och på flera av de stora färgföretagen.
Topografi
De havstulpanlarver som fäster på båtbottnar gillar inte skrovliga ytor. Att
på något sätt ge båtbottenytan en topografi verkar därför vara en
fungerande metod. Topografin skulle till exempel kunna bestå av en
mikroskopisk, tryckt ytstruktur på båtskrovet. En av dem som undersökt
denna möjlighet är professor Per Jonsson på Tjärnö marinbiologiska
laboratorium.
Polysackarider
Vissa båtbottenfärger innehåller vattenlösliga polysackarider. De håller
havstulpanerna borta så länge färgen finns kvar i tillräcklig mängd.
Allteftersom säsongen lider och färgen löses upp blir det dock mindre och
mindre effektivt.
I Ny Teknik, maj -00 (artikeln något
förkortad):
Havstulpaner må söka sig nya säten
Verkstädernas intresse har vaknat för tillverkning av Rule, båtarnas
tvättrobot. I år är det havstulpanernas lyckoår. De giftiga
båtbottenfärgerna håller på att fasas ut, och därmed får de små kräftdjuren
tusentals skrov att bosätta sig på. Men ve den havstulpan som kommer i
vägen för tvättroboten Rule. Den spolar av havstulpaner och annat genom
att skjuta sönder det.
Det hittills enda exemplaret av Rule ligger i Göteborg. Där ska båtar
tvättas och metoden utvärderas under två år. Att skroven blir rena råder det
ingen tvekan om.
Robotens konstruktion var klar redan 1993. Tvättroboten består av två
armar med högtryckssprutor och hjul som följer båtens sidor. Motorer,
styrenhet och pump kompletterar. Allt utom motorerna är svensktillverkat,
och utrustningen är anpassad för att användas i saltvatten.
Till det hela hör en liten kortläsare. Tanken är att båtägaren i början av
säsongen ska köpa sig ett tvättkort med ett antal meter på. När båten sedan
tvättas dras några meter av. En tiometers segelbåt ska kosta ungefär 300
kronor att få renskrubbad, en procedur som enligt tillverkaren tar ungefär 10
minuter. Båten körs in mellan pontonerna med tvättroboten, och sidorna
tvättas växelvis. Medan ena roboten spolar förflyttar sig den andra längs
skrovet. Den kan ta stora båtar, 4,5 meter breda i vattenlinjen och 18 meter
långa. Djupet beror på hamnen. Förutom el behöver tvätten vatten, som tas
direkt ur hamnen.
Tvättroboten är onekligen kraftfull, och problemet är att den förutom havs-
tulpaner också sköljer av giftig bottenfärg. För den som har sin båt målad med
sådan är tvätten alltså inte att rekommendera. Men på sikt måste de flesta
båtar tvättas, det är tillverkaren övertygad om. Två gånger per säsong i
Östersjön, tre gånger i Göteborgstrakten och fyra kring Strömstad. Där trivs
havstulpanerna allra bäst.
Ur Ny Teknik, juni -00 (artikeln förkortad)
Stoppar havstulpanerna med bedövningsmedel
Båtsäsongen närmar sig med stormsteg och med den frågan om de giftiga
bottenfärgerna. Hans Elwing, professor i ytbioteknik, har bestämt sig för
att lösa problemet med de besvärliga havstulpanerna. Konceptet är en
kemisk förening som blockerar havstulpanlarvens limutsöndring och på
så vis hindrar den från att fästa.
Det var strax före jul för två år sedan som en av hans doktorander, Mia
Dahlström, kom lösningen på spåren. Under ett test där hon försökte påverka
havstulpanlarvers nervsystem, fick hon plötsligt enorm respons. Larverna
reagerade på en 10 000 gånger lägre koncentration av en viss kemisk substans
än av tidigare testade substanser. Den kemiska substansen kallas för
medetomidin och återfinns inom veterinärmedicinen som ingrediens i
bedövningsmedel.
Idén att inrikta sig på ett nervpåverkande ämne fick han från en japansk
forskningsartikel. Japanerna hade visat hur utsöndringen av lim från små
kräftdjurslarver, cyprider, styrdes av ett nervsystem som delvis liknade
människans. Ett ämne som blockerade transmittorerna för signalsubstanser
skulle alltså kunna stoppa utsöndringen av lim.
Havstulpanlarverna har ett väl utvecklat nervsystem, säger Mia Dahlström.
De små kuddarna som de fäster med är mycket känsliga. När går de omkring
på båtbottenytan för att hitta fäste, möts de av ämnet katemin.
Limutsöndringen hämmas och larven får simma vidare och hitta en ny plats
att växa på. En fördel med kateminet är att larven inte skadas. Det behövs en
väldigt liten dos av ämnet för att få en verksam effekt. Ungefär 0,25
nanogram per milliliter. Det är 100 000 gånger lägre än den letala, dödliga,
dosen.
Vid ett fältförsök här på Tjärnö blandade man några milligram katemin i
en akrylatpolymer. De påmålade panelerna fick sitta ute i havet över
sommaren. Målningen höll i två månader. Substansen har hög ytaffinitet,
vilket borde betyda att den blandar sig ganska lätt med plastfärger. Det
behövs inte så mycket katemin för att färgen ska bli effektiv. 25 kilo skulle
täcka alla Sveriges fritidsbåtars behov av båtbottenfärg. Det återstår
fortfarande att forska kring substansens nedbrytbarhet. I värsta fall skulle det
fettlösliga kateminet kunna ansamlas i havets organismer, ungefär på samma
sätt som PCB och DDT. Eftersom ämnet påverkar nervsystemet kunde man
tänka sig en skräckvision med beteendestörd fisk.
Miljöbalken tydlig - en bortre parentes driver
på
Det är mycket bra att bottenfärgerna med tenn nu fasats ut. Även
kopparfärgerna måste bort. Ovanstående visar att alternativen är på gång.
Det visar också - som flera gånger förr - att ett förbud driver på
utvecklingen när man vet var den bortre parentesen är. I miljöbalkens 2
kap. finns både försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen
inskrivna. Att göra som i fallet bottenfärger borde göras i flera fall,
oavsett EU-regler. Det sätter den positiva press på utveckling som tar
fram alternativ. I bästa fall skapar det också svenska framgångar med
patent och arbetstillfällen. Sverige bör återgå till detta sätt att arbeta för
att fasa ut kemikalier. Detta bör ges regeringen till känna.
Ta bort kopparfärgerna
Vad gäller bottenfärger för att förhindra påväxt verkar alternativen långt
fram. Att den marina miljön är känslig och att många gifter finns i den
miljön gör det än mer angeläget att giftiga bottenfärger fasas ut. Den
bortre parentesen för kopparbaserade båtbottenfärger borde sättas till den
sista december 2001. Det bör ges regeringen tillkänna.