Motion till riksdagen
2000/01:MJ756
av Lindvall, Gudrun (mp)

Naturreservat på Järvafältet


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen låter genomföra en samordnad kommunal
planering enligt MB 6 kap. 13 § av Järvafältet/Igelbäckens dalgång i
syfte att skapa ett naturreservat.
Inledning
Diskussionerna om ett eventuellt skydd av Järvafältet/Igelbäckens
dalgång har gått höga under decennier. Att här finns såväl höga
naturvärden, rekreationsvärden som ett tryck för att få bygga gör att olika
viljor inte har kunnat förenas. Det faktum att fyra kommuner berörs -
Järfälla, Stockholm, Sundbyberg och Solna - gör inte saken lättare.
Gröna stråk och lungor viktiga
Järvafältet/Igelbäcken är ett mycket utnyttjat grönområde i en annars hårt
exploaterad miljö. Här tränger sig bebyggelsen på från alla håll och såväl
befintliga som planerade vägar och järnvägar hotar de kulturella och
biologiska värden och de rekreationsvärden som finns här. Det utnyttjas
mycket för motion, promenader, idrott, undervisning, odling i
kolonilotter, naturstudier m m. I Igelbäcken finns även hotade arter som
grönling och nissöga. Området utgör dessutom en viktig länk till
Nationalstadsparken.
Hoten många
Det finns många planer för området som skulle förändra områdets
karaktär och möjlighet att bli ett naturreservat. Dit hör planer på att bygga
om och utvidga E18 förbi Tensta/Rinkeby, planer på en fyrfilig motorled
mellan Hjulsta och Häggvik, utbyggnad vid Kymlinge, planer på en ny
Järvastad, planer på ombyggnad av E4 mellan Kista och Ulriksdal samt
en lång rad mindre projekt. Trycket är - milt uttryckt - hårt på området.
Gör något
Det har lagts fram förslag på reservat i omgångar, men alltid faller det på
något. Tjugoen organisationer har nu gått ihop för att försöka få fram ett
konkret resultat innan det är för sent. Man menar att ett reservat i området
skulle bli ett lyft, såväl miljömässigt som socialt, för området. Man menar
att det inte går att vänta längre. Det behövs ett statligt initiativ för att
samordna den kommunala planeringen i området. Det finns lagstöd för en
sådan samordning i miljöbalkens 6 kap. 13 §. Där står:
13 § Regeringen får i ett visst fall besluta att en eller flera kommuner
skall redovisa till regeringen eller någon annan myndighet hur
kommunen eller kommunerna i sin planering enligt plan- och bygglagen
(1987:10) avser att genomföra åtgärdsprogram enligt 5 kap. 5 § eller på
annat sätt skapa förutsättningar för att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.
uppfylls, och tillgodose ett intresse som rör hushållningen med mark och
vatten enligt 3 och 4 kap. Statliga myndigheter skall anmäla till
regeringen om det uppkommer behov av sådan redovisning.
Eftersom det är uppenbart att kommunerna i fråga inte kan enas och
risken är uppenbar att de kulturella och biologiska värdena förloras,
liksom områdets möjlighet att förbli det viktiga rekreationsområde och
den gröna kil som så väl behövs, är det angeläget att regeringen tar sitt
samordningsansvar enligt MB så att ett naturreservat kommer till stånd.
Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 2 oktober 2000
Gudrun Lindvall (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Lars Ångström (mp)
Ewa Larsson (mp)