Motion till riksdagen
2000/01:MJ750
av Söderdahl, Willy (v)

Kvicksilver


1 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att intentionerna i denna motion skall beaktas vid det fortsatta
arbetet med kommande miljömålspropositioner.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avvecklingen av kvicksilverhaltigt amalgam måste
fullföljas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om internationell avveckling av kvicksilverhantering.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förenklad och klarare myndighetsutövning beträffande
avvecklingen av kvicksilverhanteringen.
2 Kvicksilver - fortfarande ett akut hot
Kvicksilver är en giftig, lättflyktig metall som inte bryts ner utan anrikas i
naturen. Den är oerhört giftig för djur. Nervsystemet slås ut redan vid
mycket låga doser. Trots nästan 40 års kunskap (Tyst vår av Rachel
Carson) är fortfarande kvicksilver ett miljö- och hälsohot, i vissa regioner
dessutom ett växande hot. Många riktigt giftiga substanser som
människan släpper ut mäts i gram men kvicksilverutsläppen handlar om
många ton, även i ett land som Sverige.
Kvicksilver finns i dag i vissa varugrupper; lysrör, batterier och
termometrar.
Kvicksilver omsätts också som katod i kloralkaliprocessen, som exporterad
råvara och en liten del som analys- och reagenskemikalie på laboratorier.
Kvicksilver förekommer också i amalgam för tandfyllning, i batterier och
som förorening i färgpigment.
Vi anser att kvicksilverproblemet är så pass allvarligt att riksdagen särskilt
måste peka på detta. Flera tecken tyder på att avvecklingen av kvicksilver i
landet går trögt, i vissa fall till och med bakåt. Även rening och insamling av
kvicksilver har under senare år inte varit tillfredsställande. En del kommuner
har genomfört berömvärda insamlingsinsatser men det behövs mer.
Intentionerna och förslagen i denna motion ska beaktas vid behandlingen av
kommande miljömålspropositioner. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
3 Gällande beslut om avveckling
1991 beslöt riksdagen att utsläppen av kvicksilver skulle minska med
70 % mellan åren 1985 och 1995. År 1994 gav riksdagen stöd åt
regeringens förslag om åtgärder för att miljöriktigt ta hand om uttjänta
varor och produkter som innehåller kvicksilver samt att
kvicksilveranvändningen bör avvecklas senast till år 2000.
Kvicksilverhaltigt amalgam skulle ha avvecklats till 1997.
Regeringen har i miljömålspropositionen 1997/98:145 slagit fast att
kvicksilveranvändningen med vissa undantag bör avvecklas till år 2000.
Regeringen har i samma proposition angivit att användningen av kvicksilver
inom kloralkaliindustrin kan fortgå längst till år 2010.
4 Situationen i dag och förslagen
När det gäller varor sker en positiv utveckling, målet för år 2000 nåddes
dock ej fullt ut. Amalgam med kvicksilver används dock fortfarande i en
förvånade hög grad. 1997 tillfördes marknaden 980 kg kvicksilver via
amalgam. Jämfört med utsläppen från industrin är detta stora mängder.
Det finns t.o.m. en tendens till ökad användning. Nya förslag finns att
amalgamanvändning ska ha upphört till år 2003. Ett annat problem
kopplat till amalgamet är att kvicksilverreningen vid krematorier varit
dålig eller obefintlig. Senaste årens försök med rökgasrening har hittills
varit av skiftande kvalitet. Problemen tycks kvarstå. 1995 släppte t.ex.
krematorierna ut tre gånger mer kvicksilver än landets
sopförbränningsanläggningar. 36 % av luftutsläppen kommer från
krematorier. Problemen väntas bli allvarligare eftersom antalet
kremeringar ökar och de som dör har mer kvicksilver i tänderna.
Riksdagen bör ge regeringen till känna att användningen av
kvicksilverhaltigt amalgam snarast bör upphöra.
Kloralkaliindustrin, som släpper ut näst mest kvicksilver, består av två
anläggningar i landet. En anläggning har aviserat att man ska upphöra med
kvicksilverprocessen. Längre än till år 2010 får kloralkaliindustrin inte
använda kvicksilver.
När det gäller luftutsläpp tillförs landet 400 kg med vindarna, eller ca 10 %
av den totala belastningen. Kolförbränning i Tyskland är en stor källa.
I övrigt när det gäller den internationella avvecklingen sjunker
kvicksilveranvändningen i USA och EU tack vare ökad miljöinsikt. Nya
marknader har dock vunnits. I Sydamerika och Afrika förbrukas stora
mängder vid småskalig guldutvinning, under villkor som är usla för både
miljön och människorna. EU eller svenska regeringen har vad vi känner till
inte reagerat på detta. En stor del av kvicksilvret kommer från Europa, kanske
även indirekt från Sverige.
Ett annat stort och växande problem är den snabbt ökade kolförbränningen,
med undermålig rökgasrening, i länder som Kina och Indien. Både
guldvaskningen och kolförbränningen är av sådan dimension att det påverkar
den globala spridningen av kvicksilver.
Regeringen ska inom EU och andra internationella organ verka för att
kvicksilverhanteringen avvecklas globalt och att den verksamhet som ändå
sker bedrivs på ett miljö- och hälsoriktigt sätt. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
5 Statistik, uppföljning och ansvarsfördelning
I dag har ett flertal myndigheter ansvar för avvecklingen av kvicksilver
inom olika sakområden. Kemikalieinspektion, Naturvårdsverket,
Socialstyrelsen och Läkemedelsverket delar på huvudansvaret. Tullen för
statistik om export och import. En del uppgifter kring den kommersiella
hanteringen av kvicksilver är hemliga. Denna uppdelning gör det svårt att
få en fullständig och heltäckande bild av hur avvecklingen av kvicksilver
utvecklas. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om hur
myndighetsansvaret, statistikansvaret och uppföljningen av
kvicksilverhantering ska förenklas och tydliggöras. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 2 oktober 2000
Willy Söderdahl (v)
Lennart Värmby (v)
Kjell-Erik Karlsson (v)
Jonas Ringqvist (v)