1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en nationell strategi för att värna biologisk
mångfald.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en handlingsplan för arter på hotlistan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om jakt på hotade arter.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en årlig skrivelse till riksdagen om tillståndet för den
biologiska mångfalden i allmänhet och för de hotade arterna i synnerhet.
Inledning
Över 11 000 djur- och växtarter löper stor risk att utrotas i en nära
framtid. Det visar den senaste listan över hotade arter från Internationella
naturvårdsunionen (IUCN). Enligt experterna som tagit fram listan har
utrotningshotet växt sig starkare på bara fyra år. Nästan 24 % av världens
4 500 däggdjursarter och cirka 12 % av världens 10 000 fågelarter
befinner sig på listan, liksom 25 % av alla reptiler, 20 % av groddjuren
och hela 30 % av fiskarna. Trots tal om att bevara en biologisk mångfald
går det åt fel håll.
Hotade arter är mer hotade än 1996
Jämfört med den förra internationella listan från 1996 har visserligen inte
antalet arter stigit särskilt mycket, men många av arterna har tagit ett steg
närmare utplåning, vilket återspeglas av att de placerats i den högsta
riskkategorin. Cirka 180 däggdjur och 182 fåglar bedöms nu som "akut
hotade", jämfört med 169 respektive 168 för 4 år sedan. Hit hör några av
världens mest välkända arter som jättepandan, tigern och kalifornia-
kondoren. Vår egen ordning, primaterna, har nu 19 arter i den högsta
riskkategorin, bland dem dvärgschimpansen och bergsgorillan. För fyra år
sedan var antalet 13.
Ingen plats för andra arter än homo sapiens?
Andra grupper med många akut hotade arter är albatrosserna, som hotas
av fiskeflottornas verksamhet, och sötvattenssköldpaddorna, som slaktas i
enorma antal för att tillfredsställa den kinesiska mat- och
medicinmarknaden. Under de senaste 500 åren har 816 djurarter utrotats
av människan. Dit hör dronten på Madagaskar som slaktades av sjömän
och moafågeln på Nya Zeeland, som gick samma öde till mötes. Då fanns
inte samma kunskap som idag. Ändå går utdöendet fortare idag.
Hur ser det ut i Sverige?
Under året kom en ny hotlista för Sverige. Av de 58 000 arter som är
kända i vårt land har 20 000 undersökts och 4 120 hamnat på "rödlistan"
och 1 953 anses hotade till sin existens i landet. I många fall saknas
kunskap och listningen blir DD (Data Deficient), kunskapsbrist. Den
kategorin finns representerad inom kända grupper som däggdjur och
fåglar, men är naturligtvis vanligare inom grupper som kräftdjur och
blötdjur. Havets biologiska mångfald och dess status är fortfarande
mycket okänd.
Tyvärr går det inte åt rätt håll i Sverige. I miljöer som är lätta att
kontrollera som jordbruksmark blir allt fler arter allt mer hotade. Även de förr
vanliga som lärka och tofsvipa minskar i antal. Med tanke på att
användningen av bekämpningsmedel ökar år från år är det kanske inte så
konstigt. Besprutningen räknat per hektar ökade med över 20 procent mellan
1998 och 1999. Ökningen i försäljningen gäller alla typer av
bekämpningsmedel, men är i särklass störst när det gäller insektsmedel, där
uppgången jämfört med 1998 är närmare 60 %. Eftersom man dödar maten
för många arter är det inte så konstigt att de försvinner. I det ekologiska
lantbruket ökar istället den biologiska mångfalden, inte bara fågel utan även
insekter och örter.
Vad händer när en art blir rödlistad?
Att en art klassas som hotad betyder ingenting idag. Det här är
naturligtvis en skandal och visar hur lite det som kallas biologisk
mångfald tydligen betyder. Inte ens jakten tas bort. Man fortsätter som om
inget hade hänt trots kunskap om att arten minskar och är hotad. Så fort
det finns ett annat intresse tycks det dessutom gå före.
Sverige har undertecknat flera konventioner om biologisk mångfald, t.ex.
Bernkonventionen och Konventionen om biologisk mångfald från Rio de
Janeiro. Det betyder att Sverige skall bevara de vilda arterna i livskraftiga
populationer i livskraftiga miljöer, åtaganden som förpliktigar.
Artdatabankens genomgång av hot och åtgärder utgör ett bra underlag för
beslut.
Jakten på hotade arter?
De hotade arter som finns i Artdatabankens lista borde naturligtvis inte
jagas. Många miljöhot kan vara svåra att åtgärda och ta tid, men jakten är
lätt att reglera. Är en art i minskande borde det vara självklart att de få
individer som finns kvar inte skall skjutas. Det finns fortfarande jakt i
Sverige på rödlistade hotade arter som sädgås, stjärtand och skedand, alla
hotkategori NT (Near Threatened), missgynnad. Jakten är generös, såväl
under höst som vinter.
Så fort en art hamnar på Artdatabankens hotlista måste jakten upphöra. Det
måste finnas automatik i detta. Att arten är vanlig lokalt kan inte motivera
jakten, den måste liksom hotlistningen bedömas nationellt.
Bort med jakten på en art så fort den finns på Artdatabankens hotlista. Det
bör ges regeringen till känna.
Ta fram nationell strategi och årlig skrivelse
till riksdagen
I årets budget ges en förstärkning på 5 miljoner kronor till Artdatabanken
årligen. Det är något Miljöpartiet drivit mycket aktivt och vi är mycket
glada över den framgången. Det borde innebära att en hel del av de DD
(kunskapsbrist)-arter som finns i den nya rödlistan kan få en riktig
bedömning. En så välkänd fågel som sidensvans finns som exempel med i
hotlistan under kategori DD (Data Deficient) kunskapsbrist. Från
Miljöpartiets sida hoppas vi att detta också kan innebära att skyddet för
den biologiska mångfalden ges större tyngd.
Det är dags för regeringen att ta fram en nationell strategi för skydd av den
biologiska mångfalden. I det budgetsamarbete, som (s), (v) och (mp) har, har
anslagen till såväl inköp av skog som för skydd av andra biotoper förstärkts
kontinuerligt. Alltfler områden avsätts inom EU-projektet Natura 2000.
Samtidigt finns hot mot svenska sumpskogar, myrar och havsmiljöer. I
Naturvårdsverkets aktionsplan för biologisk mångfald och i propositionen
1996/97:75 Skydd av hotade arter samt aktionsplan för biologisk mångfald
finns förslag på flera åtgärder, som aldrig genomförts eller där politiska
beslut
drivit utvecklingen åt fel håll sett från den biologiska mångfaldens horisont.
Som exempel kan nämnas det energipolitiska beslutet att ge bidrag till
utbyggnad av småskalig vattenkraft, trots att SNV slog fast att: "Vattenkraft-
utbyggnaden har påverkat en mycket stor del av Sveriges vattendrag vilket
har fått starkt negativa konsekvenser för biodiversiteten." (sid. 12 i
rapporten).
I kommentaren till det beslutade åtgärdsmålet står: "De outbyggda
vattendragens betydelse för biologisk mångfald är sådan att
bevarandeintressena i fortsättningen måste sättas före exploatering av
vattendragen. Kvarvarande opåverkade forsar och strömsträckor ska inte
exploateras." (sid. 41 i rapporten).
I regeringens proposition anförs på sid. 48 att energisektorn vid planering
ska verka för att säkerställa den biologiska mångfalden.
Detta är bara ett exempel där politiken inte hänger ihop. Den nu aviserade
återbetalningen av jordbrukets miljöskatter är ett annat.
Det är dags för en ny nationell aktionsplan för biologisk mångfald. Låt den
denna gång utgå från den status för olika arter och därmed biotoper, som
redovisas i Artdatabankens nya hotlista. Låt Naturvårdsverkets förslag i
aktionsplanen leda till politiska beslut. Knyt ihop politiken!
Regeringen bör även lämna en skrivelse årligen till riksdagen där
situationen för de hotade arterna redovisas. Det skulle i ett slag skapa en
bredare och djupare diskussion om det som sker i naturen, den biologiska
mångfalden skulle bli något annat än ett begrepp och kunskapen, såväl hos
politiker, press som allmänhet skulle öka. I redogörelsen kan givetvis även
finnas diskussion om de vanliga arternas situation. En sådan skrivelse kunde
utgöra en bra kunskapskälla.