1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att bilskrotningspremien bör höjas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skrotningspremien skall kunna tas i bruk av den som från
egen mark tvingas bortforsla annans bil.
Motivering
Allt fler lämnar sina skrotbilar i naturen, istället för att ta dem till en
auktoriserad bilskrotningsfirma. Bilar kan ses i skogen, i bostadsområden
och vid vägkanter. Bilarna utgör inte sällan hinder för snöröjningsfordon
och för sophämtning. Övergivna bilar är i dag en sanitär olägenhet och ett
miljöhot. Inte sällan rinner bensin, olja och batterisyra ut och förorenar
marken. För markägare, som ofrivilligt fått dessa skrotbilar placerade på
sin mark, är de en stor olägenhet. Är bilen registrerad så finns det en
ägare, och den får då inte omhändertas av någon annan än denna. Är bilen
inte registrerad är det oklart vem som har rätt att ta hand om och forsla
bort den. Det händer att markägare, som hittar kvarlämnade skrotbilar på
sin mark, själva får bekosta bortforslingen av dessa.
En ägare som på detta sätt lämnar bilen kan ej ställas till ansvar för sin
handling enligt nu gällande lagstiftning. Istället blir det ofta kommunerna som
tar hand om och bekostar skrotningen.
Att skrota bilen via en bilskrot är idag förenat med kostnader för ägaren.
Premien för skrotningen är endast 500 kronor, medan avgiften till bilskroten
belöper sig på högre belopp samt tillkommande kostnad för transport till
skroten. Incitament måste tillskapas för ägaren att skrota sin bil, genom en
högre skrotningspremie. Fram till 1996 var skrotningspremien 1 500 kronor
vilket gott och väl täckte ägarens faktiska kostnader och genererade ett
intresse att skrota bilen.
Ekonomistyrningsverket presenterade i december 1999 en rapport om
Bilskrotningsfonden. I rapporten lämnas förslag till höjda nivåer på avgifter
och premier. Den 23 juni fick Ekonomistyrningsverket i uppdrag av
regeringen att belysa den statligt administrerade bilskrotningsfonden och då
också se över nivån på premien. Den 27 augusti presenterade
Ekonomistyrningsverket sitt förslag som innebär att skrotningspremien ska
uppgå till 1 200 kronor för bilar registrerade före 1998 och för nyare bilar 700
kronor, som dock betalats vid registrering. Skillnaden beror på att
biltillverkaren efter 1998 ska stå för skrotningsavgiften.
Den statliga bilskrotningsfonden, varifrån premien utbetalas, innehåller i
dagsläget cirka 750 miljoner kronor. Pengarna i fonden kommer från bilägare
som sedan 1975 betalat en avgift. För närvarande är avgiften 700 kronor för
varje nyregistrering.
Det innebär att med ränteintäkter så kommer ESV:s förslag att innebära ett
överskott i den statliga bilskrotningsfonden. Det är rimligt att fonden har
nollresultat, vilket kan ge en högre skrotningspremie utan att det innebär
några kostnader för staten. 1 200 kronor är på gränsen för att bli en
incitamentsskapande faktor.