1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att erforderliga medel ur anslaget för åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden kommer vård och skötsel av områdena
till del.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av informationsinsatser runt naturreservat och andra
naturområden, som kan öka kunskap och engagemang för den svenska
naturen hos nya grupper medborgare.
Skötsel och
marknadsföring av
värdefulla naturområden
Regeringen föreslår i samverkan med bland andra
Miljöpartiet en kraftig förstärkning på anslaget Åtgärder för
att bevara den biologiska mångfalden. Det möjliggör ökade
statliga förvärv av värdefulla naturområden och ger också
förutsättningar för ökat stöd till andra aktörer såsom
kommuner och stiftelser som i likhet med Hopajola i Örebro
län säkrar att viktiga naturvärden kan behållas och utvecklas.
Propositionen öppnar också möjligheter för regeringen och
Naturvårdsverket att inom föreslagna anslag öka de aktiva skötselåtgärderna.
Det är viktigt och måste följas upp i kommande regleringsbrev.
Reservatsarealen i ett län som Örebro län har vuxit kraftigt under 90-talet.
År 1995/96 omfattade naturreservaten 7 700 hektar till att år 2000 ha ökat till
10 660 hektar. Behovet av inköp av mark är fortfarande stort och de ökade
anslagen ger utrymme för viktiga nyförvärv under kommande år.
De formella anslagen till länsstyrelserna för skötsel av områdena har också
ökat under senare år - från 1 127 000 kronor år 1997 till 1 720 000 kronor år
2000. I praktiken har det dock blivit en minskning. Tidigare klarades en
mycket stor del av skötselarbetena genom beredskapsverksamhet i regi av
kommuner och Skogsvårdsstyrelsen. Den verksamheten är genom
förändringar av arbetsmarknadspolitiken och en gynnsammare arbetsmarknad
nedbantad till ett minimum i länen.
Det har lett till att mycket hårda prioriteringar måst göras i skötselarbetet. I
första hand prioriteras de skötselintensiva reservaten, t.ex. slåtterängar där
utebliven skötsel snabbt medför att biologiska värden går förlorade. I andra
hand prioriteras några mycket frekventa besöksreservat för Örebro läns del
t.ex. Tivedens nationalpark och Järleån. En tredje grupp, drygt hälften av
reservaten, har under senare år inte alls varit föremål för skötselåtgärder.
Detta innebär risk för förfall av informationstavlor, gränsmarkeringar med
mera liksom i flera fall också naturvärden. Länsstyrelsen i Örebro beräknar att
det finns ett behov av ökade anslag om minst 1 miljon kronor om året för en
anständig nivå på skötseln av naturvårdsområden. Motsvarande behov torde
finnas i andra län.
Till skötsel och ansvar för värdefulla naturområden hör också åtgärder för
att göra dem kända och lätt tillgängliga för dagens medborgare. Det gäller
inte minst de människor som har minst vana att vistas i skog och mark och
störst behov av stöd för att utnyttja de unika förutsättningar den svenska
naturen ger. Bland dem finns många invandrare som behöver mer av
lättillgänglig information för att själva och tillsammans med sina familjer lära
känna den svenska naturen.