Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av miljöbalken.
Motiv för vårt förslag
En god miljö för företagande ger fler företag och företagare
och därmed växande välfärd. Tillväxt ger bättre möjligheter
att hantera miljöproblem och att ersätta miljöfarliga
verksamheter med effektivare och bättre fungerande
processer. Miljöbalken och andra regler måste därför
anpassas och ändras så att de inte i onödan hindrar och
försvårar företag och framför allt småföretag.
I Karlskoga bedrivs på två olika ställen fiskodling av samme fiskodlare.
Han producerar sättfisk för vidareuppfödning i den ena anläggningen och
sättfisk för utsättning i sportfiskevatten, s.k. put-and-take-fisk, i den andra.
Sedan länge finns ett tillstånd för att producera 20 ton fisk i tio nätkassar i
den
kassodling som används för put-and-take-fisk. För några år sedan drabbades
anläggningen av en fisksjukdom som medförde att anläggningen måste
saneras. I samband med detta byttes alla nätkassar ut och ersattes med tre
stycken nya med oförändrad produktion. Det har blivit viktigare att kunna
erbjuda s.k. troféfisk, d.v.s. fiskar som kan vara stora och framför allt har
oskadade fenor. Därför söktes EU-stöd för, och byggdes i fjol, två ytterligare
nätkassar vid anläggningen. Avsikten var inte att producera större mängd fisk,
vilket skulle leda till större miljöbelastning. Avsikten är i stället att varje
fisk
skall få större utrymme, bättre miljö och därmed bli vackrare och mer
åtråvärd för sportfiskaren. För detta är den här personen polisanmäld för brott
mot miljöbalken. Argumentet från myndigheten är att "varje ändring av
anläggningen" kräver nytt tillstånd. Att verksamheten bedrivs inom gällande
tillstånd såväl vad gäller produktionsvolym som antalet nätkassar räcker inte.
Vid den andra anläggningen bedrivs produktion i glasfiberbassänger och
jorddammar. För att minska problemen med höga halter av närsalter i vattnet
byggde personen ett reningsverk innehållande sedimenteringsanläggning och
en biobädd. Även för detta är fiskodlaren polisanmäld för brott mot
miljöbalken. Motivet från myndigheten är detsamma. "Varje ändring av
anläggningen" sägs kräva tillstånd.
Ett annat exempel är handelsbolaget L´vitale HB i Borås. Jeronimo
Bautista gick i fjol en starta-eget-kurs som ordnades av arbetsförmedlingen
och startade därefter i augusti företaget som sysslar med massage, solarium
m.m. Jeronimo hade emellertid inte uppmärksammat att han var tvungen att
göra "anmälan före ibruktagande av lokal där allmänheten erbjuds
yrkesmässig hygienisk behandling". Då han kontaktades av
miljöskyddskontoret tre månader efter start anmälde han genast
verksamheten. Som skäl för den försenade anmälan säger han att han inte
visste om att anmälan måste göras och att han trodde att han fått all
nödvändig information via starta-eget-kursen. Resultatet blev nu i stället 5
000 kronor i miljösanktionsavgift för det nystartade företaget.
Exemplen visar på flera problem som framför allt de mindre företagen
drabbas av när det gäller miljöbalken. En ordning som innebär att varje
ändring av en anläggning kräver nytt tillstånd leder till byråkrati utan dess
like. I praktiken omöjliggörs vardagsrationaliseringar och vardagsändringar
vilket drabbar också arbetet med att förbättra miljön. Prövningen inför ett nytt
tillstånd leder dessutom till, särskilt i ovanliga produktionsgrenar, att
företagaren måste lära upp inspektören för att denne ska förstå vad
verksamheten innebär. Det tar tid, kraft och resurser från företaget vilket,
speciellt för det lilla företaget, kan bli mycket dyrbart. Vi anser att nytt
tillstånd borde krävas enbart när verksamheten förändras så att det leder till
påtagliga förändringar för miljön. Det framstår för mig som helt orimligt att
kräva nytt tillstånd, förenat med en kostsam tillståndsprocess, för förändringar
som ger bättre miljö. Det riskerar dessutom att leda till att myndigheterna
överhopas med småfrågor och därmed inte orkar med de principiellt viktiga
och stora frågorna.
Exemplen visar också att nystartade företag lätt drabbas av kostsamma
extraavgifter därför att företagaren inte vetat om myndighetskraven. Det
borde dels införas möjligheter till undantag när det är uppenbart att det är
okunskap och inte ovilja som ligger bakom. Det borde dessutom tas fram
enkla sammanställningar av vilka krav som ställs på olika verksamheter för
att nya och gamla företagare ska förstå vilka krav som ställs. När staten
genomför så stora förändringar i regelverken som i miljöbalken borde det
åläggas en informationsplikt för myndigheterna. Det är inte rimligt att hävda
att medborgarna skall kunna känna till alla nya regler. Exemplen visar också
att hela miljöbalken borde granskas ur ett småföretagarperspektiv så att inte
lagen i sig blir ett hinder i arbetet för en bättre miljö.