Centrum för fiskforskning och utbildning på Gotland
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett centrum för fiskforskning och utbildning inom
fiskerinäringen lokaliserat till Fårösund på Gotland.
Motiv för mitt förslag
Fårösund
Inom ramen för försvarsbeslutet som fattades under våren år
2000 avvecklades Fårösunds kustartilleriregemente.
Verkställigheten av riksdagens beslut sker under hösten 2000
i och med att KA 3 avslutade utbildningen den 30 september
och övrig verksamhet upphör den 1 november.
I Fårösund kommer staten även fortsättningsvis att behålla marinhamnen
och det kommer framöver att ske viss basering av marina enheter på norra
Gotland. Gotlands varv AB kommer att fortsätta verksamheten inom före
detta förbandsområdet i Fårösund. Således kommer det att finnas marin
verksamhet i Fårösund.
Ar
Fiskeforskningsstationen i Ar ligger ca tre km väster om
Fårösund. Sedan länge har det bedrivits forskning inom
fiskeområdet på denna plats. Sedan några år drivs
verksamheten i huvudsak av Högskolan i Visby.
Utbildning av fiskare
Fisket är en näring som under längre tid minskat, vad gäller
antalet anställda. Nu finns det behov av att återuppta
utbildning för fiskare, men i dag finns det tyvärr ingen sådan
utbildning i Sverige.
Statens ansvar
Regeringen har i skrivelse 1999/2000:33 gjort utfästelser för
Gotland med anledning av strukturomvandling inom
Försvarsmakten:
Statliga fastigheter och andra anläggningar som används för militära
ändamål ställs till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor. Högskolan använder inom befintlig
ram medel för ett stort antal utbildningsplatser inom bl.a. ekonomi, IT,
ekologi samt lärar- och ingenjörsutbildningar. Möjlighet till stöd till
pilotprojektet Gotlands livsmedelsinstitut (ca 10 arbetstillfällen)
undersöks. Cirka 90 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Gotland.
Omställningsgruppen får i uppdrag att i samarbete med Gotlands
kommun, berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa
förutsättningar för etablering av ytterligare ca 260 privata arbetstillfällen
på Gotland. Vid utvecklingsprogrammets genomförande skall särskilt
beaktas möjligheten att förlägga verksamheter till Fårösund.
Ett sätt för regeringen att leva upp till gjorda utfästelser,
framför allt den delen som berör Fårösund, är att positivt
beakta det jag anför i motionen.
En möjlighet till att göra detta är att utveckla den forskning som finns
inom fiskeriområdet och att starta utbildning för fiskare.
Fiskeriutbildning Gotland
Bakgrund
Traditionellt är västkusten den dominerande svenska
fiskeregionen medan ostkustfisket är mer kustnära och
småskaligare. Sverige har numera en huvuddel av sitt
yrkesmässiga fiske i Östersjön. Av torsk-, sill- och
skarpsillfisket svarar Östersjöfisket för ca 70 procent. Från
statsmaktens sida har detta uppmärksammats och en ambition
att anpassa fisket till de faktiska förhållandena har uttalats,
d.v.s. att utveckla det ostkustbaserade fisket.
Fisket i Östersjön domineras av fiske efter torsk, strömming, skarpsill och
lax. Fångsterna av dessa arter är reglerade genom kvoter som en följd av det
överfiske som skett. För torskens del har en kombination av överfiske och
dåliga reproduktionsbetingelser under en lång följd av år medfört att arten är
illa ute.
Strömming och skarpsill, som har gynnats av minskat predationstryck från
torsk och lax, beskattas hårt genom industrifiske, fiske för fiskmjöl och
oljeframställning. EU har lämnat dispens till bl.a. Sverige att fortsätta med
denna typ av fiske, men målet att all fisk i första hand skall gå till
konsumtion
ligger kvar.
Huvuddelen av laxfisket sker på kompensationsodlad fisk som en följd av
vattenkraftutbyggnaden. Detta har inneburit att de få kvarvarande vilda
laxstammarna också utsatts för ett mycket hårt tryck. Under den senaste 25-
årsperioden har dessutom en bristsjukdom, M74, uppträtt som slagit hårt mot
såväl odlad som vild lax.
Östersjön är ett bräckvattensområde som är beroende av inflöden av friskt
syrerikt saltvatten från Atlanten för att gynnsamma betingelser för de marina
arterna, och då främst torsken, skall råda. Övergödningen har samtidigt
medfört att stora områden har låga syrehalter eller är syrefria
svavelväteområden. Men övergödningen medför också att
artsammansättningar förändras vilket får effekter genom hela näringskedjan.
Andra miljöhot som oljeutsläpp och giftspridning är fortfarande i hög grad
aktuella men en positiv utveckling kan skönjas.
Den stora komplexitet som råder och den ensidiga inriktning fisket har,
medför att det inte räcker med en frisk miljö för att uthålligt kunna utnyttja
fisken i Östersjön som den betydelsefulla resurs den är. Fisket måste
förändras.
Fiskenäringen har under efterkrigstiden genomgått stora tekniska
förändringar som medfört ökad effektivitet och har ökat kompetenskraven.
Större båtar med effektivare redskap har fångat mer. Denna
strukturförändring har i första hand skett på västkusten samtidigt som en stor
del av västkustflottan är hänvisad till fiske i Östersjön. Fiskenäringen är
medveten om riskerna med, och effekterna av, ett alltför intensivt fiske, men
sitter också i lönsamhetsfällan: Fisket måste effektiviseras för att täcka
gjorda
investeringar och skapa utrymme för nya. Samtidigt måste man komma ihåg
att resursen, det vill säga fiskbestånden, inte följer nationsgränser och inte
är
en nationell tillgång, varför problemet inte kan lösas av bara ett land. Ett
internationellt samarbete är nödvändigt.
Exempel på sätt att förändra fisket och resursutnyttjandet mot målet ett
uthålligt fiske är att förbättra utbildning, att utveckla nya redskap och
metoder
som är mer selektiva och att utnyttja de befintliga resurserna bättre, t.ex.
genom att diversifiera fisket mot fler arter som i dag har litet kommersiellt
värde.
Utbildning i dag
Den dåliga lönsamhet som råder för många fiskeföretag i dag,
och fiskerinäringens låga status, något näringen delar med
andra areella näringar, gör att nyrekryteringen till yrket är
låg. Detta är ett internationellt problem. I Sverige finns i dag
fiskeriutbildning på gymnasie- och komvuxnivå. Högre
utbildning ges vissa år vid Göteborgs universitet med
inriktning främst mot administration.
Som jämförelse finns flera högre (högskolenivå) utbildningar i Norge,
Danmark och Finland. Utbildningarna i Danmark och Norge, liksom i de
flesta andra länder, är inriktade mot storskaligt fiske, trålfiske. Finland, som
är en mindre fiskerination än Sverige, har en yrkeshögskoleutbildning för ca
180 elever som kan leda fram till en iktyonomexamen (iktyos är grekiska för
fisk). Utbildningen tycks vara den enda som även utbildar i småskaligt och
uthålligt fiske och omfattar i stort sett allt från biologi över fisket och
teknik
till att sälja fisk. Skolan är även öppen för svenska elever.
Internationellt sett fattas det utbildning med inriktning mot ett uthålligt och
resursbevarande fiske.
Förslag till fiskeriutbildning
Mot bakgrund av Östersjöns betydelse för svensk
fiskerinäring, behovet av strukturförändringar, behovet av
utbildning för att nå ett uthålligt fiske, den ökade
internationaliseringen genom EU-medlemskap och att flera
Östersjöländer står på tur att ansluta sig till EU samt Gotlands
centrala position i Östersjön och den infrastruktur som finns,
väcks tanken att skapa en internationell fiskeriutbildning på
Gotland.
Utbildningen tänks bestå av flera nivåer:
- Vidareutbildningar i form av kortare kurser för, i första hand, "äldre"
fiskare (över 30 år), utbildningar som omfattar dels kurser i ett gemensamt
språk, engelska, dels kurser eller kursmoment på ett av tre huvudspråk:
svenska (skandinaviska), engelska och ryska. Exempel på ämnen är
kvalitet, befogenhetsbevis, säkerhet, nya redskap och tekniker,
produktutveckling.
- Vidareutbildning för, i första hand, yngre fiskare (under 30 år) av större
omfattning där huvuddelen av kurserna ges på engelska. Utbildning i
engelska ingår som ett basämne utifrån förkunskaper. Kursexempel som
ovan. Möjlighet att även fungera som komplettering av behörighet till
basutbildning.
- Basutbildning (yrkeshögskola) med gymnasiekompetens (motsvarande)
som förkunskapskrav. Kursen ges på engelska i första hand. Utbildningen
omfattar allt från fysiska och kemiska processer, biologi och ekologi, fiske,
redskap, teknik, hygien och kvalitet, vidareförädling och beredning till
försäljning med hjälp av IT och över disk. I basutbildningen ingår
självständiga arbeten, t.ex. fallstudier och fältstudier, som kan utföras i
studenternas hemländer. Åter i skolan sker redovisning som är
kunskapskontroll samtidigt som det berikar skolan och hjälper studenterna
att se möjligheterna i hemmiljön.
- Högre (akademisk) utbildning med specialisering inom vissa områden.
Det är inte nödvändigt att bygga upp utbildning på Gotland
från början, utan det gäller att utnyttja och samordna det som
redan finns. Tanken är att som grund utnyttja de resurser som
finns i t.ex. gymnasie- och högskola, fiskforskning,
varvskapacitet, fiskenäring, livsmedelsinstitut, IT-kompetens
m.m. Till detta kommer ett nationellt och internationellt
samarbete med etablerade resurser, t.ex. att utveckla de
kontakter som i dag finns mellan Gotland, fiskeriskolan i
Finland och college i Skottland och Shetland både vad gäller
att utnyttja lärare som kommer till Gotland som att elever
åker till andra platser. Det kan t.ex. gälla Atlantfiske,
konservindustri, försäljning och marknadsföring. Ett
samarbete med fisket på västkusten är naturligt.
Utbildningen avses bedrivas i internatform med primärt
upptagningsområde runt Östersjön. Det kan dock förväntas att huvuddelen av
eleverna kommer från Sverige och de baltiska staterna. Till "icke mätbara
effekter" kommer då de nätverk och kontaktnät som bildas genom personer
från olika länder. För Gotlands del kan det bl.a. innebära att fisket utvecklas,
t.ex. genom att underlaget för fiskberedningsindustri förbättras såväl genom
ökade landningar som genom produktutveckling, att fiskenäringen påverkas
positivt genom kontakterna t.ex. med praktikanter, att underlaget för
bibehållen infrastruktur inom fisket förbättras m.m. En utbildning förlagd till
Gotland får också en "spjutspetsfunktion" i fiskets omställning mot ett
resursbevarande och uthålligt fiske.
Lokalisering av en fiskeriskola skulle med fördel kunna göras till
Fårösund, där det vid en nedläggning av KA3 frigörs lokaler för boende och
utbildning, hamnutrymmen och även varvskapacitet för fiskeriteknik. I
omedelbar närhet finns forskningsstationen vid Ar, som tillhör Högskolan på
Gotland, och där etablerad ekosystem- och fiskforskning finns sedan nära 20
år. En internatutbildning omfattande 100 elever motsvarar hälften av en
värnpliktskull och skulle ge sysselsättning till en stor del av dagens
civilanställda personal, likväl som lärararbetstillfällen.