1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att verka för att en sammanhållen skogsvetarutbildning med
forskning och ledning av försöksverksamhet i fortsättningen skall ha sin
tyngdpunkt i Umeå i enlighet med gällande riksdagsbeslut.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en ökad integrering av forskning och utbildning sker
mellan Umeå universitet, Skogsfakulteten i Umeå och Trätek i Skellefteå.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den pågående utredningen måste ägna stor omsorg kring
dessa frågor enligt vad som anges i motionen.
Motivering
Under början av 1970-talet utlokaliserades statlig verksamhet
från Stockholm till olika delar av Sverige i regionalpolitiskt
syfte. Som ett led i denna verksamhet beslutade riksdagen
1971 att Skogshögskolan skulle utlokaliseras från Stockholm
till Umeå. Dock skulle "en viss integrering med t.ex.
Lantbrukshögskolan inte hindras av Skogshögskolans
flyttning" enligt riksdagsbeslutet. Med stöd av denna mening
har en konsekvent etablering av den skogliga forskningen och
högre utbildning i Umeå motarbetats av institutionens
ledning. Sveriges lantbruksuniversitet bildades 1977 genom
en samordning av Skogshögskolan, Lantbrukshögskolan och
den veterinärmedicinska institutionen med en gemensam
administration i Uppsala. Då blev det ytterligare etablering av
skoglig utbildning och forskning i Uppsala - och som vi tog
strid mot riksdagens beslut om att denna del skulle flyttas till
Umeå. En granskning i dag visar att t.ex. antalet
professorstjänster i Umeå nu är 20 i stället för de 30 som var
det förväntade resultatet i utlokaliseringsbeslutet. I Uppsala
finns 26 professorer mot 9 som det ursprungliga beslutet
förutsatte.
Rektor och dekanus sitter i Uppsala, en till Umeå parallell utbildning och
det femte året av den nya skogsvetarutbildningen finns där. Nu finns också ett
förslag att antalet utbildningsplatser i Umeå skall dras ned med 20%. Umeå är
inte längre skogsfakultetens huvudort, vilket enligt vår mening är ett klart
brott mot gällande riksdagsbeslut.
Skälen för att förlägga tyngdpunkten i svensk skogsforskning och den
högre utbildningen i norra Sverige har inte försvagats. Erfarenheten visar att
rekrytering av kvalificerad personal med högskolekompetens till skogslänen i
hög grad är beroende av att utbildningen är tillgänglig i regionen.
Forsknings- och försöksverksamheten i en så långsiktig näring som
skogsbruk är särskilt beroende av kontinuitet och lämpar sig därför inte för
omkastningar i lokalisering och inriktning.
Med miljö och produktion som likställda mål har också nya moment och
nya krav på skogsforskning och utbildning kommit in. Med den
miljöforskning som bedrivs vid Umeå universitet vore det naturligt att en
samordnad naturresursutbildning kommer till stånd i Umeå till stöd för det
norrländska skogsbruket som under senare år kommit i fokus med köpbojkott
och stora reservatsbildningar.
Den trätekniska institutionen i Skellefteå - Trätek - är en värdefull del av
satsningen på utveckling av den norrländska skogsnäringen. Även på detta
område finns beröringspunkter med skoglig forskning och utbildning som gör
att den kvalificerade skogsforskningen bör finnas i regionen.
Vi menar att argumenten för ett fullföljande av 70-talets beslut att
utlokalisera forskning och högre utbildning till Umeå måste fullföljas.