1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av regelverket som i dag reglerar beslutsgången
vad avser odling av genmodifierade organismer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att en bred forskning om genetiskt modifierade
organismer bedrivs.
Motivering
Idag är en vanlig enkel potatis inte längre en vanlig enkel
potatis. Den har förädlats, behandlats med gifter och under de
senaste åren även genmodifierats. Under 1990-talet har nya
grödor utvecklats i laboratorium. Monsantos potatis New
Leaf Superior är en av dessa. Potatisen har modifierats så att
den kan producera sitt eget insektsmedel och därigenom ta
kål på sina "fiender". Förespråkarna menar att fördelen med
detta är att man kan bibehålla ett effektivt åkerbruk med
mindre mängd av växtgifter. Kritiker lyfter ovissheten som
det största problemet. Man vet inte om skadeinsekterna blir
resistenta, om det utvecklas nya ogräs och vad det kan
innebära på längre sikt.
Den svenska livsmedelsindustrin hävdar att svensk mat normalt inte
innehåller några råvaror från genändrade grödor. I Europa är gengrödorna
fortfarande mycket ovanliga. Ändå har konsumenternas oro tvingat
livsmedelsföretagen att leta efter t ex olja och stärkelse som inte utgår från
genändrad soja eller majs, eller så har de skaffat sig försäkringar om att oljan
och majsen inte är genändrade. Tillverkarna litar oftast på sina leverantörer.
Försäkrar en leverantör att råvaran endast är traditionella grödor så godtar
tillverkarna det. En diskussion om att GMO-varor ska märkas förs på många
håll i världen, även i Sverige.
I dag pågår olika slags försöksodlingar av gentekniskt modifierade
organismer, GMO, runt om i Sverige. I Luleå t ex är en försöksodling av
potatisen, Sunderby potatis, i full gång. Miljöbalken säger att Jordbruksverket
måste ge tillstånd för den som vill odla genetiskt modifierade växter.
Jordbruksverket fattar beslut efter en remissrunda. Kommunerna är dock inte
remissinstans. Och allmänheten meddelas endast genom en kort kungörelse i
lokalpressen.
Kommunerna borde få möjlighet att yttra sig till Jordbruksverket innan
beslut fattas och således vara en officiell remissinstans. De lokala
förhållandena är väl kända av kommunpolitiker som kan tillföra initierade
synpunkter. Sverige tar på intet vis lätt på riskerna och vi har strikta rutiner
som ska följas när en ny GMO-gröda ska utprovas. Men då det är ovisst vilka
egenskaper som kan påverka naturen på oönskat sätt är det rimligt att
kommunerna får yttra sig om en GMO-gröda ska få odlas i kommunen.
Frågan om genmodifiering engagerar allmänheten. Människor är inte
övertygade om att exempelvis en genmodifierad potatis är ofarlig. De är
heller inte övertygade om att den är nödvändig eller att den erbjuder dem
något extra som konsument. Genteknik har skapat en påtaglig oro hos
människor. Detta måste vi möta med respekt. I dag har vi att hantera ett
polariserat läge. Å ena sidan finns ett motstånd mot all genteknik, å andra
sidan finns de som förnekar att det finns några risker alls. Etnologer som har
funderat över konsumenternas motstånd mot gentekniskt modifierade
livsmedel menar att skälet är att teknikutvecklingen är framdriven av
producenterna och inte av konsumenterna.
Det finns risker med genmodifierade växter. Det har upptäckts att gener
från GMO-växter har "parat" sig med normala växter och bildat ogräs. Det
finns risk för en framtida miljöförstöring. I dag utvecklas transgena växter
och mikroorganismer mycket snabbt. Forskningsbehovet är enormt.
Forskningen om de eventuella riskerna med gentekniken har ingen ekonomisk
drivkraft och stöds heller inte kommersiellt. Därför går den på sparlåga.
För att få en mer balaserad bild behöver vi mer forskning om både risker
och nytta med genetiskt modifierade organismer. Det vore ett misstag att
enbart koncentrera sig på riskerna och inte ta upp möjligheterna också. Därför
är det nödvändigt att vi satsar på en bredare forskning för att få fram mer
kunskap.