Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utvecklingen av frigående system för höns aktivt skall främjas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en obligatorisk märkning av ägg.
Motivering
En av de viktigaste reformerna efter 1988 års djurskyddslag var att burhållning av höns för äggproduktion skulle avvecklas. Regeringen gav näringen tio år på sig att ställa om till en produktion där hönorna skulle få gå fritt, sandbada, sitta på pinne, värpa i rede och utöva alla de beteenden som är naturliga för hönan.
Nu när det snart gått tretton år sedan djurskyddslagen klubbades igenom av en i stort sett enhällig riksdag så sitter hönorna kvar i burarna. Jordbruksverket fattade för inte så länge sedan beslut om förlängd dispens för burhållning av hönor i väntan på att alternativa system skall utvecklas. Sedan länge finns det dock godkända alternativ till burhållningen. Det som Jordbruksverkets beslut grundar sig på är att skapa möjligheter för de äggproducenter som vill övergå till att hålla hönor i modifierade burar. De modifierade burarna är ännu inte godkända i Sverige och i väntan på att de eventuellt godkänns så förlängs dispenserna.
Flertalet av de instanser som yttrade sig över Jordbruksverkets förslag om förlängd dispens motsatte sig verkets förslag. Flera ledande etologer vittnar dessutom om att de modifierade burarna aldrig kan tillgodose hönornas behov i samma utsträckning som de frigående systemen kan. Troligtvis kommer de inte heller att kunna erbjuda samtliga hönor i respektive bur möjlighet till att utöva och nyttja de "funktioner" som burarna säger sig kunna erbjuda, till exempel sitta på pinne, sandbada osv. Påståendet att de modifierade burarna ger möjlighet till naturligt beteende anser jag av bland annat den anledningen inte vara hållbart. I andra länder har man sedan länge slutat att forska på modifierade burar. Nederländerna lade till exempel ner sin forskning på modifierade burar redan 1984. Enligt min uppfattning bör riksdagen som sin mening uttala sitt stöd för ett aktivt främjande för utvecklingen av frigående system, vilka har högre potential att tillfredsställa hönornas behov.
Märkning av ägg
Mycket talar för att allmänhetens djurskyddsengagemang kommer att öka alltmer framöver. Av det följer att åtgärder ständigt måste vidtas så att allmänheten, det vill säga konsumenterna, ges fullständig information om hönornas livsvillkor under äggproduktionen. I dag är det alltför svårt för konsumenten att få en fullödig information, och flera äggproducenter använder en minst sagt tvivelaktig marknadsföring av sina ägg. Det förekommer till exempel att producenter skriver på kartongerna att äggen kommer från hönor som hållits i "trivselburar". Fortfarande används andra missvisande benämningar.
Inom EU pågår ett arbete för att ta fram ett märkningssystem för ägg. Sverige bör vara mycket aktivt i det arbetet. Sveriges krav bör vara att märkningssystemet tydligt skall ge den information som konsumenterna efterfrågar. Märkningen bör till exempel tala om ifall äggen kommer från hönor som gått i det fria och om hönorna dessutom haft tillgång till utevistelse eller om äggen kommer från hönor som tvingats tillbringa sina liv i någon form av burar.
Stockholm den 4 oktober 2000
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)