1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att icke-domesticerade djur inte skall få förevisas på cirkus.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att förhållandena
för de djur som deltar i cirkusar skall förbättras i enlighet med vad som
anförs i motionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om förbättringar av cirkusars djurskyddstillsyn.
Motivering
4 § djurskyddslagen säger att djur skall hållas på ett sådant
sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet till
naturligt beteende. Även djuren på cirkusar omfattas av den
bestämmelsen, men de tvingas ändå leva större delen av sina
liv i trånga burar och transporteras runt hela landet. Ofta hålls
djuren i kedjor och de har sällan möjlighet att vistas i större
hagar.
Många av dessa djur har behov av att röra sig över stora områden och de
far uppenbart illa av den behandling de utsätts för. Zoochosis,
djurparkssjukan, kallas det beteende som många djur uppvisar på djurparker
på grund av psykisk understimulering. Den stimulansfattiga miljön leder till
att djuren, både elefanter, sjölejon, zebror och hästar uppvisar så kallade
stereotypa beteenden. Det kan vara att gå fram och tillbaka, runt i en ring
eller
att vagga fram och tillbaka. Det händer att djuren stympar sig själva. Detta
beteende som är vanligt bland cirkusdjur visar att de far psykiskt illa och att
de försöker hantera den stress och den otrygga och trånga miljö de utsätts för.
I 35 § djurskyddsförordningen regleras vilka djur som får visas upp på
cirkus. Bland de djur som får förevisas på cirkus finns också icke-
domestiserade djur såsom sjölejon och zebror. När djurskyddslagen antogs
1987 ansåg regeringen och den dåvarande jordbruksministern Mats Hellström
att cirkusarna skulle tillåtas att fortsätta ha elefanter och sjölejon trots att
4 §
djurskyddslagen inte kunde uppfyllas. I stället skulle förhållandena vid
transporten och förvaringen förbättras. Detta gjordes med motiveringen att
cirkus är en gammal kulturform som det är viktigt att bevara.
Djurskyddslagen skall skydda varje individ mot lidande oavsett
ekonomiska intressen. Detta borde även gälla kulturella intressen och då
framför allt på cirkusar eftersom djur är bara en del av cirkusen och inte ett
krav för att cirkuskulturen med en kringresande underhållning skall bevaras.
Det är inte rimligt att icke-domestiserade djur skall hållas i den fångenskap
som en cirkus innebär och även förhållandena för övriga djur som deltar i
cirkusar bör förbättras. Sådana förbättringar bör omfatta begränsningar av
transporterna av cirkusdjuren, av tiden då djuren är instängda och garanti för
att djuren får vistas ute och röra sig fritt en väsentlig del av dagen samt för
att
de djur som naturligt lever i flock ges möjlighet att vistas i grupp med andra
djur av samma art. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Även tillsynen av cirkusar bör förbättras. I dag har Jordbruksverket
tillsynsansvaret vid en första inspektion men sedan, då cirkusen förflyttas runt
i landet, har kommunerna tillsynsansvaret. Kommunernas tillsyn har i dag
stora brister. Det beror dels på att enskilda kommuner inte har den särskilda
kompetens som krävs för att göra en bra tillsyn av cirkusar men det beror
också på att tillsynsansvaret läggs på ett flertal olika inspektörer runt om i
landet som inte kan få en samlad bild av situationen på cirkusen. Ett sätt att
få
en förbättrad djurskyddstillsyn av cirkusar är att huvudansvaret för tillsynen
av cirkusar läggs på en central tillsynsmyndighet som skall kunna ta hjälp av
lokala eller regionala myndigheter vid inspektioner. Mot bakgrund av det som
anförs i motionen så bör regeringen, i samband med översynen av den
nationella organiseringen av djurskyddet, föreslå förbättringar av
djurskyddstillsynen av cirkusar. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.