Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att icke-domesticerade djur inte skall få förevisas på cirkus.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att förhållandena för de djur som deltar i cirkusar skall förbättras i enlighet med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om förbättringar av cirkusars djurskyddstillsyn.
Motivering
4 § djurskyddslagen säger att djur skall hållas på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet till naturligt beteende. Även djuren på cirkusar omfattas av den bestämmelsen, men de tvingas ändå leva större delen av sina liv i trånga burar och transporteras runt hela landet. Ofta hålls djuren i kedjor och de har sällan möjlighet att vistas i större hagar.
Många av dessa djur har behov av att röra sig över stora områden och de far uppenbart illa av den behandling de utsätts för. Zoochosis, djurparkssjukan, kallas det beteende som många djur uppvisar på djurparker på grund av psykisk understimulering. Den stimulansfattiga miljön leder till att djuren, både elefanter, sjölejon, zebror och hästar uppvisar så kallade stereotypa beteenden. Det kan vara att gå fram och tillbaka, runt i en ring eller att vagga fram och tillbaka. Det händer att djuren stympar sig själva. Detta beteende som är vanligt bland cirkusdjur visar att de far psykiskt illa och att de försöker hantera den stress och den otrygga och trånga miljö de utsätts för.
I 35 § djurskyddsförordningen regleras vilka djur som får visas upp på cirkus. Bland de djur som får förevisas på cirkus finns också icke- domestiserade djur såsom sjölejon och zebror. När djurskyddslagen antogs 1987 ansåg regeringen och den dåvarande jordbruksministern Mats Hellström att cirkusarna skulle tillåtas att fortsätta ha elefanter och sjölejon trots att 4 § djurskyddslagen inte kunde uppfyllas. I stället skulle förhållandena vid transporten och förvaringen förbättras. Detta gjordes med motiveringen att cirkus är en gammal kulturform som det är viktigt att bevara.
Djurskyddslagen skall skydda varje individ mot lidande oavsett ekonomiska intressen. Detta borde även gälla kulturella intressen och då framför allt på cirkusar eftersom djur är bara en del av cirkusen och inte ett krav för att cirkuskulturen med en kringresande underhållning skall bevaras.
Det är inte rimligt att icke-domestiserade djur skall hållas i den fångenskap som en cirkus innebär och även förhållandena för övriga djur som deltar i cirkusar bör förbättras. Sådana förbättringar bör omfatta begränsningar av transporterna av cirkusdjuren, av tiden då djuren är instängda och garanti för att djuren får vistas ute och röra sig fritt en väsentlig del av dagen samt för att de djur som naturligt lever i flock ges möjlighet att vistas i grupp med andra djur av samma art. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Även tillsynen av cirkusar bör förbättras. I dag har Jordbruksverket tillsynsansvaret vid en första inspektion men sedan, då cirkusen förflyttas runt i landet, har kommunerna tillsynsansvaret. Kommunernas tillsyn har i dag stora brister. Det beror dels på att enskilda kommuner inte har den särskilda kompetens som krävs för att göra en bra tillsyn av cirkusar men det beror också på att tillsynsansvaret läggs på ett flertal olika inspektörer runt om i landet som inte kan få en samlad bild av situationen på cirkusen. Ett sätt att få en förbättrad djurskyddstillsyn av cirkusar är att huvudansvaret för tillsynen av cirkusar läggs på en central tillsynsmyndighet som skall kunna ta hjälp av lokala eller regionala myndigheter vid inspektioner. Mot bakgrund av det som anförs i motionen så bör regeringen, i samband med översynen av den nationella organiseringen av djurskyddet, föreslå förbättringar av djurskyddstillsynen av cirkusar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stockholm den 2 oktober 2000
Jonas Ringqvist (v)