Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige aktivt bör verka för att få till stånd en internationell
konferens om gen-etik, gärna i FN:s regi.
Motivering
Den gentekniska utvecklingen rusar fram med svindlande
hastighet. Det som var science fiction igår är verklighet idag.
Nu överförs gener från eldflugor till tobaksplantor så att de
blir självlysande och mänskliga gener inplanteras i bakterier
för att producera mänskligt insulin. Får kan klonas så att flera
individer med identisk arvsmassa uppkommer. Stora vinster
för mänskligheten finns att hämta i den nya utvecklingen,
men samtidigt finns allvarliga hot och knepiga problem. Av
flera skäl är den gentekniska utvecklingen en angelägenhet
för världssamfundet, inte minst ur en mänsklig
rättighetsaspekt.
Rashygien
Genmanipulation av mänskliga könsceller innebär att vi kan
byta ut icke önskvärda arvsanlag så att de inte längre
förekommer i följande generationer. Med denna teknik kan
kommande människosläkten likriktas till en "elitras" där allt
ovälkommet rensas bort. Detta ställer den intressanta frågan
vilka typer av gener som det skall vara tillåtet att sortera bort.
Med olika regler i olika länder kan vi i famtiden de facto få
"högre" och "lägre" stående folk. Genetikern Dave King,
redaktör för den engelska tidskriften GenEthics News,
skriver: "In the future, controlling the genes of our offspring
may become an integral part of middle-class people's
reproductive experience." Kan det vara så att det är en
mänsklig rättighet att födas med omanipulerade gener, eller
kan man rent av hävda att det, när tekniken utvecklats, är en
rättighet att födas med manipulerade gener? Sedan tidigare
anses ju mänskliga rättigheter vara en internationell
angelägenhet, och det borde då gälla också för gentekniken.
Det kan knappast vara upp till varje regering att fritt ägna sig
åt rashygieniska projekt.
Klippa och klistra med
mänskliga gener
Många diabetessjuka har haft stor nytta av syntetiskt
framställt mänkligt insulin. Mänskliga gener som styr
insulinproduktion har överförts till bakterier som därigenom
har fåtts att producera mänskligt insulin. Detta ser motionären
som positivt. Teknikutvecklingen gör det möjligt att överföra
en allt större mängd DNA från/till människan och andra
organismer. De flesta demokratiska partier brukar med större
eller mindre engagemang lyfta fram varje människas unika
och okränkbara värde. Då borde diskussioner om begrepp
som "mänskligt" och "människa" inte enbart vara av
akademiskt intresse; de borde vara synnerligen vitala begrepp
i diskussioner om mänskliga rättigheter.
Genetisk integritet
Som bekant kan information om en individs genuppsättning
ge upplysningar om bl a risken att drabbas av olika
sjukdomar. Detta kan nog ofta vara av mycket stort intresse
för den enskilde och kanske även närmast anhöriga, så vi kan
förvänta oss att undersökningar av åtskilliga människors
gener kommer genomföras och resultaten registreras. Andra
som är intresserade är naturligtvis försäkringsbolag och
arbetsgivare, men i vår alltmer genomorganiserade värld bör
även myndigheterna betraktas som potentiellt nyfikna. När
samarbetet mellan stater och institutioner växer sig allt tätare
och allt fler register samkörs är det nödvändigt att hålla koll
på vilka som egentligen får veta vad om vem. Den genetiska
integriteten måste betraktas som en människorättsfråga.
Genmanipulerade djur
Genom genetisk modifiering av djur kan utvecklingen av nya
raser accelereras dramatiskt. Motivet är naturligtvis att öka
avkastningen av kött och mjölk. Det är dock långtifrån säkert
att sådana egenskaper som maximerar denna avkastning
samtidigt är gynnsamma för djuret. Ofta är det tvärtom. Nya
raser har ofta egenskaper som gör att djurets liv blir mycket
smärtsamt. Vi måste då ställa oss frågan vilka negativa
konsekvenser för djuren som skall accepteras för att uppnå en
effektivitetsvinst för människan.
Spridning av
genmanipulerade
organismer
Flera exempel i historien visar på förödande konsekvenser
när en främmande art plötsligt introduceras i ett ekosystem.
Pollen från manipulerade växter kan genom
korsbefruktningar med vilda, närbesläktade arter leda till att
nya hybridorganismer med oförutsägbara egenskaper uppstår.
Från den manipulerade växten kan den vilda avkomman ärva
en onaturlig motståndskraft mot insekter och
bekämpningsmedel. Nya varianter kan snabbt ta över stora
områden. När genmanipulerade organismer eller nya hybrider
kommit ut i ekosystemet så är de inte bunda av
nationsgränser. Det är därför en internationell angelägenhet
hur genmanipulerade organismer skall få användas och hur
det skall kontrolleras. Idag finns stora skillnader i lagstiftning
mellan olika länder, vilket innebär olika konkurrensvillkor
för kommersiella intressen.