med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier
1 Sammanfattning
Centerpartiet lämnar i denna motion sin syn på hur de av riksdagen
fastställda miljömålen bäst ska nås. Vi vill se en politik där människor i
alla delar av samhället är involverade. I motionen föreslås förbättringar av
den proposition som regeringen lämnat.
Under miljömålet levande skogar föreslås en annan modell för bevarandet
av skyddsvärd skog samt bland annat krav på bättre hänsynstagande till det
frivilliga miljöarbetet, en samhällsekonomisk konsekvensanalys av
skogsavsättningarna, tydliga ersättningsregler och realism i målet om hård
död ved. Vidare pekas på behovet av långsiktighet i kalkningen av vatten och
skogsmarker. Centerpartiet föreslår en tuffare målsättning vad avser sanering
av förorenade områden och återföring av fosfor i kretsloppet än vad
regeringen lyckats åstadkomma.
I motionen betonas vikten av att se jordbruket som en resurs i miljöarbetet
och ges förslag på hur trafikens miljöpåverkan ska kunna minska. För att
uppnå målet om en strålfri miljö behöver kärnkraftsavvecklingen fortsätta.
Centerpartiet påpekar också att helhetssyn och samförstånd måste råda för
att miljömålen inte ska motverka varandra.
2 Innehållsförteckning
3
4 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en bred samhällsekonomisk konsekvensanalys av
avsättningarna av skyddsvärd skogsmark bör genomföras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den pågående frivilliga miljöhänsynen i skogsbruket.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ekonomisk ersättning och markersättning.
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
inriktningen på avsättningarna av skyddsvärd skogsmark i enlighet med
vad i motionen anförs.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de skogliga impedimenten.
6. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om att
etappmålet för mängden hård död ved skall vara 25 %.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det är viktigt att det inom ramen för de medel som avsätts
för bevarandet av den biologiska mångfalden sker en omfördelning så att
ersättning för skador på angränsande skog möjliggörs.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att målet att skogsmarken skall brukas på sådant sätt att
fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla
kulturlämningar är försumbara senast år 2010 bör omformuleras.
9. Riksdagen fastställer Miljömålskommitténs förslag: "Förorenade
områden är identifierade samt undersökta och minst 30 procent av
områdena av riskklass mycket stor och stor är åtgärdade senast år 2010."
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om miljömålet Storslagen fjällmiljö.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om klimatpolitik.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att staten ger ett långsiktigt besked om att kalkning av vatten
och skogsmark kommer att fortgå så länge det behövs.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringens precisering "markanvändningens bidrag till
försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas
till växtplatsens försurningskänslighet" bör utgå.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en större samordning av miljömålen är önskvärd.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett förfarande från regeringens sida med större samförstånd
mellan berörda intressen vad gäller alla miljömål.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att Sverige utnyttjar de EU-stöd och de nivåer vi har
rätt att få.
17. Riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att återkomma med ett
kvantitativt och tidsbestämt mål för fosfor senast 2003.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att erkänna och ersätta jordbruket för de miljö- och
kulturmiljötjänster det levererar till samhället.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vallstöd i hela landet.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det fortsatta omställningsarbetet efter avställningen av den
andra reaktorn i Barsebäck framgent bör koncentreras till att avveckla de
reaktorer vars möjligheter att uppnå delmål 1 av kärnkraftsindustrin anses
vara begränsade.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det kommunala vetot.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en utökad information till framför allt ungdomar kan
minska exponering från solariers skadliga UV-strålning.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att närmare
undersöka möjligheterna att i större utsträckning än i dag gräva ned
elledningar för att minska exponeringen från elektromagnetiska fält.
24. Riksdagen beslutar att fastställa Miljömålskommitténs förslag: "Senast år
2010 ingår minst 75 procent av fosfor från avfall och avlopp i kretsloppet
och kan återföras till jordbruksmark eller annan produktiv mark utan risk
för hälsa och miljö."
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om energianvändning och energieffektivisering.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införande av skyddszoner för vattendrag och vattensystem
med anslutande miljöer.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillåta byggnation i strandnära miljöer generellt och låta
kommunen själv avgöra vilka strandområden som skall vara
strandskyddade.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utformandet av strategier för restaurering av vattendrag bör
ta hänsyn till energiförsörjning, klimat och hälsa, EU:s energimål samt
att vattenkraftföretagens kostnader för dessa åtgärder blir begränsade.
29. Riksdagen avslår delmål 1 under Hav i balans, levande kust och skärgård
i den del som behandlar marina reservat.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att delmålet Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur
kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och
brukas bör formuleras så att skärgårdens utvecklingsmöjligheter
förbättras, inte begränsas och försämras.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utformningen av trängsel-/miljöavgifter i storstäder.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda frågan om ett samlat ansvar för infrastruktur.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skattebefria de alternativa drivmedlen.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett tioårsprogram för att introducera miljöriktiga bränslen.
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att redan nu slå fast tydliga krav på drivmedelsförsäljare att
kunna tillhandahålla biodrivmedel på samtliga större försäljningsställen
till år 2005.
36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ställa upp ett konkret mål som att senast 2005 skall minst
10 % av de fordon som säljs vara nollemissionsfordon.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige driver på för en förändring av
Chicagokonventionen så att skatt på flygbränsle tillåts.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det behövs en strategi för ökat funktionstänkande.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se jordbruket som en resurs i miljöarbetet.
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om allas delaktighet i ett regionalt och socialt samlat Sverige.
41. Riksdagen begär att regeringen, i samband med den första översiktliga
rapporteringen till riksdagen om hur arbetet med att nå
miljökvalitetsmålen fortskrider, fogar en analys av de konflikter som
kommer att uppstå kring målen.
5 Inledning
I den föreliggande propositionen lämnar regeringen, försenat, förslag till
delmål och åtgärdsstrategier för 14 av de 15 miljökvalitetsmålen.
Centerpartiet välkomnar att propositionen läggs på riksdagens bord för
behandling.
Miljömålsarbetet är en naturlig och viktig del av den svenska
miljöpolitiken. Genom att sätta upp mål på både lång och kort sikt kan
miljöarbetet få en större tyngd. Miljöpolitiken måste utformas så att den blir
en naturlig del av alla sektorer och inte blir en isolerad företeelse som bara
några sysslar med. Likaledes måste miljöpolitiken ha sin utgångspunkt i den
enskilda människan. Här brister regeringen. Trots vackra ord om allas
delaktighet står regeringen på område efter område för en politik som baserar
sig på ett uppifrånperspektiv där delaktigheten går ut på att bara genomföra
centralt bestämda beslut. Miljömålsarbetet måste liksom övrigt miljöarbete
framför allt verka och ske underifrån. Utgångspunkten för Centerpartiets
motion är att alla aspekter av hållbar utveckling måste beaktas. Ekologiskt,
socialt och ekonomiskt hållbar utveckling kräver en helhetssyn som
regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet saknar.
Upplägget av denna motion är följande. Först kommer förslag till
förbättringar vad gäller miljömålen. I de fall Centerpartiet avstår från att i
nuläget lägga fram egna förslag under specifika miljömål hoppas dessa över.
Därefter följer stycken gällande allmänna synpunkter och strategier.
6 Levande skogar
Skogen är en av Sveriges största och viktigaste resurser. Sammantaget
står skogsindustrin för en stor del av Sveriges export, närmare 94
miljarder kronor årligen. Över hälften av Sveriges nettoexportinkomster
kommer från skogsnäringen. Näringen sysselsätter över 90 000 människor
i främst gles- och landsbygd och ger arbete åt en mängd företag i andra
sektorer. Därtill ger den värdefulla inkomster till landets många
skogsägare med ägor av varierande storlek. Skogen har varit med och lagt
grunden för den svenska välfärden och är fortfarande en mycket viktig
näring för Sverige både vad gäller antalet sysselsatta, dess exportvärde
samt omistliga natur- och miljövärden.
Det är viktigt att skogen som resurs värnas och behandlas på ett sådant sätt
att olika intressen kan samverka med varandra, inte motverka varandra. Vi
menar att regeringen i propositionen inte tar tillräcklig hänsyn till de olika
intressen som finns när det gäller ägande, utkomst, skötsel och bevarande av
den svenska skogen och dess biologiska mångfald. Regeringen skriver i
propositionen om vikten av att alla görs delaktiga i miljöarbetet. Det är
naturligtvis rätt och detta har Centerpartiet påpekat i många år. Dock finns det
allvarliga grunder för att ifrågasätta om regeringen verkligen menar vad man
skriver om denna delaktighet när det kommer till miljömålet Levande skogar.
Här verkar denna princip inte gälla. Det är oroväckande.
6.1 Konsekvensanalys
Skyddet av skogsmarken innebär att stora arealer undantas från aktivt
skogsbruk. Detta kommer att få stora ekonomiska konsekvenser. Speciellt
som över hälften (500 000 ha) av de ytterligare 900 000 ha skog som ska
skyddas avsätts genom frivilligt ansvarstagande. Utöver de direkta
statsfinansiella kostaderna tillkommer stora kostnader i form av uteblivna
intäkter från skogsbruket och minskad sysselsättning i främst redan hårt
tyngda områden. Dessa kostnader bör tydliggöras. Regeringen intar i
propositionen ett alltför snävt synsätt när man i stort sett bara pratar om
de statsfinansiella kostnaderna. Centerpartiet anser därför att en bred
samhällsekonomisk konsekvensanalys av avsättningarna av skyddsvärd
skogsmark bör genomföras. Detta bör ges regeringen till känna.
6.2 Frivillig miljöhänsyn
Centerpartiet är starkt kritiskt till regeringens förhållningssätt i denna
fråga. De många och stora frivilliga insatser som görs av Sveriges
skogsägare, inte minst inom det småskaliga familjeskogsbruket genom
miljö- och ståndortsanpassning verkar regeringen glömma bort.
Skogsbruket certifieras i en ökande takt, vilket är ett viktigt led i en
marknadsanpassning där stora miljökrav ställs på både skötselmetoder
och övrigt skogsbruk. Den enskilde skogsägaren är mycket viktig för
miljöhänsynen i skogsbruket och måste självfallet få full kompensation
när skogsarealer till följd av statligt ingripande avsätts för annat ändamål
än skoglig produktion. Staten har här ett huvudansvar för att den enskilde
skogsägaren inte kommer i kläm vad avser såväl ersättningsfrågor som
myndighetsutövningen. De mycket höga mål som angetts beträffande
avsatta arealer innebär ett stort anslagsbehov under planeringsperioden.
De avsatta medlen i nuvarande budget är otillräckliga för att nå dessa mål
inom rimlig tid och med rimliga förutsättningar för skogsbrukets
långsiktiga planering. Vad som ovan anförs om den pågående frivilliga
miljöhänsynen i skogsbruket bör ges regeringen till känna.
6.3 Ersättningsfrågor
Det är ett måste för alla inblandade och berörda, inte minst för markägarna,
att det finns långsiktiga och tydliga regler för skyddet av den biologiska
mångfalden. När staten pekar ut vissa områden som är särskilt intressanta att
bevara är det viktigt att den enskilde markägaren inte drabbas på ett negativt
sätt. Staten måste ta sitt ansvar att se till att detta inte sker. Markägaren
måste
ges skälig ersättning för de miljöinsatser som görs vid bildandet av olika typer
av reservat. Detta kan ske genom ekonomisk kompensation eller allra helst
genom att ersättningsmark erbjuds. Utan en skälig ersättning försvåras
möjligheterna för att få förståelse hos berörda markägare som drabbas av
inskränkningar i nyttjandet av sin mark. När det gäller jakt- och
fiskeverksamhet i de skyddade områdena är det att anse som en självklarhet
att dessa kan bedrivas i normal omfattning. Det är av avgörande vikt att få en
politik som människor känner acceptans för och tilltro till annars kan man
aldrig räkna med att skogsägare ska fortsätta att göra frivilliga åtaganden som
innebär att mark tas ur skoglig produktion.
Ekonomisk kompensation löser dock inte alla problem. Många markägare
som avstår sin mark till reservat eller accepterar andra inskränkningar för att
skydda den biologiska mångfalden vill inte ge upp sitt skogsbruk. En
verksamhet som i många fall gått i arv i flera generationer. Just mot bakgrund
av detta är det viktigt att möjligheten till ersättningsmark, där så är möjligt,
prövas noggrant innan instrumentet ekonomisk ersättning används. Vad som
ovan anförs om ekonomisk ersättning och markersättning bör ges
regeringen till känna.
6.4 Ny modell för bevarande av skyddsvärd
skogsmark
Centerpartiet anser att det är dags att lansera ett nytt sätt att se på
bevarandet av skyddsvärd skogsmark. Speciellt som blickarna för skyddet
nu riktas mot Svealand och Götaland där ägoförhållanden, struktur och
den skyddsvärda skogsmarken ser annorlunda ut än i norra Sverige. I stort
sett all skogsmark i södra Sverige är någon gång brukad eller hävdad om
den fortfarande inte är det. Det betyder att det som ska bevaras och
skyddas är beroende av aktiv skötsel och förvaltning, annars tappas
bevarandevärdet genom till exempel igenväxning. Den modell som
regeringen valt är inte anpassad efter dessa rådande förhållanden. Inte
heller tar regeringen hänsyn till det stora frivilliga miljöarbete som görs
av skogsägarna, ofta dokumenterat i gröna skogsbruksplaner.
Regeringen anger i propositionen att målet om hur mycket ytterligare skog
som ska undantas från skogsproduktion fram till 2010 ska sättas till 900 000
ha. Miljömålskommitténs förslag var 800 000 ha under samma tid. Vid en
första anblick kan säkert många uppfatta denna ambitionshöjning som en god
sak. Dock är det inte så enkelt. Höjningen riskerar att motverka sitt syfte.
Kvalitetssäkringen av de arealer som avsätts kan komma att bli bristfällig.
Redan nu finns tydliga tecken på detta. Dessutom anser vi att regeringen med
höjningen inte heller tar hänsyn till det frivilliga arbete som beskrivs på
annan
plats i denna motion. Därtill kan det starkt ifrågasättas om de resurser
regeringen avsätter är tillräckliga för att klara det mål man sätter upp.
Centerpartiet förelår en modell där staten, i stället för renodlad avsättning
av skogsmark, stimulerar skogsägarna att arbeta med så kallade kombinerade
mål och förstärkt naturvårdshänsyn. Denna modell med köp av
bevarandetjänster skulle möjliggöra ett fortsatt nyttjande av skogsmarken
samtidigt som värdefulla miljöer och värden skyddas. Modellen är särskilt
viktig för familjeskogsbruket där brukande och boende sammanfaller.
Sammantaget skulle detta innebära att bygder med stora bevarandevärden
tillåts fortleva genom att människor fortfarande kan få en utkomst av sin
skog. Vi anser att detta är en modell som kan få en stor acceptans hos berörda
parter samtidigt som skyddsvärda områden i skogen bevaras. Speciellt viktig
är den ovan beskrivna modellen då de områden som kommer att anses som
intressanta att bevara är hävdade och brukade. Därtill skulle möjligheten att
verkligen bevara skyddsvärda områden öka.
Centerpartiet anser mot bakgrund av detta att etappmålet för hur stor areal
skyddsvärd skog som ska undantas från skogsproduktion till år 2010 bör
omformuleras. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att återkomma med ett
miljömål för skyddsvärd skogsmark i enlighet med vad som anförs i
motionen. Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till
ändring av inriktningen på avsättningarna av skyddsvärd skogsmark.
6.5 Impediment
De skogliga impedimenten omfattar betydande arealer. Med den
definition som används i Riksskogstaxeringen uppgår
impedimentsarealerna till ca 5,85 miljoner ha. Dessa områden åtnjuter i
praktiken ett starkt skydd mot avverkning. I andra länder är det inte
ovanligt att dessa arealer räknas in i den areal som anses skyddad. Med
tanke på att regeringen ämnar driva igenom ett beslut med en stor
avsättning av skogsmark är det viktigt att de skogliga impedimenten
redovisas utifrån ett med Europa i övrigt enhetligt skogsmarksbegrepp.
Detta för att Sverige på ett korrekt sätt ska redovisa hur mycket
skogsmark som åtnjuter skydd enligt olika regelverk samtidigt som detta
naturligtvis har betydelse för de nya arealer som ska avsättas för skydd.
Vad som ovan anförs om de skogliga impedimenten bör ges
regeringen till känna.
6.6 Realism i målet om död ved
Regeringen föreslår också i propositionen att mängden hård död ved ska
öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områden
där den biologiska mångfalden är särskilt hotad fram till 2010.
Miljömålskommittén hade i sitt förslag en annan syn om en 25-procentig
ökning under samma tid. Redan den 25-procentiga ökningen är ett tufft
ställt mål som kan bli svårt att nå utan negativa konsekvenser för
skogsbruket. Den 40-procentiga ökningen ter sig i ljuset av detta som
orealistisk. Om etappmålens trovärdighet, och därmed miljömålen i sig,
inte ska undergrävas krävs att de är realistiska för olika inblandade
intressen. Ökningen av mängden död ved måste ske med stor
uppmärksamhet avseende utvecklingen av skadegörare och då särskilt
insekter. Speciellt viktigt är detta i utpräglade granområden. Det är synd
att regeringen väljer att gå ifrån det samförstånd som fanns med
skogsbruket. Detta ökar på intet sätt förståelsen för höjningen.
Regeringens förslag avseende mängden död hård ved bör därför förändras
av riksdagen. Målsättningen som Miljömålskommittén slog fast om en
25-procentig ökning bör vara det som riksdagen beslutar. Vad som ovan
anförs om etappmålet för mängden hård död ved bör riksdagen
besluta.
6.7 Skador på angränsande skog
Mark som angränsar till ett reservat kan på olika sätt drabbas negativt av
detta. Genom att skogen inom reservatet inte sköts och förvaltas på ett
aktivt sätt kan t.ex. följderna av stora insektshärdar och insektsangrepp bli
stora. Skogliga avsättningar kräver omfattande skötselåtgärder för att
bevara och utveckla miljövärden. Detta gäller i hög grad avsättningar i
lövskog. Det är naturligtvis viktigt att det klart och tydligt framgår vem
som har ansvar för de skador som kan uppstå på angränsande mark. Inte
minst är detta viktigt för att få en god acceptans för skyddet av den
biologiska mångfalden. Vi menar att det är viktigt att det inom ramen för
de medel som avsätts för bevarandet av den biologiska mångfalden sker
en omfördelning så att ersättning för skador på angränsande skog
möjliggörs. Detta bör ges regeringen till känna.
6.8 Skydd för kulturmiljövärden
Det kan konstateras att en mycket stor del av kulturmiljövärdena i skogen
inte är tillräckligt väl kartlagda och synliggjorda - ett arbete som är
utomordentligt resurskrävande både regionalt och lokalt. Redan i dag är
medelstilldelningen för dessa insatser otillräcklig för
skogsvårdsorganisationen och länsantikvarieenheterna, vilka har ett direkt
ansvar för denna kartläggning. Innan inventeringar gjorts som pekar ut
fornminnen och andra kulturmiljövärden är det inte rimligt att säga att
inga skador ska uppstå. Utan denna inventering sätts markägaren i en
orimlig situation. Med hänsyn till dessa förhållanden samt mängden av
kulturmiljöobjekt runt om i hela landet, anser vi att etappmålet på denna
punkt är orealistiskt. Målet att skogsmarken ska brukas på sådant sätt att
fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla
kulturlämningar är försumbara senast år 2010 bör omformuleras. Detta
bör ges regeringen till känna.
7 Giftfri miljö
Centerpartiet har i samband med att regeringen lade fram proposition
2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö redovisat förslag som
skulle förbättra den svenska kemikaliepolitiken. Vi avstår från att ta upp
dessa frågor igen utan hänvisar till vår motion i detta ärende .
I nu liggande proposition behandlas förorenade områden. Detta är en
synnerligen viktig del av miljömålet Giftfri miljö. Förorenade områden kan
om de inte saneras leda till skada på människor, djur, natur och naturresurser.
För att minska riskerna för läckage från de förorenade områdena är det viktigt
att resurser avsätts till sanering av dessa. Centerpartiet avsätter därför mer
resurser än regeringen till sanering av förorenade områden.
Förorenade områden finns inte sällan i tätorter eller tätortsnära områden.
Saneringen av dessa områden är viktig inte bara för att slippa skadliga
läckage utan också för att få möjlighet att kunna minska exploateringstrycket
på andra områden. Genom att sanera förorenade områden kan dessa tas i bruk
för olika aktiviteter, bland annat boende, vilket i sin tur alltså minskar
behovet
av att exploatera mark som tidigare inte använts eller används i jord- och
skogsbruk. Detta minskade exploateringstryck är positivt för den tätortsnära
biologiska mångfalden.
Centerpartiet anser att det är olyckligt att regeringen tillsammans med
Vänsterpartiet och Miljöpartiet sänker ambitionerna som
Miljömålskommittén lade fram i sitt betänkande vad gäller sanering av
förorenade områden. Det förslag till etappmål som Miljömålskommittén
presenterade men som regeringen tagit bort lyder "Förorenade områden är
identifierade samt undersökta och minst 30 procent av områdena av riskklass
mycket stor och stor är åtgärdade senast år 2010." Regeringen menar att detta
delmål blir svårt att nå och förändrar det därför. Detta står i motsats till
bland
annat miljömålet om levande skogar där regeringen tvärtom skärper
kommitténs förslag. Noterbart är att remissinstanserna i princip är positiva
till
Miljömålskommitténs förslag och därmed anser att det är möjligt att uppfylla.
Vår uppfattning är att det etappmål som Miljömålskommittén föreslog för
marksanering ska fastställas. Detta bör riksdagen besluta.
8 Storslagen fjällmiljö
Redan idag finns det mycket stora arealer reservat- och
nationalparksområden i fjällvärlden. Exempelvis är 44 procent av all
fjällskogsareal skyddad i någon form. En rimlig och riktig handlingsväg
torde vara att införa de i propositionen föreslagna målen först och främst
för dessa redan skyddade områden.
Om de angivna målen sätts upp generellt för hela fjällkedjan kommer
förutsättningarna för rennäringen och annan lokal verksamhet att försämras
på ett mycket påtagligt sätt. Likaledes skulle det försvåra möjligheterna att ge
service till de människor som för olika rekreationsändamål kommer för att ta
del av de skyddade områdena. Detta vore enligt vårt tycke olyckligt. Det
behövs en balans mellan möjligheterna till lokal verksamhet, friluftsliv och
skyddet av vår värdefulla natur. Enligt vårt sätt att se det måste dessa
intressen samverka, inte motverka varandra. Det är också möjligt med en rätt
utformad politik. Vi anser också att det är viktigt att miljömålet inte
omöjliggör en framtida utbyggnad av vindkraft i berörda områden. Vi anser
att det behövs en ordentlig konsekvensanalys om hur propositionens förslag
påverkar lokalbefolkningen i berörda områden. Vad som ovan anförs om
miljömålet Storslagen fjällmiljö bör ges regeringen till känna.
9 Begränsad klimatpåverkan
Detta miljömål avser regeringen att lägga fram en proposition om under
hösten 2001, eller har i alla fall som målsättning att göra det, för denna
proposition är redan försenad. Centerpartiet vill i detta sammanhang rikta
kritik mot regeringens saktfärdighet med att presentera den så viktiga
klimatpropositionen. Gång på gång har denna proposition skjutits upp.
Utan en egen klimatstrategi får Sverige svårare att i internationella
sammanhang hävda tuffa utsläppsminskningar och överenskommelser.
Klimatfrågan är en av de absolut viktigaste frågorna på miljöområdet.
Mänsklighetens påverkan på den naturliga växthuseffekten kan få ödesdigra
konsekvenser för både nu levande och kommande generationer. Främst
drabbas utvecklingsländerna som många gånger redan har en hårt ansträngd
ekologi. Flera länder riskerar bokstavligen att försvinna när havsnivån höjs
och lägger landmassor under sig. Torra områden riskerar att bli ännu torrare
när medeltemperaturerna stiger. Vindar och havsströmmar kan komma att
förändras, vilket får konsekvenser för klimatet. Klimatförändringar kan också
betyda att växt- och djurliv blir utsatt för bestående skador. De ekonomiska
konsekvenserna av de globala förändringarna i klimatet, till följd av stormar,
översvämningar och andra naturkatastrofer, är betydande. Politiken måste
inriktas på att förebygga att problem uppstår men också att förbereda
samhället på de effekter som ändå kommer att inträffa till följd av gamla
problem. Sverige måste vara ett föregångsland vad gäller klimatpolitik.
Enkelt uttryckt så måste vi städa framför egen dörr.
Vi måste lämna fossilsamhället bakom oss. Energiproduktion och
transporter står tillsammans för en mycket stor del av de svenska utsläppen av
växthusgaser. Ett hållbart energi- och transportsystem måste med
nödvändighet bygga på förnybara energislag samtidigt som
resurseffektiviteten måste öka. Centerpartiet förespråkar att ett system för
handel med utsläppsrättigheter införs. I detta sammanhang vill vi påpeka att
det är viktigt att denna handel inte motverkar en god teknikutveckling.
Centerpartiet har i tidigare motioner förklarat skälen till varför vi
förespråkar
handel med utsläppsrättigheter. Därför avstår vi från detta i denna motion.
Sverige måste ta täten och driva på världssamfundet när det gäller
klimatfrågorna. Alla delar av samhället måste vara engagerade i arbetet med
att minska utsläppen av växthusgaser. Detta kan tyckas som en självklarhet,
men det tål att påpekas då regeringen på område efter område inte tagit till sig
detta synsätt utan tror att enbart statliga beslut räcker för att komma till
rätta
med de problem som uppstått och kommer att uppstå.
Centerpartiet välkomnar att regeringen i vårpropositionen 2001 anslår
medel till så kallade Klimatpolitiska program. Däremot anser vi det olyckligt
att dessa inte inrättas förrän 2004. Centerpartiet har avsatt medel för att
dessa
program ska kunna starta tidigare, redan från och med 2001. Centerpartiets
bestämda uppfattning är att dessa program inte ska bindas upp med krav på
att generera arbetstillfällen. Vad som ovan anförs om klimatpolitik bör ges
regeringen till känna.
Centerpartiet kommer att återkomma med mer om hur den svenska
klimatpolitiken ska utformas när regeringen väl presenterar
klimatpropositionen.
10 Bara naturlig försurning
Att komma till rätta med försurningsproblemen kräver minskade utsläpp
av försurande ämnen samtidigt som markernas buffringsförmåga måste
öka. Det är också viktigt att få en övergång till drivmedel som inte ger
försurande utsläpp. Kalkning och andra åtgärder som syftar till att
förbättra markernas värden måste samordnas och ordentliga resurser
avsättas. Centerpartiet tar detta problem på största allvar och har därför
under en rad år avsatt mer pengar till kalkning än vad regeringen gjort. Då
återhämtningsprocessen är lång är det viktigt att åtgärder vidtas redan nu
och att staten ger ett långsiktigt besked om att kalkning av vatten och
skogsmark kommer att fortgå så länge det behövs. Detta bör ges
regeringen till känna.
Regeringen anger att miljömålet "Bara naturlig försurning" bör innebära
att "markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas
genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet". Vad
som sedan menas med detta är dock diffust, och propositionen ger ingen
större vägledning. Regeringens försök till att förklara sig stannar vid att säga
att det krävs åtgärder som kraftigt dämpar näringsläckage i samband med
föryngringsavverkning i områden som har högt kvävenedfall. Därtill hänvisas
till att det finns mål om att öka lövskogsarealen och att detta kan bidra till
att
minska skogsbrukets bidrag tillförsurningen. Effekterna av inslag av lövträd i
skogsbruket får enligt vår mening inte överskattas samtidigt som det är viktigt
att se till skogsbrukets lönsamhet. I den hårda konkurrens som råder måste
näringens förmåga att producera barrskog med hög kvalitet säkerställas.
Centerpartiet anser att regeringens precisering "markanvändningens bidrag
till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas
till växtplatsens försurningskänslighet" bör utgå. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
Centerpartiet återkommer på annan plats i denna motion till förslag om hur
trafikens miljöpåverkan kan minskas.
11 Ingen övergödning
Övergödningen är ett stort problem, och det är ett måste att alla tar ett
ansvar för att minska den negativa inverkan. Att minska jordbrukets
läckage och utsläppen från avloppsreningsverk och trafik är viktiga
åtgärder. Under miljömålet Ett rikt odlingslandskap pekar vi på vikten av
ett bibehållet och gärna förstärkt vallstöd för att uppnå det målet. Även
för att uppnå detta miljömål är vallstödet av stor betydelse.
Jordbruket har en nyckelroll att spela när det gäller möjligheterna att klara
av de svenska miljömålen. På annan plats i denna motion finns ett yrkande
om att jordbruket måste ses som en resurs i miljöarbetet. I detta sammanhang
vill Centerpartiet påpeka att uppfyllelsen av de olika miljömålen är beroende
av varandra. Om effekterna av ett miljömål är att jordbruksföretagens
lönsamhet försämras och att möjligheterna att hålla djur i hobby- och
rekreationssyfte försvåras kommer detta direkt att få återverkan på andra
miljömål. Ett exempel på detta är målen Ingen övergödning och Ett rikt
odlingslandskap. Genom att nära nog straffa ut, speciellt de mindre gårdarna,
under målet Ingen övergödning kommer man inte att kunna uppfylla målet
om ett rikt odlingslandskap. Centerpartiet anser att det är en stor brist att
regeringen presenterar ett förslag där hänsynen mellan de olika miljömålen
leder till ovan beskriva utveckling på flera områden. En större samordning
mellan miljömålen är önskvärd. Detta bör ges regeringen till känna.
Det helhetsgrepp som nu tas i jordbruksnäringen avseende
ammoniakavgång, fosforförluster och kväveutlakning i form av en
omfattande informations- och rådgivningskampanj under namn Greppa
Näringen ska uppmuntras. Detta frivilliga arbete kommer att få betydelse för
miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig
försurning. Regeringens ovilja att få till samförstånd mellan jordbruket och
staten vad gäller miljömålen genom att ensidigt höja de i
Miljömålskommittén framarbetade målen är inte bra. Centerpartiet efterfrågar
ett förfarande från regeringens sida med större samförstånd mellan berörda
intressen vad gäller alla miljömål. Detta bör ges regeringen till känna.
Ska jordbruket kunna uppnå de mål som regeringen fastställer i
propositionen som innebär en skärpning mot Miljömålskommitténs delmål är
det viktigt att statliga resurser avsätts för att hjälpa näringen. Centerpartiet
vill
i detta sammanhang peka på vikten av att Sverige utnyttjar de EU-stöd och de
nivåer vi har rätt att få. Vad som ovan anförs om statligt stöd och EU-stöd
bör ges regeringen till känna.
11.1 Fosfor
Regeringen meddelar att man avser att återkomma med ett kvantitativt
och tidsbestämt mål för fosfor senast år 2005. Vi beklagar denna
saktfärdighet. Centerpartiet har tidigare motionerat om en förbättrad
politik rörande den kritiska resursen fosfor . I betänkande
2000/01:MJU16 och betänkande 2000/01:MJU21 har Centerpartiets
yrkanden avslagits bland annat med hänvisning till att Naturvårdsverket
fått i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för återföring av fosfor till
åkermark.
Centerpartiet anser att det är synd att riksdagen inte vill, kan eller orkar
flytta fram positionerna när det gäller fosfor. Speciellt som några av
yrkandena kan genomföras utan att Naturvårdsverkets uppdrag föregrips eller
störs på annat sätt. Detta gäller bland annat förslaget om upprättande av en
grönbok om fosforhushållning på EU-nivå samt inrättandet av en
internationell fosforkonvention. Med tanke på att våra yrkanden nyligen
behandlats av riksdagen kommer vi i denna motion inte att återupprepa dessa
yrkanden, även om vi naturligtvis fortfarande står bakom dem.
Riksdagen måste nu råda bot på den saktfärdighet som regeringen intar i
fosforfrågan. Centerpartiet anser, med tanke på att våra yrkanden har blivit
avslagna, att en lämplig väg för riksdagen är att uppdra åt regeringen att
återkomma med ett kvantitativt och tidsbestämt mål för fosfor senast 2003.
Detta bör riksdagen besluta.
Mer om fosfor återfinns under miljömålet God bebyggd miljö.
12 Ett rikt odlingslandskap
Det svenska odlingslandskapet och kulturlandskapet är en omistlig natur-
och kulturmiljöresurs som framtida generationer måste få uppleva.
Möjligheterna att bevara och utveckla det unika landskapet för framtida
generationer är intimt förknippat med svenskt jordbruks fortlevnad. Utan
jordbruksföretag av blandad storlek i hela landet kommer detta miljömål,
men även många flera, att bli omöjliga att nå. Det är viktigt att betona att
de mindre jordbruken som många gånger bedrivs i kombinationssyfte är
en nödvändig del i miljömålsarbetet, särskilt i skogs- och
mellanbygderna. I en tid då tendensen mot allt större enheter är tydlig är
det viktigt att forma en politik som möjliggör även de mindre enheternas
fortlevnad. De stora miljö- och kulturmiljötjänster som det svenska
jordbruket levererar måste erkännas. Samhället måste ersätta lantbruket
för dessa tjänster. Vad som ovan anförs om att erkänna och ersätta
jordbruket för de miljö- och kulturmiljötjänster det levererar till
samhället bör ges regeringen till känna.
Det kan tyckas som en självklarhet att möjligheterna att nå de mål som
finns inom miljömålet ett rikt odlingslandskap inte kan nås om vi inte har
betande djur i hela landet. Tyvärr finns dock krafter i samhället som inte inser
detta eller anser det, varför vi finner det nödvändigt att påpeka detta. Det
öppna lanskapet kommer inte att kunna hävdas om jordbruksföretagen, främst
de små, slås ut samtidigt som krångliga och generellt utformade regler
omöjliggör småskalig djurhållning i hobby- och rekreationssyfte.
För att nå målet om utökade arealer hävdad ängs- och betesmark krävs att
nötköttsproduktionens konkurrenskraft förstärks. Det är i sammanhanget
viktigt att inse att inga nötköttsproducenter kan driva sina företag på ett
rationellt sätt med endast naturbetesmarker som foderresurs. För att kunna
hålla naturbetesmarkerna öppna med hjälp av bete under betesperioden krävs
att det finns möjlighet att producera vinterfoder. Likaledes är det viktigt att
utveckla former för betesdrift. Vallstödet är ett viktigt styrmedel för att
bevara
ett rikt och öppet odlingslandskap. Det är av yttersta vikt att vallstödet
bibehålls och gärna stärks, vilket möjliggör för producenter att fortsätta med
djurhållning och nyttjande av naturbetesmarkerna. Vallstödet måste vara
tillgängligt i hela landet. Vall och betesmarker är nödvändiga komplement till
varandra, och detta bör erkännas. Inte bara målet om ett rikt odlingslandskap
är beroende av vallodling. Även miljömålet Ingen övergödning gynnas av
vallodling. Vad som ovan anförs om vallstöd i hela landet bör ges
regeringen till känna.
13 Säker strålmiljö
13.1 Delmål 1
Tillförseln av radioaktiva ämnen bör hållas på lägsta möjliga nivå. Den av
regeringen föreslagna målsättningen att det individuella dostillskottet
skall understiga 0,01 mSv per person och år får i detta perspektiv
betraktas som rimlig. Denna uppfattning delas även av de i Sverige
ansvariga tillsynsmyndigheterna SSI och SKI. Det är därför
anmärkningsvärt att företrädare för kärnkraftsindustrin i form av bl.a.
Barsebäck AB, Forsmarks kraftgrupp AB och Ringhals AB inte delar
tillsynsmyndigheternas uppfattning om att detta delmål är möjligt att
uppnå.
Kärnkraftsindustrins synpunkter på att detta delmål inte är möjligt att
uppnå väcker ytterligare frågeställningar kring den svenska
kärnkraftsproduktionens framtid.
Som ett led i att uppnå detta delmål bör arbetet således inriktas på att i
största möjliga mån begränsa tillkomsten av ytterligare radioaktiva ämnen
och därigenom även begränsa riskerna för att det individuella dostillskottet
från vissa verksamheter ska överstiga 0,01 mSv per år.
Den avveckling av kärnkraften som påbörjats som en del av omställningen
av det svenska energisystemet måste därför ses som ett steg i rätt riktning. Det
fortsatta omställningsarbetet bör efter avställningen av den andra reaktorn i
Barsebäck framgent koncentreras till att avveckla de reaktorer vars
möjligheter att uppnå detta delmål av kärnkraftsindustrin anses vara
begränsade. Detta bör ges regeringen till känna.
Genom att genomföra en avveckling av befintliga kärnkraftsreaktorer kan
tillförseln av radioaktiva ämnen begränsas. Detta är även viktigt med tanke på
att det idag inte finns någon tillfredsställande metod för hur det radioaktiva
avfallet från kärnkraftsindustrin ska slutförvaras. Det faktum att ingen
kommun idag säger sig vara beredd att ta på sig ansvaret för ett djupförvar i
berg gör att frågan under en lång tid framöver kommer att förbli olöst. Det är
viktigt att det kommunala vetot i denna fråga är absolut, med tanke på de
effekter ett djupförvar kan komma att få för kommunernas framtida
utvecklingsmöjligheter. Detta bör ges regeringen till känna.
13.2 Delmål 2
Under senare tid har antalet inrapporterade fall av hudcancer ökat
markant. En av orsakerna till denna ökning kan sägas vara det svenska
folkets ökande solbadande. En allt större grad av exponering för skadlig
UV-strålning från solen, både i form av en ökande andel svenskar som
reser på solsemester och förändrade solvanor inom landet anses vara
orsakerna till denna ökning. Detta i kombination med en uttunning av det
skyddande ozonlagret medför att antalet fall av hudcancer även bland
unga människor ökar.
Centerpartiet delar regeringens uppfattning om att en förändring kan
komma till stånd med relativt enkla medel. Det delmål som regeringen
fastslår i propositionen är rimligt. Däremot anser Centerpartiet att ökade
informationsinsatser även bör göras vad avser riskerna med en för individen
ofta återkommande användning av solarier, där huden under kort tid utsätts
för en kraftig exponering av UV-strålning. Genom en utökad information till
framför allt ungdomar kan en minskad exponering av solariers skadliga UV-
strålning uppnås. Detta bör ges regeringen till känna.
13.3 Delmål 3
Kunskapen kring riskerna med elektromagnetiska fält är idag bristfälliga.
Samtidigt leder utvecklingen i samhället till en allt större grad av
exponering av denna typ av strålning i form av en ökande förekomst av
mobiltelefonmaster och även i form av ledningsgator för kraftnätet.
Regeringen redogör i propositionen för att ytterligare forskning ska ske
inom området. Centerpartiet välkomnar detta initiativ. Regeringen bör
vidare ge Svenska kraftnät i uppdrag att närmare undersöka möjligheterna
att i större utsträckning än idag gräva ned elledningar för att minska
exponeringen från elektromagnetiska fält. Detta bör ges regeringen till
känna.
14 God bebyggd miljö
En god bebyggd miljö med hushållning med mark, vatten och andra
resurser är mycket viktig såväl för människors välbefinnande som för
miljön.
Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet
olyckligtvis valt att ta bort det förslag till delmål avseende fosforåterföring
som Miljömålskommittén presenterade. Miljömålskommitténs delmål löd:
Senast år 2010 ingår minst 75 procent av fosfor från avfall och avlopp i
kretsloppet och kan återföras till jordbruksmark eller annan produktiv mark
utan risk för hälsa och miljö." Centerpartiet anser att detta var ett mycket bra
mål och anser att det ska kvarstå. Vi menar att detta mål är fullt möjligt att
nå
med den strategi för fosfor som vi föreslagit . Tyvärr har riksdagen med
hänvisning till att regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta
fram en långsiktig strategi för återföring av fosfor till åkermark valt av avslå
våra förslag. Centerpartiet föreslår således att Miljömålskommitténs förslag
att "senast år 2010 ingår minst 75 procent av fosfor från avfall och avlopp i
kretsloppet och kan återföras till jordbruksmark eller annan produktiv mark
utan risk för hälsa och miljö" skall fastställas. Detta bör riksdagen besluta.
Enligt energiöverenskommelsen som ingåtts mellan Socialdemokraterna,
Centerpartiet och Vänsterpartiet ska landets energiförsörjning tryggas genom
ett energisystem som grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara
energikällor samt en effektiv energianvändning. Riksdagen har fastställt att
användningen av fossila bränslen ska hållas på en låg nivå för att uppfylla
FN:s klimatöverenskommelse i Kyoto. I Sverige kommer därmed biobränslen
att ha en central betydelse för ett hållbart energisystem, vilket ger svenskt
jord- och skogsbruk en ökad betydelse i frågan om framställning av
biobränslen.
En av de grundläggande förutsättningarna för att en uthållig tillväxt ska
kunna garanteras är att energiproduktion och konsumtion sker på ett uthålligt
sätt. För att detta skall vara möjligt är det nödvändigt att energianvändningen
är effektiv. Med detta menas att olika energislag ska produceras och
konsumeras på ett rationellt sätt. Genom att värma våra bostäder med
biobränslen istället för med direktverkande el kan stora effektivitetsvinster
göras samtidigt som stora mängder elenergi frigörs, vilket kommer den
svenska basindustrin till del.
Det höga oljepriset under det gångna året i kombination med låga elpriser
har lett till att många har valt att övergå från olja till el för att värma sin
bostad. Detta har ökat behovet av effekt, särskilt kalla dagar. Centerpartiet
anser att förändringar behöver göras vad gäller bidragsreglerna för
konvertering från el till uppvärmning med fjärrvärme eller husegen
värmekälla.
I syfte att minska effektuttaget till en lägre kostnad bör även
delkonvertering i nära framtid bli bidragsberättigad. Genom detta ökar
incitamenten för konsumenterna att göra även mindre konverteringar i
energibesparande syfte. Innan ytterligare åtgärder tas i beaktande bör
resultatet av denna regelförändring utvärderas. Energieffektivisering i sig
själv är på lång sikt lönsam för konsumenterna. Staten kan genom
engångsinsatser vid investeringar bidra till att investeringar på kortare tid
får
ekonomisk bärighet.
För att delmålet ska kunna komma att uppfyllas är det nödvändigt att
förändra regelverket för taxeringsvärdet av fastigheter för att skapa
ytterligare
incitament för fastighetsägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder.
Vad som ovan anförs om energianvändning och energieffektivisering bör
ges regeringen till känna.
Det är viktigt att miljömålet God bebyggd miljö utformas så att den
biologiska mångfalden i det moderna och urbaniserade samhället kan bevaras
och återskapas. Då Centerpartiets yrkande i detta hänseende ännu inte
behandlats av riksdagen avstår vi från att lägga något yrkande kring detta i
nuläget. Motivering och yrkande återfinns i Centerpartiets miljömotion från
allmänna motionstiden hösten 2000.
15 Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag har alltid spelat en stor roll såväl för människan som
för andra arter och växter. Dessa stora värden ska skyddas och bevaras.
Det är dock nödvändigt med en balans mellan olika intressen. Likaså är
det viktigt att ta hänsyn till lokala förhållanden och inte skapa generella
regelverk som drabbar vissa områden negativt.
15.1 Delmål 1
Regeringen föreslår i propositionen en förstärkning av skyddet
mot.ex.ploatering och olämplig mark- och vattenanvändning inom
områden med höga natur- och kulturvärden. Regeringen menar att detta
förstärkta skydd bör omfatta miljöer såväl under som ovan vattenytan och
anslutande markområden med kulturlämningar och anläggningar. För att
uppnå detta skydd pekar regeringen i propositionen på möjligheten att
införa generella skyddszoner utmed vattendrag men även hela
vattensystem med anslutande miljöer. Centerpartiet delar inte regeringens
uppfattning om att ett införande av generella skyddszoner är ett alternativ
för att uppnå delmålet. Frågan om skyddszoner kring vattendrag bör ligga
inom det kommunala ansvarsområdet och införas av kommunen i samråd
med länsstyrelse och Naturvårdsverket. Det kommunala vetot, i enlighet
med principen om det kommunala självstyret, gäller. Vad som ovan
anförs om införande av skyddszoner för vattendrag och vattensystem
med anslutande miljöer bör ges regeringen till känna.
Många människor vill flytta till attraktiva boplatser vid vatten.
Strandskyddet gör att attraktiva boplatser inte kan tas i anspråk. Centerpartiet
anser att den utformning som strandskyddet har idag bör förändras. Detta står
inte i konflikt med det av regeringen föreslagna delmålet. Genom att tillåta
byggnation i strandnära miljöer generellt och låta kommunen själv avgöra
vilka strandområden som ska vara strandskyddade, kan fler attraktiva
boendemiljöer skapas. Detta bör ges regeringen till känna.
15.2 Delmål 2
Regeringen ställer i sin proposition upp ambitiösa mål vad gäller
restaurering av vattendrag. Det är dock inte lätt att tolka vad dessa mål
kommer att få för konsekvenser för främst den småskaliga vattenkraften.
Klart är dock att det finns stor risk för att de åtgärder som föreslås för att
uppnå delmålet kan komma att inverka negativt på vattenkraften och i
förlängningen kan medföra ökade svårigheter att utveckla ny vattenkraft.
Detta är även något som framgår tydligt i regeringens proposition där
utgångspunkten bör vara att nuvarande produktionskapacitet bibehålls.
Regeringens formulering leder till att målkonflikter uppkommer inom ett
flertal områden som även de är prioriterade. Detta gäller områden som
exempelvis målen i Kyotoprotokollet, målen i EU:s grönbok om
energiförsörjning samt EU:s direktivförslag om främjande av elproduktion
från förnybara energikällor.
Att viss typ av vattenkraftsutbyggnad innebär negativ miljöpåverkan är
olyckligt. För att i största möjliga grad undvika detta pågår för närvarande ett
forskningsarbete med syfte att minska miljöpåverkan från vattenkraften. I
detta arbete ingår även företrädare från energibranschen, vilket visar att även
denna är beredd att ta ett miljöansvar. Resultatet av detta arbete bör tas till
vara genom att de småskaliga vattenkraftverk som idag inte nyttjas återställs
till sin ursprungliga funktion med de miljöförbättringar som forskningsarbetet
möjliggjort.
Vid utformandet av åtgärdsstrategier för restaurering av vattendrag är det
viktigt att inriktningen på dessa strategier är bredare än vad som föreslås i
regeringens proposition. Vid utformandet av strategier för restaurering av
vattendrag bör hänsyn tas till energiförsörjning, klimat och hälsa, EU:s
energimål samt att vattenkraftföretagens kostnader för dessa åtgärder blir
begränsade. Detta bör ges regeringen till känna.
16 Hav i balans, levande kust och skärgård
Regeringen föreslår i propositionen att fem marina reservat ska inrättas
till och med 2005. Centerpartiet ställer sig frågande till detta mål då
regeringen inte klarat av att förklara vad syftet egentligen är med
inrättandet av dessa reservat. För oss ter det sig som om regeringen vill
använda reservaten för att stoppa fisket fastän man inte säger det rakt ut.
Det finns andra möjligheter att göra förändringar i fisket, farleders
sträckning och förhindra miljöförstöring än att inrätta marina reservat. Vi
anser att det finns mer långsiktigt hållbara arbetssätt för att skapa
ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling.
På sidan 117 i propositionen beskriver regeringen den konstruktiva dialog
som har utvecklats på lokal nivå beträffande hållbar utveckling av Koster-
Väderöfjorden. Detta visar på vikten av att få ett brett och konstruktivt
samförstånd tillsammans med och mellan såväl de lokala intressena som de
nationella intressena. Ett brett samförstånd baserat på dialog och ömsesidig
förståelse för de åtgärder som prioriteras är det bästa sättet att uppnå en
långsiktig och hållbar acceptans hos berörda. Detta i sin tur ger
förutsättningar för att utveckling av skärgården och bevarande av värdefulla
miljöer kan gå hand i hand. Mot bakgrund av att regeringen inte klarat av att
beskriva varför marina reservat ska inrättas och vad syftet med dessa är bör
delmål 1 under "Hav i balans, levande kust och skärgård" avslås i den del
som behandlar marina reservat. Detta bör riksdagen besluta.
Under delmål 2 menar vi att regeringen har en alltför begränsad syn på
skärgårdens utvecklingsbehov. Därtill kan vi skönja en alltför romantiserad
syn på ensidigt bevarande av befintliga strukturer. Anslaget är hela tiden ett
bevarandeperspektiv vilket med regeringens synsätt motverkar lokal
utveckling. Centerpartiet menar att utveckling av skärgården går hand i hand
med bevarandet av värdefulla miljöer. Utan möjlighet till utveckling och
förändring i likhet med andra delar av landet finns heller ingen möjlighet till
eller förståelse för bevarande av värdefulla miljöer. Regeringen saknar
helhetssyn och skapar inte underlag för utveckling av Sveriges skärgårdar
utan anlägger ett perspektiv som leder till försämrade möjligheter för
skärgården, till exempel att det har blivit dyrt att bo och verka i dessa
områden. Fastighetsskattens utformning där ingen skillnad på fastboende och
fritidsboende görs är ett exempel på detta. Tilläggas bör att en politik som
inte
skapar chans för människor att skaffa sig en utkomst leder till att året-runt-
boende försvåras och kanske till och med omöjliggörs i skärgården. En sådan
utveckling skulle definitivt motverka målet om en levande skärgård.
Skärgården är i stort behov av en tillväxtbefrämjande politik med en
helhetssyn som inbegriper ekologiska, sociala och ekonomiska värden.
Vintertomma skärgårdsfastigheter är det värsta hotet mot en hållbar och
livskraftig skärgård. Detta perspektiv saknas fullständigt i regeringens
ensidiga syn på att skärgårdens strukturer inte får förändras. Delmålet "Senast
år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och skärgårdens kulturarv och
odlingslandskap kan bevaras och brukas" bör formuleras så att skärgårdens
utvecklingsmöjligheter förbättras, inte begränsas och försämras. Detta bör
ges regeringen till känna
17 Strategier
Centerpartiet ställer sig i huvudsak bakom de tre strategier som
presenteras för att kunna nå miljökvalitetsmålen. Detta innebär dock inte
att Centerpartiet delar regeringens mening om hur dessa strategier bör
urformas för att bäst fylla sitt syfte. Centerpartiet har i andra sammanhang
motionerat om hur vi genom en miljödriven utveckling ska kunna få ett
långsiktigt hållbart och kretsloppsanpassat samhälle. Vi nöjer oss därför i
denna motion med att ta upp några viktiga områden.
17.1 En strategi för effektivare energianvändning och
transporter
Trots att alltflera fordon blivit bättre ur miljösynpunkt står trafiken för en
allt större del av utsläppen av miljöstörande ämnen. Detta på grund av att
trafikvolymen ökar på våra vägar. Det som människor främst tänker på är
utsläppen av koldioxid som påverkar den naturliga växthuseffekten på ett
negativt sätt. Men även andra miljöstörande ämnen genereras av trafiken,
och därtill kan läggas problem med bland annat buller och trängsel.
Centerpartiet har under en rad år föreslagit åtgärder som skulle kunna göra
transportsystemen grönare och mer miljövänliga. Vi har bl.a. efterlyst en
strategi för introduktion av bättre bränslen och energieffektivare fordon.
Tyvärr har dessa förslag inte vunnit gehör hos riksdagsmajoriteten. Att
miljöanpassa transportsystemet är en nödvändighet för att nå en hållbar
utveckling. Både transportslag och bränslen har en avgörande roll.
Dagens transportsystem är inte hållbart. Till nästan 100 procent baseras
dagens transportsystem, järnväg undantagen, på fossila bränslen som vid
förbränning åstadkommer skador på människor och miljö. Det är viktigt att
skapa ett "grönare" transportsystem. Användningen av fossila bränslen måste
minska och på lång sikt helt fasas ut. En anpassning av transportsystemet i
hållbar riktning kräver åtgärder på både kort och lång sikt. Omställningen till
ett hållbart transportsystem måste ske på ett sådant sätt att hela landet kan
leva. Det måste vara möjligt att bo och verka på landsbygden, i småorter och
större städer. Kollektivtrafiken måste förbättras i alla delar av landet och mer
gods måste flyttas från lastbil till järnväg och sjöfart.
17.1.1 Vägtrafik
Centerpartiet är positivt till att inrätta system med trängsel-/miljöavgifter i
storstäder. Dessa avgifter kan sedan föras tillbaka till den berörda regionen
för att förbättra bland annat kollektivtrafiken vilket har en positiv inverkan
både vad gäller miljön och för att minska trängseln. Forskning och erfarenhet
visar att det inte går att bygga bort trafikproppar, andra lösningar måste till.
Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, har exempelvis
konstaterat att det inte ens med massiva satsningar på nya vägar i
Stockholmsområdet, som skulle skära sönder de gröna lungorna, är möjligt att
komma till rätta med trängseln i Stockholmstrafiken. Trängsel-/miljöavgifter
är ett alternativ till dessa massiva utbyggnader. Regeringen aviserar att man i
samband med att klimatpropositionen läggs kommer att återkomma till
riksdagen om miljöstyrande avgifter i tätorter. Det är viktigt att regeringens
inriktning på dessa avgifter blir riktig, och Centerpartiet anser att dessa bör
utformas med den inriktning som ovan beskrivits. Vad som ovan anförs om
utformningen av trängsel-/miljöavgifter i storstäder bör ges regeringen
till känna.
Helhetssyn och tvärsektoriell planering är ett måste i transportsystemet,
både för att hitta de bästa transportlösningarna och för att resurser ska
användas på ett kostnadseffektivt sätt. Även ur miljösynpunkt är tvärsektoriell
planering positiv. Möjligheterna att få en helhetssyn på transportsystemet
förbättras. I dagens läge optimerar ofta statliga verk trafiklösningar inom det
egna verkets område utan att se till vad som är bäst för helheten. Dagens
uppdelning i olika verk för de olika transportslagen motverkar med största
säkerhet en god långsiktig, optimal och hållbar transportplanering. På sikt kan
ett samlat ansvar för fysisk infrastruktur vara att föredra. Frågan om ett
samlat
ansvar för infrastruktur bör därför utredas. Detta bör ges regeringen till
känna.
Nya miljövänliga drivmedel är en av förutsättningarna för att skapa ett
grönare transportsystem. Fossilbränslen måste fasas ut. EU:s så kallade
Auto/Oil-direktiv är delvis olyckligt. Delar av direktivet är bra för att kraven
på EU-länder med sämre kvalitet på drivmedel skärps. Den del av direktivet
som förbjuder 5-30 procents inblandning av ersättningsbränslekomponenter i
bensin och diesel är dock direkt olycklig i arbetet med att minska utsläppen
från transportsektorn.
Centerpartiet har tidigare kritiserat regeringen för att det saknas en strategi
och tydliga riktlinjer för en fortsatt introduktion av biobränslen och andra
miljöriktigare bränslen än de fossila. Denna kritik kvarstår, även fast
regeringen har meddelat att man avser att återkomma med en strategi för
skattenedsättning på alternativa drivmedel, då vi ännu inte vet hur denna
strategi kommer att se ut. Centerpartiet anser att inriktningen på strategin bör
vara att skattebefria de alternativa drivmedlen. Detta bör ges regeringen till
känna.
En strategi för skattenedsättning är inte nog. Ytterligare steg måste tas, då i
stort sett alla fordon på de svenska vägarna använder bensin eller diesel som
drivmedel. Arbetet med att ta fram miljöriktiga fordon och bränslen måste
forceras. Nedan följer några förslag för att denna forcering ska komma till
stånd.
Sverige har bl.a. i Riodeklarationen förbundit sig att verka för en
långsiktigt hållbar utveckling. Det borde nu vara dags för Sverige och Europa
att likt Kalifornien ta några ytterligare viktiga steg på vägen mot miljöriktiga
biobaserade drivmedel. Centerpartiet föreslår därför att ett tioårsprogram tas
fram för att systematiskt introducera alternativa miljöriktiga bränslen på den
svenska marknaden. Målsättningen bör vara att på 10 år halvera
användningen av fossila bränslen som olja, bensin och diesel genom kraftfulla
satsningar på bioalkoholer, vätgas, el och bränsleceller. Vad som ovan
anförs om ett tioårsprogram för att introducera miljöriktiga bränslen
bör ges regeringen till känna.
Samtidigt måste krav ställas på de bolag som försäljer drivmedel att
tillhandahålla biodrivmedel. Idag är det bara i storstäderna samt i Värmland
som t.ex. etanol finns tillgängligt på rimliga avstånd. För att klara kraven på
tillgänglighet för biodrivmedel är det nödvändigt att redan nu slå fast tydliga
krav på drivmedelsförsäljare att kunna tillhandahålla biodrivmedel på
samtliga större försäljningsställen till år 2005. Detta bör ges regeringen till
känna.
Tidigare erfarenheter, som vid utmönstringen av den blyade bensinen,
visar att marknadsekonomins styrmekanismer är ett effektivt sätt att stimulera
en miljödriven teknikutveckling. Därmed skulle också miljömålen lättare
kunna uppnås samtidigt som fordonsindustrin i Sverige och Europa kan
förbättra sin konkurrenskraft i en situation där miljöanpassade produkter blir
alltmer efterfrågade. Ett rimligt mål borde vara att liksom Kalifornien ställa
upp ett konkret mål som att senast 2005 skall minst 10 % av de fordon som
säljs vara nollemissionsfordon. Detta bör ges regeringen till känna.
17.1.2 Flyg
Flygtrafiken ökar vilket ställer större krav på miljöanpassade motorer och
bränslen, särskilt som det internationella flyget står utanför internationella
miljööverenskommelser såsom Kyotoprotokollet. Det är viktigt att även
flyget tar sitt ansvar för att minska utsläppen av klimatpåverkande och
ozonnedbrytande gaser. Centerpartiet har fått EU-parlamentet att, i strid
med EG-kommissionen, ställa sig bakom ett yttrande om att införa en
flygbränsleskatt i EU. Detta kräver dock en förändring av den så kallade
Chicagokonventionen från 1944. Konventionen som undertecknats av 150
länder skattebefriar nämligen flygbränsle. Vi anser att det är angeläget att
Sverige driver på för en förändring av Chicagokonventionen så att skatt
på flygbränsle tillåts. Detta bör ges regeringen till känna.
Energisystemen måste ställas om och baseras på förnybara energislag. Den
energiöverenskommelse som Centerpartiet träffat med Socialdemokraterna
och Vänsterpartiet ligger fast.
17.2 En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp
En viktig del i arbetet med att få giftfria och resurssnåla kretslopp är att
tänka i termer av funktioner. Detta gör att man tänker på den funktion
man vill ha utförd, inte den vara eller teknik som för tillfället är den som
utför funktionen. Funktionstänkandet gör att nya och kanske
okonventionella lösningar kommer till stånd.
Funktionstänkandet står inte i motsats till arbetet med att få
miljöanpassade produkter utan är en del av och komplement till detta.
Centerpartiet anser att det är olyckligt att regeringen inte orkar/kan/vill ta
med
funktionstänkandet i det helhetsgrepp som behövs för att uppnå miljömålen.
En viktig del av den miljödrivna utvecklingen är att på ett effektivt sätt
tillhandahålla funktioner. Centerpartiet anser att det som ett komplement till
andra strategier för att få resurssnåla kretslopp och för att nå miljömålen
behövs en strategi för ökat funktionstänkande. Detta bör ges regeringen till
känna.
18 Jordbruket - en resurs i miljöarbetet
Propositionen som lagts fram visar att regeringen inte är riktigt
koordinerad. Detta är förvånande. Bristen på koordination blir speciellt
tydlig under de miljömål som har beröring med det svenska jordbruket
och dess fortlevnad. Å ena sidan talas det om de insatser jordbruket gör
för miljö- och kulturvård och å andra sidan aviseras förslag som på ett
påtagligt sätt försvårar för främst de mindre jordbruken och de enheter där
djurhållning finns för hobby- och rekreationsskäl. Detta är inte en
acceptabel utveckling. De små enheterna är en nödvändig del i
miljöarbetet. Många av dessa finns i bygder där de är absolut nödvändiga
för att hävda ett öppet kulturlandskap. Ofrånkomligen är det så att öppna
landskap med sina natur- och kulturvärden kräver betande djur. Och
betande djur får vi bara om det svenska jordbruket inte straffas ut.
Jordbruket är och måste ses som en resurs i miljöarbetet, inte en bov. Ska
vi kunna ställa om det svenska samhället i ekologiskt hållbar riktning
krävs att jordbruket nyttjas i arbetet, inte motarbetas. Utslagningen av
svenska jordbruk gynnar ingen och framför allt inte den biologiska
mångfalden och de stora kulturvärden som behöver bevaras för framtida
generationer. Vad som ovan anförs om att se jordbruket som en resurs
i miljöarbetet bör ges regeringen till känna.
19 Delaktighet i ett socialt och regionalt
samlat Sverige
Alla nivåer i samhället måste vara delaktiga i arbetet med att nå en
ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Detta har
Centerpartiet påpekat i många år. I en rad år har vi därför föreslagit en
inriktning på politiken som gör detta möjligt. Socialdemokraterna har så
sakteliga insett att det som Centerpartiet sedan länge sagt om människors
deltagande är den rätta vägen. Dock har Socialdemokraternas
uppvaknande alltför mycket kommit att handla om tom retorik. I
praktiken är det fortfarande ett ovanifrånperspektiv som styr: staten
bestämmer och deltagande går ut på att verkställa dessa beslut.
Centerpartiet vill se en ändring på detta. Människor måste ges praktiska
möjligheter att delta i samhället. Den sociala och regionala klyvningen av
landet motverkar dessa möjligheter. Det behövs en politik som tar sin
utgångspunkt hos den enskilda människan och ett Sverige som är samlat
såväl regionalt som socialt. Vad som ovan anförs om allas delaktighet i
ett regionalt och socialt samlat Sverige bör ges regeringen till känna.
20 Målkonflikter
Med den utformning av propositionen som regeringen valt tillsammans
med Miljöpartiet och Vänsterpartiet bygger man in en rad målkonflikter,
konflikter mellan intressen och konflikter mellan olika miljömål.
Centerpartiet beklagar detta och beklagar det faktum att regeringen inte
mer uppmärksammat denna problematik. I denna motion har vi pekat på
några av dessa konflikter, men det finns fler. Miljömålskommittén gjorde
en konsekvensanalys, men regeringen har inte gjort en sådan på ett
fullgott sätt.
I samband med den första översiktliga rapporteringen till riksdagen om hur
arbetet med att nå miljökvalitetsmålen fortskrider bör regeringen foga en
analys kring de konflikter som kommer att uppstå kring målen. Detta bör ges
regeringen till känna.