1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete som kan ge
grundläggande biologisk och ekologisk kunskap om västerhavets
fiskebestånd.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en långsiktig och kontinuerlig monitoringverksamhet i
kustzonen.
Motivering
Under de senaste tjugo åren har tillgången på torsk med flera
bottenfiskarter minskat längs Västkusten. De kustnära fångsterna av torsk
i Skagerrak uppgår idag till cirka 100 ton per år. Under 1950-talet
fångades mer än fem gånger så mycket. Kustfisket utgör idag 5-10
procent av det totala torskfisket.
Även i de danska farvattnen liksom längs den norska Skagerrakkusten har
tillgången på torsk, bleka och gråsej minskat. Forskare från Danmark, Norge
och Sverige har träffats och diskuterat orsakerna till beståndsminskningarna.
Det är svårt att förutse den framtida beståndsutvecklingen eftersom det
saknas tillräcklig kunskap om bottenlevande fiskars ekologi och biologi i
Skagerrak och Kattegatt. Sambanden mellan torskbestånden i kustzonerna
eller till havs är dåligt kända liksom varifrån kusttorsken respektive
havstorsken rekryteras. Detta leder till svårigheter att uppskatta vilka
effekter
som orsakas av förändringar i fisket, miljön, tillgång på föda eller
förekomsten av rovdjur. Behovet av förbättrad biologisk och ekologisk
kunskap om de kommersiella fiskarterna har därmed ökat kraftigt.
Långsiktig forskning
Havsfiskelaboratoriets i Lysekil undersökningar indikerar att torsk med
flera bottenfiskarter har minskat dramatiskt sedan mitten av 1970-talet i
både Kattegatt och Skagerrak. Lokal reproduktion av torsk kan
förekomma i kustområdet men betydelsen av lokal rekrytering är okänd.
För att få till stånd åtgärder i fiskevårdande syfte och skapa möjligheter
att restaurera fiskebestånden i västerhavet måste ett långsiktigt
forsknings- och utvecklingsarbete påbörjas. Havsfiskelaboratoriet bör
därför tilldelas återkommande forskningsresurser som kan ge
grundläggande biologisk och ekologisk kunskap om västerhavets
fiskebestånd.
Kontinuerliga undersökningar
Fisket spelar en stor roll när det gäller att skapa arbetstillfällen utmed
Bohuskusten. Antalet yrkesfiskare i Sverige har under den senaste 25-
årsperioden mer än halverats och uppgick i januari 2000 till drygt 2 300.
Det är viktigt att utifrån förvaltarskapstanken vårda och säkerställa olika
fiskebestånd som är en förutsättning för ett livskraftigt fiske. En fungerande,
långsiktig och kontinuerlig monitoringverksamhet (övervakning) måste därför
finnas tillgänglig i kustzonen så att en uppföljning av aktuella fiskebestånd
kan ske liksom en utvärdering av insatta åtgärder. Nuvarande information om
beståndsvariationer under de senaste trettio åren är i stort sett begränsad till
en
trålundersökning i Brofjorden under perioden 1968-1980 samt till noteringar
gjorda av sportfiskeklubbar.
Fiskeriverket har fått i uppgift att analysera situationen inom det
småskaliga kustfisket i Sverige. Detta arbete är välkommet, men denna typ av
undersökningar bör bedrivas kontinuerligt under långa perioder för att
forskare ska kunna kartlägga olika orsakssammanhang. Eftersom det blivit
allt svårare att få pengar till fiskeriundersökningar är risken att enstaka
projekt får söka finna svaren.
Uppmärksamma västerhavet
Västerhavet måste därför i fiskeribiologiska sammanhang
uppmärksammas. Minskningen av torsk visar på vikten av regelbundet
återkommande undersökningar av olika fiskebestånd för att tidigt få
kunskap om orsakerna till förändringarna.