med anledning av skr. 2000/01:38 Hållbara Sverige - uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sveriges representanter skall bli mer aktiva i klimatfrågan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lokala investeringsprogram omändras till
klimatinvesteringsprogram.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör verka för en lägstanivå på koldioxidskatt i
EU.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett system för handel med utsläppsrätter.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om värnandet av den biologiska mångfalden.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en fortsatt grön skatteväxling.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av en skatt på avfallsbränning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade insatser för att förbättra miljösituationen i och kring
Östersjön.
Inledning
Den främsta utgångspunkten för en liberal politik är den
enskilda människan. Den enskilda människan är likaså
utgångspunkten för en liberal miljö- och naturresurspolitik.
Människan är beroende av jordens resurser. För oss liberaler
är det självklart att miljöpåverkan av mänsklig verksamhet
inte får överskridas för det som är ekologiskt hållbart. Detta
innebär att vi har ansvar för att vårda jordens resurser för
kommande generationer. Förvaltarskapstanken är därför en
av de mest centrala utgångspunkterna för hur vi ser på
människans förhållande till naturen och miljön.
Hoten mot miljön har under de senaste decennierna till stora delar ändrat
karaktär. Från att främst ha varit en fråga om synliga och omedelbara
fabriksutsläpp med nationella eller regionala skador har miljöproblemen
kommit att bli mer globala och diffusa till sin karaktär. Fortfarande är
föroreningar det främsta hotet mot miljön. Det är tydligt att de största
miljöproblemen - såsom klimatförändringar och förtunningen av stratosfärens
ozonskikt - till stor del är globala och beror på människans levnadsmönster.
En säkrad god livsmiljö i det globala perspektivet är en utmaning som delas
av hela jordens befolkning.
Vi liberaler har en i grunden optimistisk syn på framtiden och en tilltro till
varje generations förmåga att finna lösningar på sin tids problem och känna
ett ansvar för kommande släkten. Vi har likaså en positiv och teknikvänlig
syn på verkligheten. Genom tekniska framsteg har mänskligheten kunnat
upptäcka flera miljöhot och i många fall också minskat dess inskränkningar
på den framtida friheten. Vi menar att kopplingen mellan ekonomiskt
tänkande och miljötänkande är en nödvändig utgångspunkt för det fortsatta
miljöarbetet. Marknadsekonomin står inte i motsats till en förbättrad miljö,
utan är tvärtemot ett medel som, använt på rätt sätt, kan lösa många av dagens
svåra miljöproblem. För att verkligen kunna lösa miljöproblemen krävs att
ord blir handling. Det är mycket angeläget att fatta de beslut som omsätter
den politiska retoriken till konsekventa och medvetna åtgärder som ger
konkreta resultat i miljöarbetet.
För att vi skall nå framgång i arbetet med att ställa om till ett hållbart
Sverige, krävs acceptans och medvetenhet hos den enskilde individen. Härvid
är det lokala Agenda 21-arbetet av central betydelse. Grundtanken med det
lokala Agenda 21 är att få individen att förändra sitt miljöbeteende. Agenda
21 är verkningslöst om inte individerna själva inser att ett förändrat
levnadsbeteende är helt nödvändigt om vi skall kunna finna långsiktiga
lösningar på dagens allvarliga miljöproblem.
I skrivelsen "Hållbara Sverige" 2000/01:38 förs en rad exempel fram på
vad som har genomförts för att driva Sveriges miljöpolitik mot ett mer
hållbart samhälle. Många av förslagen välkomnar vi. Nedan presenterar vi ett
antal förslag och tillägg som vi anser nödvändiga för att Sverige verkligen
skall kunna leva upp till kraven om det hållbara samhället.
Klimatfrågan
Frågan om det finns en av människan förorsakad
växthuseffekt har debatterats intensivt de senaste åren. Det
finns emellertid idag en - om möjligt - ännu starkare
konsensus om att det finns en av människan förorsakad
växthuseffekt, som har visat sig bland annat som en ökning
av jordens medeltemperatur under det senaste halvseklet.
Generellt sett anser vi i Folkpartiet att Sverige måste bli mer
aktivt för att driva på utvecklingen att finna lösningar på
klimatfrågan. Klimatfrågan är en av de viktigaste framtida
miljöfrågorna.
Ökad medvetenhet om
växthuseffekten
För att bidra till en förändrad livsstil bör ett åtgärdspaket som
stimulerar till ökad användning av IT-kommunikation,
minskad användning av biltransporter i företag och hushåll,
sänkt energikonsumtion och energieffektivisering
genomföras med start redan nästa år. Det ökar effektiviteten
av ekonomiska styrmedel och visar på positiva exempel att
genom förändrad livsstil bidra till att växthuseffekten
minskar. Småföretag och hushåll bör erbjudas rådgivning om
effektivare energianvändning. Kampanjer för användning av
bränslesnålare bilar och ändrade körmönster bör likaså
genomföras.
Vi förslår att delar av de lokala investeringsprogrammen omändras till
klimatinvesteringsprogram. Vidare anser vi att fördelning och bedömning av
anslag för klimatinvesteringsprogram skall handhas av Naturvårdsverket.
Ge EU makt över klimatpolitiken -
inför ett "miljöns EMU"
Idag pågår det ett misstänksamt spel mellan medlemsländerna
i EU där rationella åtgärder stoppas eftersom de inte kan
genomföras ensidigt av ett medlemsland. För att riva hindren
mot en rationell klimatpolitik måste EU ges makt över
klimatpolitiken.
Vi vill införa en europeisk miniminivå för koldioxidskatten. Trots att alla
partier säger sig förespråka en sådan är Sverige i realiteten en av de värsta
bromsklossarna mot en sådan utveckling. Vi i Folkpartiet ställer oss mycket
kritiska till den oheliga allians som Socialdemokraterna och Moderaterna
bildat och som vägrar låta EU:s beslutsregler förändras så att beslut om
miljöskatter kan fattas med majoritet. Eftersom enighet krävs kommer det
medlemsland som har lägst miljöambition att stoppa en rationell
klimatpolitik. Sverige bör göra det till en huvuduppgift att ge EU möjlighet
att fatta beslut om miljöskatter med majoritet. Därmed skulle det skapas
förutsättningar för en harmonisering av miljöavgifter och energiskatter inom
EU.
Inför handel med utsläppsrätter
En europeisk koldioxidskatt är i sig inte tillräcklig för att
klara utmaningen vad gäller klimatfrågan. Förebilden för EU
bör därför vara EMU-samarbetet. Unionen måste skapa en
gemensam valuta för växthusgaser - en ekologisk euro i form
av utsläppsrättigheter. Kyotoprotokollet skapar möjligheter
för länder att klara sina åtaganden genom att handla med
utsläppsrätter. Att fördela utsläppsrätter via marknaden har
stora fördelar jämfört med administrativa regleringar. Det har
likaså fördelar jämfört med skatter och subventioner. För det
första leder de till det mål som har uppsatts - skall vi bara
släppa ut 60 ton koldioxid kommer det inte att finnas fler
rättigheter att köpa.
Skattehöjningseffekter påverkas av faktorer som konjunktur och
konsumtionsmönster. För det andra innebär utsläppshandel att det är den som
släpper ut växthusgaser som betalat. Sverige bör införa ett system för handel
med utsläppsrätter så snart det är möjligt. Det främsta syftet bör vara att
skapa
en förebild för att införa ett "ekologiskt EMU" d.v.s. en europeisk handel med
utsläppsrätter beslutad på EU-nivå. Men även om detta tar tid eller visar sig
svårt att genomföra, menar vi att Sverige bör införa ett eget system för handel
med utsläppsrätter.
Den biologiska mångfalden
Den biologiska mångfalden är en förutsättning för
människans överlevnad, men också en ständig källa till
inspiration och rekreation. Skyddet av den biologiska
mångfalden står också högt upp på Folkpartiets politiska
miljödagordning. Ett sätt att skydda naturskog och därmed
den biologiska mångfalden är att undanta viss skogsmark från
skogsbruket. För att en del av Sveriges sista naturskog skall
kunna bevaras för kommande generationer menar vi att mer
skog måste skyddas i reservat. Att bevara orörd natur, ostörda
rekreationsområden och biologisk mångfald är därför viktiga
mål för liberal miljö- och naturresurspolitik. Folkpartiet
föreslår en förstärkning på området med 50 miljoner kronor
jämfört med regeringens proposition.
Grön skatteväxling
Folkpartiet har sedan länge förespråkat ekonomiska
styrmedel i miljöpolitiken, och vi ställer oss positiva till
principerna för en grön skatteväxling. Samtidigt är det viktigt
att beakta industrins internationella konkurrenskraft och att
miljöskatterna inte tvingar företag att lägga sin verksamheten
i andra länder. I värsta fall skulle detta till och med kunna
försämra miljön om miljökraven i dessa andra länder är
avsevärt mildare än i Sverige. Det är likaså angeläget att
notera att effektiva miljöskatter leder till att skattebasen
minskar, vilket naturligtvis reducerar möjligheten att
finansiera andra skattesänkningar. Genom att genomgripande
växla skatt på arbete mot skatt på miljöförstöring förenas
miljömålen med målen för den ekonomiska politiken.
Skatt på avfallshantering
Avfallsförbränning utgör en av de största källorna till
dioxinbildning. Det finns all anledning att verka för andra
mer hållbara och miljövänligare alternativ för
avfallshantering än förbränning. För att stimulera till
avfallsminimering, materialåtervinning och biologiska
behandlingsmetoder bör förbränningen av avfall beskattas.
Folkpartiet föreslår därför en viktbaserad skatt på förbränning
på samma nivå som dagens deponiskatt.
Östersjön
Miljöproblemen i Baltikum och övriga Öst- och
Centraleuropa är mycket stora. Innanhavet Östersjön med
dess unika ekosystem fortsätter att nedsmutsas genom utsläpp
och läckage från samtliga länder och räknas som ett av de
mest förorenade havsområdena i världen. Även vårt
gemensamma luftrum tillförs utsläpp som starkt bidrar till
försurning av våra skogar och marker. För att minska och på
sikt kunna stoppa utsläppen kring och till Östersjön krävs
gemensamma lösningar mellan berörda länder och samarbete
över gränserna. Många viktiga steg har tagits i
Östersjöstaterna för att minska utsläppen av
miljöföroreningar. Bland annat har halterna av en del farliga
miljögifter som PCB, DDT och lindan minskat, även om
riskerna absolut inte får negligeras.
Men många stora och svåra problem återstår att lösa. Vi är 85 miljoner
människor som bor kring Östersjön och samtidigt som de omvälvande
förändringarna i Östeuropa ger möjlighet att förbättra miljösituationen så
skapas nya miljöproblem i de växande ekonomiernas kölvatten. Några av de
mesta akuta och allvarliga problemen, algblomning, miljögifter och
övergödning, visar att balansen är rubbad. När det gäller utsläpp från jordbruk
och industrier är dessa lika höga i dag som för tio år sedan. Om vi skall kunna
rädda Östersjön måste jordbruket minska sina utsläpp. Stödsystemet för
jordbruket måste ändras så att man inte premierar ett kemikaliefritt jordbruk.
Vi menar att initiativ bör tas inom ramen för Östersjösamarbetet för att
åstadkomma hårdare krav på sjöfarten och för att omläggningen av
jordbruksstöden inom EU påskyndas. Det långsiktiga arbetet med att förbättra
Österjöregionen måste ha som syfte att förbättra naturmiljön, kulturmiljön
och de sociala förhållandena runt Östersjön. Sekretariatet för Östersjörådet
skall koordinera och initiera insatser för att uppfylla Agenda 21.
EU är och kommer att vara ett mycket viktigt instrument för att lösa de
gränsöverskridande miljöproblemen, och vi menar att EU har potential att bli
världens bästa miljöorganisation. Som medlem av EU har Sverige inflytande
över den gemensamma miljöpolitiken. Under vårt kommande ordförandeskap
i EU har Sverige goda utsikter att verkligen föra upp Östersjöfrågan högt på
den politiska dagordningen.
Vi anser likaså att EU bör göra insatser för att förbättra kärnsäkerheten i
Ryssland, Öst- och Centraleuropa. Den bristande säkerheten i kärnkraftverken
där är ett allvarligt miljöhot mot hela vår kontinent. Ett mål måste vara att
främja energihushållning och effektivare energidistribution så att det totala
energianvändandet kan hållas tillbaka. Sådan säkerhet främjas av politisk
stabilitet, rättssäkerhet, öppen opinionsbildning och ekonomisk utveckling i
de regioner där verken finns. Som nämndes tidigare är den kanske bästa
miljöinsatsen på lång sikt att stärka regionen kring Östersjön och tydligt
arbeta för att våra grannländer blir medlemmar i EU. Det är endast genom ett
mer integrerat samarbete vi på bästa sätt kan lösa de stora gemensamma
miljöproblemen.