Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skyndsamma åtgärder för att förbättra
skogsvården.
Skogsvård
Trots allt som sägs är skogsnäringen den bransch som svarar
för de största nettoexportinkomsterna i vårt land. Därmed är
skogsnäringens effektivitet av strategisk betydelse för vårt
välstånd. Brister i dagens skötsel av våra skogar får betalas
med sämre ekonomiska resurser under många år framöver.
De förändringar av skogsvårdslagen som trädde i kraft 1993
har utvärderats och är under utvärdering. Utfallet ger
anledning till oro. Återbeskogning såväl som röjning och
gallring är eftersatt på ett oacceptabelt sätt.
Föryngringsåtgärderna i W- och X-län under 1997 var anmärkningsvärt
låga i privatskogsbruket. Tre år efter avverkning var 48 % av arealen
markberedd, övriga markägare hade åtgärdat 99 %. Skogsodling var utförd på
72 % av den för skogsodling avsedda arealen, men i privatskogen var bara 49
% åtgärdad. På 21 % av den areal som avses att föryngras med naturlig
föryngring är den valda metoden olämplig. Risken är alltså stor för att
skogsmarken inte utnyttjas effektivt och att förutsättningarna för
kvalitetsproduktion försämras. Enligt Skogsstyrelsen är den lämpliga årliga
röjningsarealen 275 000 ha; 1995 röjdes 187 000 ha. Med hänsyn till det
uppdämda röjningsbehovet borde minst 300 000 ha röjas. Med antagandet att
en skogsarbetare röjer en halv hektar om dagen innebär ett fullt ut tillgodosett
röjningsbehov ungefär 1 650 fler säsongsarbetstillfällen än de redan
sysselsatta i denna verksamhet.
Förändringarna i skogsbruket gör att kvalificerade yrkesmän går
arbetslösa, oftast på orter där samhället har uppenbara problem att bereda dem
meningsfull sysselsättning. Till en försumbar kostnad skulle vi få ett på sikt
mycket lönsamt arbete utfört i trakter som lever under stort utflyttningstryck.
En godare cigarr är det svårt att finna.
Gallringen är inte lika dramatiskt misskött som övriga skogsvårdsåtgärder,
men även här finns en betydande sysselsättningspotential som borde tas till
vara.
Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en
god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid
skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen, skriver
regeringen i budgetpropositionen och vi delar till fullo denna uppfattning.
Men som vi visat ovan ser verkligheten annorlunda ut.
Av budgetpropositionen framgår också att Skogsstyrelsen skall utvärdera
skogspolitiken före utgången av 2001. Det innebär att det kommer att ta
åtskilliga år innan möjligheterna till sysselsättningsökning och den
ekonomiska potentialen i skogsbruket kan tas till vara. Vi motionärer anser att
det redan nu finns tillräckligt underlag för att konstatera att skogsvården inte
bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Regeringen bör därför skyndsamt komma
tillbaka till riksdagen med förslag som förbättrar skogsvården och därmed
skapar lönsamma arbeten i glesbygd.