Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Västra Götaland ges möjligheter att stärka skog- och träforskningen samt att vara ett designcentrum inom träförädlingsområdet.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att försurningsutvecklingen och dess effekter på skogsbruket hejdas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vägstandarden förbättras.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta att ett långsiktigt hållbart utnyttjande av skogsflis säkerställs. 5. 1 Yrkande 1 hänvisat till NU.
Motivering
Skogsvårdsstyrelsen ska enligt regleringsbrevet för skogsvårdsorganisationen vara en aktiv part bland annat i genomförandet av de regionala tillväxtavtalen. Västra Götaland har upprättat ett målprogram för skogslänet. Det bygger på en samverkan kring skogs- och träbaserade näringars utveckling i Västra Götalandsregionen. Riksdagen har lagt fast dels ett produktionsmål och dels ett miljömål för skogspolitiken. Det är viktigt att dessa mål väger lika tungt. Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Det ska finnas en framtida handlingsmöjlighet vad gäller användning av vad skogen producerar. Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga får inte förstöras. Miljömålet innebär att den biologiska mångfalden säkras. Skogsbruket ska som tidigare präglas av mångbruk. Kulturmiljövården med dess estetiska och sociala värden får inte förringas.
För skogslänet Västra Götaland handlar det om att utveckla näringen, öka förädlingsgraden samt öka utnyttjandet och produktionen av lövvirke. Mer än halva länets landareal är skogsmark och nästan tio procent av landets avverkning sker i Västra Götaland. Det finns fler sysselsatta inom trä, massa och papper än inom livsmedelsindustrin i regionen.
Skog- och träforskningen
I jämförelse med angränsande län är såväl gymnasiala som postgymnasiala utbildningsmöjligheter inom skog- och träområdet små i Västra Götaland. Enda högskoleutbildningen finns inom byggnadsingenjörsområdet på Chalmers tekniska högskola och i Borås. På CTH finns institution för skogsindustriell kemiteknik och institution för byggnadsmekanik. I Borås finns sektionen för trä och Högskolan för design och konsthantverk (HDK). Den forskning som förekommer visar dock att regionen ligger mycket långt framme bland annat inom skogsindustriell kemiteknik och design. Målet är att skapa ett väl utbyggt nätverk och en mötesplats för kontakter mellan skog- och träforskningen i regionen och skogsnäringen, inte minst för de mindre företagen. Det är viktigt att forskningen inom skog och trä stärks i Västra Götaland. Regionen har goda förutsättningar att bli ett designcentrum inom träförädlingsområdet.
Försurningen
Sydvästra Sverige är särskilt utsatt för luftföroreningar. Dessa är ett hot mot skogarnas långsiktiga produktionsförmåga. I Västra Götaland förväntas bok och ek bli gynnade temperaturmässigt, medan granen missgynnas. En ökad nederbördsmängd kan leda till att skogstillväxten kan komma att öka med upp till 25 procent under de närmaste 100 åren. För att kunna driva ett uthålligt skogsbruk, måste skogsmarkens hälsotillstånd noggrant följas. Försurningsutvecklingen och dess effekter på skogsbruket måste hejdas. Detta kan ske genom en integrerad övervakning av försurningsutvecklingen på landskapsnivå.
Förbättrad vägstandard
Skogsnäringen har krav på färskt virke och tillgänglighet alla tider på året. Frakt på järnväg är att föredra, men någon gång i transportkedjan måste frakten ske med lastbil. Delar av regionen har stora problem med vägarnas bärighet under tjällossningsperioden. Arbete med tjälsäkring av vägar måste genomföras. Dalsland och Sjuhäradsbygden är särskilt utsatta. Behov av nya skogsbilvägar finns i norra Dalsland och norra Skaraborg. Slopandet av det statliga projekteringsstödet till skogsbilvägar har medfört vissa undermåliga vägar för att lösa akuta avverkningsbehov. Ett antal broar behöver förstärkas.
Hållbart utnyttjande av skogsflis
Användningen av biobränslen per år i Västra Götaland motsvarar 220 000 kubikmeter olja. Förutom skogsflis används träspill från sågverk, trämöbelföretag med fler, bark, fiberslam, pellets och briketter. I mindre anläggningar används ved i stor utsträckning. Länsstyrelsen i Västra Götaland har gjort en förstudie "Biobränslen i Västra Götaland", där det framgår att det finns en stor outnyttjad potential av biobränsle. Det framgår samtidigt att ett ökat uttag ger ett ökat försurningstryck. Uttaget måste därför kompenseras genom spridning av kalk och aska. Tekniken vad gäller behandling av aska och askåterföring måste utvecklas. Uttaget av GROT (Grenar Och Toppar) och bränsleved måste ske inom ramen för ett naturvårdsanpassat skogsbruk. I Marks kommun pågår en studie av tillgången på GROT i samverkan med Skogsvårdsstyrelsen. Det är viktigt att ett långsiktigt hållbart utnyttjande av skogsflis säkerställs genom askåterföring/kalkning och mer ståndsortsanpassade skogsbruksmetoder på försurade skogsmarker.
Ansvarsfrågor
Västra Götaland har många skogsmiljöer av värde från naturvårdssynpunkt. Skogen är en mycket viktig del av vårt kulturarv. I länets skogar kan man finna gravar från brons- och järnålder, fångstgropar, fossila åkrar, järnframställningsplatser, stigar och vägar, tjärdalar, kolbottnar, torplämningar m.m. Riksantikvarieämbetet har påtalat att många fornlämningar i våra skogar skadas i samband med avverkning och markberedning. Det är positivt att skogsägarna samt de frivilliga certifieringssystemen beaktar denna fråga.
Stockholm den 27 september 2000
Ulla-Britt Hagström (kd)
Åke Carnerö (kd)
Kjell Eldensjö (kd)
Annelie Enochson (kd)
Holger Gustafsson (kd)
Per Landgren (kd)
Fanny Rizell (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Magnus Jacobsson (kd)