Motion till riksdagen
2000/01:MJ3
av Erlandsson, Eskil (c)

med anledning av skr. 2000/01:38 Hållbara Sverige - uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling


Sammanfattning
Den här motionen är väckt med anledning av regeringens
skrivelse 2000/01:38 Hållbara Sverige. Centerpartiet vill med
motionen peka på att regeringen missat en av miljöpolitikens
kärnpunkter, nämligen funktionstänkandet. Det är nödvändigt
att forma miljöpolitiken med funktionstänkandet som en av
grundpelarna. Forskning, utbildning och information kring
funktioner är ett måste. Centerpartiet vill därför att regeringen
återkommer med en strategi för ökat funktionstänkande.
Likväl som funktionstänkande måste utgöra en av
grundpelarna måste miljöpolitiken vara proaktiv och
decentraliserad. Det finns oroväckande signaler som tyder på
att regeringen vill skapa en kretsloppsstat, inte en miljödriven
utveckling i ett kretsloppssamhälle. Detta måste motverkas.
Ingångna avtal om de lokala investeringsprogrammen bör
fullföljas men i övrigt bör programmen avslutas. Detta för att
miljönyttan i programmen är tveksam i relation till de satsade
medlen.
Utöver utgångspunkterna för miljöpolitiken behandlar motionen Sveriges
roll i internationella sammanhang. Centerpartiet vill att Sverige ska ta
initiativ
till bildandet av en nordisk miljöunion och att regeringen presenterar en
specificerad plan för hur Sverige internationellt ska kunna vara en pådrivande
kraft på miljöområdet. Att Sverige idag är nettoimportör av renodlad
miljöteknik måste ses som ett misslyckande i ett land där kundkrav och
lagstiftning påskyndat utvecklingen. Centerpartiet vill avhjälpa detta genom
att genomföra den strategi för miljöexport som Miljöexportutredningen
presenterat.
Motionen innehåller också ett par yrkanden om skapandet av ett grönare
transportsystem. Bland annat vill Centerpartiet att Sverige verkar för att EU,
likt Kalifornien, sätter upp ett konkret mål om att 2005 ska 10 procent av de
nytillverkade fordon som säljs i EU vara nollemmissionsfordon. Yrkanden
rörande klimat avser Centerpartiet att återkomma med när regeringen lägger
sin klimatproposition på riksdagens bord.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en
strategi för ökat funktionstänkande.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en politik för ett decentraliserat miljöarbete.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inte belägga biobränslen med energiskatt.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fullfölja ingångna avtal men i övrigt avsluta de lokala
investeringsprogrammen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige i CSD under år 2001 särskilt bör driva frågan om
skapandet av ett grönare transportsystem.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige bör ta initiativet till bildandet av en nordisk
miljöunion.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige aktivt bör verka för att principen om att
förorenaren betalar (PPP - Pollutor Pays Principle) skall genomsyra
WTO.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det är angeläget att regeringen presenterar en specificerad
plan för hur Sverige internationellt skall vara en pådrivande kraft på
miljöområdet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en
samlad strategi för miljöexport i linje med vad som tidigare presenterats
av Miljöexportutredningen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige inom ramen för EU:s järnvägspaket bör verka för
förbättrade möjligheter till kombitrafik.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige skall verka för att 10 % av de nytillverkade
fordonen som säljs i EU 2005 skall vara nollemmissionsfordon.
Inledning
Regeringen berättar i skrivelsen vad den gjort och ämnar att
göra för att Sverige ska nå en hållbar utveckling. Det är en
bra ambition att Sverige ska vara ett ekologiskt, ekonomiskt
och socialt hållbart land. Vägen dit skiljer sig dock markant.
För det första behövs ett samlat grepp och en sammanhållen
politik. Hittills har regeringen visat sig oförmögen till detta.
För det andra har regeringen valt linjen kretsloppsstat. Detta
är enligt Centerpartiet fel väg att gå. I stället behöver
miljöpolitiken ta sin grund i den enskilda medborgarens
delaktighet och den miljödrivna utvecklingen. Kort sagt
behövs ett kretsloppssamhälle.
Skrivelsen visar med tydlighet att regeringen missat att ta till sig en av
grundpelarna i miljöpolitiken, funktionstänkandet. Detta får anses mycket
anmärkningsvärt. Det behövs forskning, utbildning och information kring
funktionstänkandet. Många av de största miljöproblemen är globala till sin
karaktär, vilket gör internationellt samarbete absolut nödvändigt. Sverige ska
vara en pådrivande kraft i det internationella samarbetet kring miljöfrågor.
EU:s flexibla integration ska nyttjas för att skapa en nordisk miljöunion.
Denna union kan sedan gå före och vara ett föredöme för övriga EU.
Denna motion ger på intet sätt en heltäckande bild av Centerpartiets
miljöpolitik men vi vill med denna motion peka på några av de skillnader som
finns mellan regeringens centralistiska linje och Centerpartiets
decentralistiska linje för att nå ett hållbar samhälle.
Funktionstänkande
För att få en helhetssyn på miljöpolitiken är det nödvändigt
att tänka nytt och annorlunda. Funktionstänkandet är ett sätt
att verkligen ta ett helhetsgrepp på miljöpolitiken. Därför
måste funktionstänkande utgöra en av grundpelarna i
miljöpolitiken. Regeringen efterlyser en helhetssyn på
miljöpolitiken och tyvärr stannar det vid ett efterlysande. Det
nödvändiga funktionstänkandet saknas helt hos regeringen
vilket gör en helhetssyn omöjlig. Det som bör vara en viktig
utgångspunkt glöms helt bort.
Att tänka i funktioner är nödvändigt. Det är inte produkten i sig som ska
efterfrågas utan det är funktionen som produkten tillhandahåller som ska
efterfrågas. Som kund efterfrågar man inte kylskåpet utan funktionen kylda
livsmedel. Som kund är det inte en spis man efterfrågar utan funktionen lagad
mat. Listan på exempel över att människor egentligen efterfrågar funktioner,
inte produkter, kan göras lång.
Funktionstänkandet gör att nya och vad som idag ses som okonventionella
lösningar kommer att utvecklas. De land, samhällen och företag som tar till
sig funktionssynsättet kommer att ha en stor fördel framför andra länder och
företag när utvecklingen visar att dagens produkttänkande i längden är
felaktigt. En viktig del av den miljödrivna utvecklingen är att på ett effektivt
sätt tillhandahålla funktioner.
Funktionstänkande innebär en omställning från nu invanda mönster. En
omställning som dock är nödvändig då hushållen står för nära hälften av de
miljöskadliga utsläppen i Sverige. Denna omställning av invanda mönster gör
forskning kring funktioner och funktionstänkande nödvändig. Att bryta
invanda mönster fodrar att människor medvetandegörs om hur alternativen
ser ut. Människor måste vara delaktiga i processen för att mönstren ska kunna
brytas. Livsstilsfrågor och funktionstänkande hör i allra högsta grad ihop. Vi
måste ändra vår livsstil mot ett ökat funktionstänkande. Information och
utbildning kring funktioner är därför av största vikt. Det saknas i dagsläget en
strategi för att öka funktionstänkandet. Det ser Centerpartiet som en brist. Det
rimliga är att en sådan strategi framarbetas. Mot bakgrund av det ovan
anförda bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på en strategi
för ökat funktionstänkande.
Människors delaktighet
Regeringen slår i skrivelsen fast att det är nödvändigt att
samtliga individer känner sig medansvariga för samhällets
utveckling. Centerpartiet välkomnar att regeringen börjat inse
det nödvändiga med att alla delar av samhället måste se miljö
som en strategisk fråga och vara delaktiga i utvecklingen. Det
gäller dock att tillse att detta omvandlas i praktisk politik och
inte bara är tomt prat. Hittills kan konstateras att regeringen
inte lyckats ta steget fullt ut för att tilltro människor
möjligheten till delaktighet. Regeringens uppifrånperspektiv
finns tydligt kvar i skrivelsen.
Det är absolut nödvändigt att alla delar av samhället engageras i arbetet
med att uppnå en hållbar utveckling. Det kräver en decentraliserad politik där
människors vilja att leva miljövänligt tas till vara istället för att de känner
sig
överkörda och tvingade. En uppifrånbaserad politik kommer inte att få
människors stöd, och därmed kommer den att bli mycket svår att genomföra.
Detta är i allra högsta grad kontraproduktivt. Istället för att komma med
alltmer tvingande åtgärder krävs att människor ges möjlighet att ta ansvar och
leva miljövänligt. Detta kan handla om alltifrån ekonomiska förutsättningar
till information.
Människors vilja måste tas till vara och stimuleras istället för att kvävas.
Vad vi behöver är en miljödriven utveckling i ett kretsloppssamhälle, inte en
kretsloppsstat. Därför vänder vi oss mot regeringens skrivningar på sidan 39 i
skrivelsen. Där står att läsa: "...människorna måste acceptera ett miljöanpassat
levnadssätt". En sådan skrivning står i motsats till regeringens uttalade vilja
att människor ska känna sig medansvariga. Det finns med anledning av detta
fog för riksdagen att rikta en uppmaning till regeringen om att miljöpolitiken i
verkligheten, och inte bara i retoriken, måste vara decentraliserad. Vad som
ovan anförs om en politik för ett decentraliserat miljöarbete bör ges
regeringen till känna.
Ett exempel på hur uppifrånperspektivet fungerar i verkligheten kan många
markägare vittna om. I samband med inventeringarna vid Natura 2000
inventerade det offentliga marker utan att markägarna var medvetna om det.
Detta är inte en tillfredsställande ordning. En öppen process där markägarna
får vara delaktiga skapar förståelse och tilltro för eventuellt skydd av
värdefulla markområden. Ett samråd mellan det offentliga och markägare gör
att de bästa lösningarna kan hittas samtidigt som förståelsen för åtgärderna
blir större. Centerpartiet har tidigare påpekat vikten av detta
samrådsförfarande, och då detta yrkande ännu inte behandlats av riksdagen
avstår Centerpartiet från att lägga ett yrkande i denna motion.
Grön skatteväxling?
Regeringen upprepar i skrivelsen sina tankar på en större
skatteväxling. Att få en ökad miljöstyrning i skattesystemet är
önskvärt. Regeringens verkliga vilja att med hjälp av
skatteinstrumentet skapa en hållbar utveckling måste dock
starkt ifrågasättas. Frågan är om det inte är så att regeringen
inte ser den miljöstyrande effekten utan bara ser den fiskala
inkomsten till statskassan. Extra tydligt blir detta om man
läser först finansplanen (sid. 35) för 2001 och sedan läser
sidan 23 i den föreliggande skrivelsen. I finansplanen står att
läsa att regeringen avser att börja ta ut energiskatt på
biobränslen. Detta för att bredda skattebasen. Enligt
regeringen är de statsfinansiella konsekvenserna av att inte ta
ut skatt för stora för att avstå. Detta aviserade agerande, som
stöds av både Miljöpartiet och Vänsterpartiet, står i skarp
kontrast till den beskrivning av skatteväxlingsstrategin
regeringen säger sig vilja följa. Strategin beskrivs med
följande ord i skrivelsen: "Enligt strategin skall
omställningen bidra till en effektivare energianvändning,
gynna biobränslen..." Hur kan det vara gynnande för
biobränslen att belägga dem med skatt?
Det finns fog för att tro att skattebefrielsen inte alls skulle leda till
minskade totala skatteinkomster för staten. Inhemsk produktion av
biobränslen ger ett ökat skatteunderlag som med stor sannolikhet skulle
uppväga det direkta bortfallet av energiskatterna. Detta bortser regeringen
från. Regeringens agerande skapar stor oklarhet och försvårar möjligheterna
att skapa grönare energi- och transportsystem. Centerpartiet avvisar
regeringens planer på att belägga biobränslen med energiskatt. Vad som ovan
anförs om att inte belägga biobränslen med energiskatt bör ges regeringen till
känna.
De lokala
investeringsprogrammen
I skrivelsen redogör regeringen för de lokala
investeringsprogrammen och dess effekter i form av minskad
belastning på miljön. Noterbart är att regeringen väljer att
helt avstå från att nämna den kritik Riksrevisionsverket
(RRV) har riktat mot programmen. Bland annat har RRV
riktat kritik mot att flera av programmen är av sådan karaktär
att de skulle genomförts även utan statligt stöd. Istället för att
öppet redovisa kritiken väljer regeringen att endast i korta
ordalag nämna att en rapport från RRV presenterades i juni
1999. Att regeringen avstår från att öppet redovisa den kritik
som riktats mot de lokala investeringsprogrammen är
anmärkningsvärt. I skrivelsen Hållbara Sverige 1999
behandlades kritiken på ett liknande sätt. I 1999-års skrivelse
framgick dock att vissa, då ospecificerade, förändringar av
programmen skulle kunna komma att ske. Det framgår av
årets skrivelse att dessa förändringar är små och mer av
administrativ art. Sammantaget kan sägas att regeringen
duckar för att ta tag i den kritik som riktats mot de lokala
investeringsprogrammen från RRV.
Centerpartiet är fortsatt kritiskt till de lokala investeringsprogrammen med
utgångspunkt i att miljönyttan i relation till de satsade medlen är små. Därtill
verkar det som om programmen till stor del utformats för att hjälpa
regeringen att frisera arbetslöshetssiffrorna, inte för att nå bästa
miljönyttan.
Centerpartiet anser att de lokala investeringsprogrammen bör avslutas.
Ingångna avtal skall fullföljas men inga nya avtal ska slutas med kommuner
och kommunalförbund. Vad som ovan anförs om att fullfölja ingångna avtal
men i övrigt avsluta de lokala investeringsprogrammen bör ges regeringen till
känna.
Internationellt arbete och
samarbete
Internationellt samarbete är en förutsättning för att komma
till rätta med miljöproblemen då dessa i stor utsträckning är
globala. Sverige måste i olika internationella forum verka för
en linje som sätter ansvaret för miljön högt. För att kunna
göra detta med trovärdighet krävs att Sverige på hemmaplan
arbetar proaktivt och decentraliserat. En av de största och
mest avgörande frågorna att jobba med både nationellt och
internationellt är klimatfrågan. Utan en långsiktig lösning på
den problematiken hotas stora delar av jorden att drabbas på
ett mycket negativt sätt.
Sverige har en mycket viktig roll att fylla i internationella sammanhang.
Speciellt tydligt blir detta under första halvåret då Sverige är ordförandeland
i
EU. Under 2001 kommer FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) att
särskilt behandla frågor kring energi, transporter och informationsspridning.
Då energi- och transportsektorerna står för en mycket stor del av de
mänskliga utsläppen av växthusgaser är detta ett mycket viktigt år i CSD. Att
Sverige i sådant läge öppnar för att ta ut energiskatt på biobränsle är en dålig
signal. Detta försämrar våra möjligheter att vara en riktigt stark pådrivare för
att skapa grönare och hållbara energi- och transportsystem. Trots detta bör
Sverige i CSD under 2001 särskilt driva frågan om skapandet av ett grönare
transportsystem. Detta bör ges regeringen till känna.
I skrivelsen berättar regeringen om det arbete som sker inom ramen för
Nordiska ministerrådet. Att ett samarbete på miljöområdet mellan de nordiska
länderna inrymmer en stor potential är det ingen tvekan om. Centerpartiet vill
gå längre än de olika samarbeten som just nu pågår. Ett sätt att kunna gå
längre och verkligen ge miljöfrågorna större tyngd är att bilda en nordisk
miljöunion. En nordisk miljöunion har stora förutsättningar att lyckas då det i
de nordiska länderna finns en stor samsyn vad gäller miljöarbetet. Dessutom
skulle de av de nordiska länderna som är med i EU kunna visa på att den
flexibla integrationen i unionen inte bara behöver handla om frågor som rör
ekonomi och handel. Det faktum att alla nordiska länder inte är med i EU
skulle göra en miljöunion ännu intressantare som projekt. Den nordiska
miljöunionen skulle kunna vara ett föredöme på samarbete mellan länder
inom och utom EU. Sverige bör ta initiativet till bildandet av en nordisk
miljöunion. Detta bör ges regeringen till känna.
Den alltmer globaliserade värld vi lever i leder till ökad handel och ökat
utbyte mellan individer, företag och länder. Detta ställer naturligtvis stora
krav på att miljön skyddas och värnas. Frihandel ska bejakas och ske med
hänsyn till miljön. Sverige måste vara en pådrivande kraft när det gäller att
föra upp miljön på agendan i världshandelsorganisationen, WTO. Sverige bör
aktivt verka för att principen om att förorenaren betalar (PPP - Pollutor Pays
Principle) ska genomsyra WTO. Detta bör ges regeringen till känna.
Vad Sverige avser att göra i det internationella arbetet och samarbetet är
många gånger oklart, och riksdagen och svenska folket får bara en
fragmenterad bild av den linje Sverige driver. Regeringen måste på ett mycket
tydligare sätt visa hur man avser att arbeta med de internationella
miljöfrågorna. Detta för att människors åsikter och idéer ska kunna komma
fram på ett så bra sätt som möjligt. För att undanröja oklarheterna om
Sveriges linje i internationella miljöfrågor är det angeläget att regeringen
presenterar en specificerad plan för hur Sverige internationellt ska vara en
pådrivande kraft på miljöområdet. Detta bör ges regeringen till känna.
Miljöexport
I skrivelsen talar regeringen om miljöexport och
internationella trender. Regeringen pekar på att marknaden
för renodlad miljöteknik idag är beräknad till 4 000 miljarder
kronor och förväntas uppgå till 6 000 miljarder kronor år
2010. Tillväxttakten är mellan 5 och 20 procent per år.
Regeringen konstaterar att den svenska andelen av denna
marknad är blygsam. Så långt är allt sant. Vad regeringen
väljer att inte nämna är att Sverige är nettoimportör av
renodlad miljöteknik. Detta får ses som anmärkningsvärt i ett
land där kundkrav och lagstiftning under en lång tid drivit
utvecklingen framåt.
I skrivelsen konstateras att regeringen sett en möjlighet att öka den svenska
exporten. Tyvärr klarar regeringen inte av att göra detta på ett fullgott sätt.
Regeringen fortsätter att ducka för att genomföra Miljöexportutredningens
(Sustainable Sweden - a success story, SOU 1998:118) samlade strategi för
miljöexport. Det är dags att detta ändras. Centerpartiet anser därför att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en samlad strategi
för miljöexport i linje med vad som tidigare presenterats av
Miljöexportutredningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Transporter
Transporter står för en stor del av utsläppen av växthusgaser.
Därtill ökar transportsektorns intensitet, vilket gör det mycket
viktigt att finna lösningar för att skapa ett grönare
transportsystem. Godstrafiken på järnväg i både Sverige och
EU har tappat i konkurrenskraft under senare år vilket är
oroande. Prognoserna tyder på att järnvägen kommer att
fortsätta att tappa i konkurrenskraft gentemot
lastbilstransporterna. En sådan utveckling måste motverkas.
Ett led i detta arbete är EU:s så kallade järnvägspaket. Det är
angeläget att det arbetet blir lyckosamt. Mot bakgrund av det
gemensamma järnvägspaketet är det olyckligt att den svenska
regeringen tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet
inte anslår de medel som behövs för att kunna leva upp till de
fastställda planerna för järnvägen i Sverige. Det tål att
påpekas att Centerpartiet avsätter sammanlagt 700 miljoner
kronor mer per år än regeringen till de svenska järnvägarna.
Ett led i att öka järnvägens attraktivitet är att förbättra möjligheterna till
kombitrafik. Detta är ett viktigt moment för att kunna flytta gods från lastbil
till järnväg där så är möjligt. Sverige måste gå i täten för ett intensifierat
arbete på detta område. Sverige bör inom ramen för EU:s järnvägspaket verka
för förbättrade möjligheter till kombitrafik. Detta bör ges regeringen till
känna.
Att skapa fordon som drivs med hjälp av miljövänliga drivmedel är en
förutsättning för att kunna skapa ett hållbart och grönt transportsystem.
Centerpartiet har tidigare motionerat om att Sverige bör slå fast mål för hur
stor del av de nytillverkade fordonen som säljs som ska vara
nollemmissionsfordon år 2005. Det mål som Centerpartiet angett som
lämpligt är detsamma som Kalifornien satt upp, nämligen 10 procent.
Centerpartiet anser det angeläget att fler länder än Sverige sätter upp konkreta
mål på detta sätt. Sverige bör därför arbeta för att EU som helhet också ska
sätta upp detta mål. Att ställa upp ett konkret mål visar att det finns en vilja
och en marknad vilket är viktigt för att få fordonsindustrin att satsa på
utveckling av nollemmissionsfordon. Sverige bör således verka för att 10
procent av de nytillverkade fordonen som säljs i EU 2005 ska vara
nollemmissionsfordon. Detta bör ges regeringen till känna.
Klimat
Att komma till rätta med problemen som utsläppen av
växthusgaser skapar är mycket centralt. Klimatförändringar
riskerar på ett allvarligt sätt att undergräva människors
möjlighet att uppnå en god livskvalitet. Även djur- och
naturlivet riskerar allvarliga rubbningar till följd av
förändringarna i jordens klimat. Centerpartiet anser att
Sverige ska vara en pådrivande kraft i internationella
sammanhang vad gäller att hitta lösningar på den del av
växthuseffekten som människan påverkar. Yrkanden med
anledning av klimatfrågor avser Centerpartiet att lägga i
samband med att regeringens klimatproposition läggs på
riksdagens bord.

Stockholm den 21 november 2000
Eskil Erlandsson (c)
Sven Bergström (c)
Birgitta Carlsson (c)
Viviann Gerdin (c)
Åke Sandström (c)