Åtgärder för att bevara och utveckla koloniträdgårdsverksamheten
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i miljökvalitetsmålet "god bebyggd miljö" skriva in att
koloniträdgårdar behövs för att tillgodose behovet av lokal odling.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att befintliga koloniträdgårdar skall bevaras och
nya koloniträdgårdsområden anläggas.
Motivering
Det av statsmakterna fastlagda miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö
innebär bland annat att natur- och grönområden med närhet till
bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek,
rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt klimat tillgodoses (rskr.
1998/99:183, bet. 1998/99:MJU6, riksdagsprotokoll 87.)
Att behovet av lokal odling tillgodoses är från flera utgångspunkter mycket
angeläget. Den kortaste vägen från odling till matbord har det egenhändigt
odlade. En betydande andel av grönsakerna, bären, frukten och potatisen som
konsumeras kommer från koloni- och hemträdgårdar. Två hushåll av tre har
villaträdgård, kolonilott eller liknande odlingsmöjligheter. Genom att en så
stor andel av befolkningen odlar på sin fritid får det sammantaget stor effekt
att verksamheten i flera avseenden främjar en positiv samhällsutveckling. Den
har gynnsam inverkan på folkhälsan och trivseln - i form av sundare kost,
frisk luft, lagom motion, ett levande intresse och skönare vardagsmiljöer. Det
är väl känt att många äldre människor mår bra av att odla sin trädgård och att
även rehabilitering kan främjas av tillgång till natur och trädgård. Bland dem
som har kommit till vårt land från andra delar av världen finns också många
som sätter stort värde på odlingsmöjligheter. Trädgårdsintresset och det
gemensamma förvaltningsansvaret inom koloniföreningen är en god grund för
mänsklig gemenskap oavsett ålder, kön och kulturell bakgrund.
Ekologiska samband är lättare att förstå och tillämpa om man ser naturens
kretslopp i sin egen trädgård. Till exempel blir avfallssortering och
kompostering meningsfullt på ett självklart sätt för den som odlar själv. I
skolan och i det lokala Agenda 21-arbetet kan trädgårdsodlingen bidra till att
levandegöra miljöfrågorna och kretsloppstänkandet. Hemträdgårdar och
koloniträdgårdsområden bidrar i mycket hög grad till den biologiska
mångfalden i den byggda miljön. De har positiv inverkan på luftkvaliteten
och lokalklimatet och har stor betydelse för trivselvärdena i våra städer och
tätorter.
Målet att nå en ekologiskt hållbar samhällsutveckling måste innefatta att
fritidsodlingen fortsätter att utvecklas i våra städer och tätorter. Det är
därför
angeläget att statsmakterna visar hur behovet av lokal odling ska tillgodoses, i
enlighet med det gällande miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Miljömåls-
kommittén, som nyligen slutfört sitt uppdrag att göra en samlad översyn av
hur miljökvalitetsmålen ska kunna nås, har emellertid överhuvudtaget inte
berört frågan. Boverket, som har huvudansvaret för miljökvalitetsmålet God
bebyggd miljö, har i sin redovisning förra året av ett regeringsuppdrag om
detta delmål inte heller anvisat några vägar till att tillgodose behovet av
lokal
odling.
Lokal odling i den bebyggda miljön är i huvudsak liktydigt med
hemträdgårdar och koloniträdgårdsområden. Villa- och radhusområden utgör
en mycket stor andel av de gröna områdena i stadsbygden. Av plan- och
byggekonomiska skäl är nyare småhustomter oftast ganska små, men de
trädgårdar som anläggs där är ändå betydelsefulla tillgångar i tätortsmiljön.
I städerna och tätorterna är andelen bostäder i flerbostadshus, utan egna
trädgårdar, mycket stor. En stor andel av stadsbefolkningen har inte heller
ekonomiska möjligheter att köpa villa eller radhus. Om miljökvalitetsmålet att
tillgodose behovet av lokal odling skall kunna uppnås måste det därför finnas
tillgång till odlingslotter och koloniträdgårdar för alla som vill ha
trädgårdsodling som fritidssysselsättning. Detta bör fastslås konkret och
tydligt i de beslut som fattas i det fortsatta arbetet med att precisera de
nationella miljömålen.
I sitt arbete med att föra samhällsutvecklingen vidare i riktning mot dessa
mål bör regeringen dels vidta åtgärder för att säkra de
koloniträdgårdsområden som för närvarande finns i våra städer och tätorter,
dels överväga åtgärder som leder till att nya områden med odlingslotter och
koloniträdgårdar anläggs.
Som jämförelse kan nämnas att det i Danmark, på initiativ av miljö- och
energiministern, pågår ett utredningsarbete med inriktning på att det nästa år
ska läggas fram ett lagförslag i folketinget om att säkra de danska
koloniträdgårdarna för framtiden. Bakgrunden är att det i flera kommuner har
visats intresse för att exploatera koloniområden för annat ändamål. Detta kan
även i vårt land bli aktuellt igen i en nära framtid. Det danska exemplet bör
därför studeras noga och eventuellt föranleda en liknande åtgärd av Sveriges
regering.
I vårt land har regeringen tidigare i olika sammanhang givit uttryck för en
positiv inställning till koloniträdgårdsverksamhet. Bl a angavs i
budgetpropositionen 1994/95 att det bör göras en analys över frågan hur alla
som så önskar genom kommunernas försorg skall tillförsäkras odlingslotter.
Någon sådan analys har av allt att döma inte gjorts. Regeringen bör därför
återigen ta upp denna fråga och ge berörda myndigheter uppdrag att i samråd
med den organiserade koloniträdgårdsrörelsens företrädare dels utreda vilka
svårigheter som kan finnas i samband med planering och anläggande av nya
områden med odlingslotter och koloniträdgårdar, dels lämna förslag till
åtgärder för att övervinna sådana svårigheter.