1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om framtagande av ett framtidsprogram för livsmedelssektorn i
Skåne.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om regler för functional food.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om återföring av gödsel- och bekämpningsmedelsavgifter.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behov och lokalisering av livsmedelsforskningsinstitut.
Livsmedelsprogram för
Skåne
Livsmedelssektorn är av stor betydelse för skånskt näringsliv.
Jordbruk, livsmedelsproduktion och livsmedelshantering
sysselsätter i Skåne 25 000 personer. Trots att Skånes
landareal bara utgör 2,6 procent av Sveriges totala landareal
så finns här ca 17 procent av landets åkerareal. Jordbruk och
livsmedelsindustri tillhör dock, jämte byggsektorn, de
näringsgrenar där sysselsättningskrisen varit särskilt påtaglig
i Skåne.
Skånskt jordbruk och skånsk livsmedelsindustri har goda förutsättningar
att konkurrera på EU:s livsmedelsmarknad. Det skånska jordbruket är
högavkastande. Värdet av den skånska växtodlingen uppgår ett normalår till
ca 25 procent av det totala skördevärdet i landet. Skåne har Sveriges i särklass
bästa jordar. Brukningsenheterna är stora och effektiva. Livsmedelsindustrin
kännetecknas av inarbetade varumärken som borgar för rena produkter av hög
kvalitet.
För att det skånska jordbruket och livsmedelsindustrin skall klara
konkurrensen krävs förstås att näringen kan arbeta på villkor som är
likvärdiga med de som gäller i konkurrentländerna. Vi vill dessutom betona
vikten av att den återreglering och nya utformning av jordbruksstödet som
blivit följden av EU-inträdet inte får leda till att jordbruksproduktionen i
landet snedvrids geografiskt. Olika typer av livsmedelsproduktion skall i
princip bedrivas i de delar av landet där de naturliga förutsättningarna är bäst
för respektive gröda eller animalieproduktion.
Om skånsk mat och dryck skall kunna hävda sig i den internationella
konkurrensen och långsiktigt bidra till ett bättre sysselsättningsläge, krävs
framför allt mer kunskap och mer kompetens i alla led.
Vid en internationell jämförelse är utbildningsnivån i den svenska
livsmedelssektorn låg. Alldeles för små resurser har avdelats till forskning,
produktutveckling, ny teknik och organisation.
Ett program för att utveckla den skånska livsmedelssektorn bör ta sikte på
att utveckla kvalitet i både produktion och produkt; rena livsmedel,
miljöriktig och uthållig produktion, hög förädlingsgrad och högt
kunskapsinnehåll. Vi vill att staten och regionala organ - i samverkan med
branschen - tar initiativ till att utarbeta ett framtidsprogram för
bionäringarna
och livsmedelsindustrin. Centrala moment i programmet skall vara att öka
forsknings- och utvecklingsinsatserna och att effektivare sprida ny
kunskap/livsmedelsteknik för att stimulera produktförnyelse, nyföretagande
och kompetenshöjning i branschen.
Riksdagens målsättningar om en successivt ökad andel ekologiskt jordbruk
har inte fått så starkt genomslag i Skåne som i övriga delar av landet. Det är
särskilt allvarligt nu när den inhemska efterfrågan på ekologiskt odlade
produkter är större än den inhemska produktionen. Åtminstone en
livsmedelskedja har tvingats importera på grund av bristen på svenska
alternativ. Stora ansträngningar måste göras för att öka andelen ekologisk
odling i Skåne, informationsinsatser där böndernas organisationer måste ta ett
stort ansvar.
Ett program för den skånska livsmedelssektorn bör omfatta inte bara
jordbruk och trädgårdsnäringar utan också fisket. I Skåne finns ca 500
yrkesfiskare. Värdet av den totala fångsten ett normalår är en halv miljard
kronor. Fisket i Östersjön, i Öresund och i Kattegatt är i dag osäkert. Däremot
ökar sötvattensfisket. Kräftodling i dammar är av stor omfattning i Skåne.
Fritidsfiske och fiskevård är av växande betydelse i de skånska
inlandsvattnen.
Verksamheten vid Lantbrukshögskolan i Alnarp är en viktig resurs för
Skåne, men också för hela landet. Den unika verksamhet som förekommer
där måste tillförsäkras en stabil grund för sin fortsatta existens. Den
sydsvenska jordbruksnäringen m.m. utvecklas givetvis bäst i sin naturliga
växtmiljö. Det är vidare angeläget att den verksamhet vid Alnarp som
omfattar den urbaniserade gröna miljön ges goda arbetsbetingelser. Sak
samma gäller den forskning som sker på Balsgård i Kristianstads kommun.
Denna forskning har en mycket stor betydelse för fruktodlingarna i Skåne.
Forskningen där lever under knappa ekonomiska resurser och klarar inte sin
forskning utan sponsring. Detta ger en stor osäkerhet och otrygghet i
tillvaron. Därför anser vi att staten bör ta ett större ekonomiskt ansvar för
denna forskning.
Återföring av gödsel- och
bekämpningsmedelsavgifter
För att uppnå flera av de nationella miljömålen har Statens
jordbruksverk tillsammans med näringen och länsstyrelserna
startat ett projekt med början i de tre sydligaste länen.
Projektet syftar till att minska växtnäringsläckage till luft och
vatten. Projektets officiella namn är Greppa Näringen. En
stor del i projektet är utbildning och rådgivning av bönder
och enskild rådgivning till bönder i miljörelaterade frågor. En
annan stor del är upprättande av växtnäringsbalanser på varje
gård och år för att följa upp att näringstillförseln är i balans
med behovet. Eftersom regeringen har aviserat att avgifterna
skall återföras till näringen vill vi föreslå, för att få stimulans
i detta kretsloppsanalysarbete, att lantbruksenheten på
länsstyrelsen får till uppgift att betala tillbaka gödselavgiften
till varje gård som upprättar en växtnäringsbalans med hjälp
av en godkänd rådgivare. På så sätt kommer pengarna
tillbaka till dem som aktivt arbetar för att minimera läckagen
och det kommer att ge stimulans i miljöarbetet. Den del av
gödselavgiften som betalas av lantbrukare som inte vill göra
en växtnäringsbalans kan istället gå till forskning för att
utveckla miljövänligare produktionsmetoder på
konventionella gårdar, företrädesvis i Sydsverige där de
största problemen finns. Vidare föreslår vi att avgiften på
bekämpningsmedel skall återföras till forskning inom
jordbruk och livsmedelsområdet.
Functional food
Livsmedelsindustrin har satsat forsknings- och
utvecklingsresurser på produkter som har särskilt positiva
hälsoeffekter, s k functional food. Functional food är
livsmedel i gränsområdet mellan mat och medicin som kan ha
en både förebyggande och lindrande effekt på vissa
sjukdomstillstånd. Några exempel är magproblem, hjärt- och
kärlsjukdomar, diabetes och övervikt. Sverige ligger i dag
långt framme i den samverkan som krävs mellan forskning
och livsmedelsindustri för att omvandla forskarnas rön till bra
tillgängliga livsmedel. Ett stort hinder på vägen har dock
varit det "glapp" i lagen, som gör det omöjligt att
marknadsföra produkter av det här slaget. Allt som
förebygger, botar eller lindrar sjukdom är per definition
läkemedel. Att få ett klart definierat utrymme på den punkten
skulle vara till mycket stort gagn för såväl svensk
livsmedelsindustri, forskning som konsumenter.
Functional food är en benämning som gör det möjligt att på ett attraktivt
sätt ta ut mervärde för olika produkter. Det lockar såväl seriösa som oseriösa
producenter. Därför måste seriösa producenter få ett tillförlitligt regelverk
som slår fast vad funktional food är. SNS (Swedish Nutrition Foundation) har
tagit fram förslag till regler som bl.a. säger, att för att få lov att
marknadsföra
en produkt med produktspecifikt påstående, måste företaget som gör
påståendet kunna bevisa effekten i en klinisk studie. Den kliniska studien ska
vara gjord på människor, och försöksgruppen ska vara representativ för
målgruppen. Studien ska vara gjord på produkten och försöksperioden lång
nog för att visa stabila resultat. Den vetenskapliga kvalitén av studien ska
vara försäkrad av en grupp av självständiga och internationellt erkända
forskare. Resultaten kan också publiceras i en internationellt erkänd tidning.
Trots att det finns förslag till förändring av regler och lagar, har det
fortfarande inte hänt något i Sverige. Ett av de argument som ofta förs fram är
att Sverige inte ensamt kan ändra på sin lagstiftning, utan att det måste ske på
EU-nivå. För svensk livsmedelindustri är frågan av största vikt och åtgärder
måste därför omedelbart vidtagas som gör det möjligt för industrin att
marknadsföra sina produkter med produktspecifikt påstående.
Livsmedelsforskningsinstitut
Livsmedelsnäringen genomgår för närvarande stora
förändringar. Det gäller såväl nationellt som internationellt. I
Sverige har förändringsprocessen blivit accentuerad av
medlemskapet i EU, som förändrat den svenska
livsmedelsmarknaden från en nationellt skyddad marknad, till
en marknad där näringens företag befinner sig i internationell
konkurrens. Detta ställer krav på företagen att utveckla
särpräglade produkter med höga förädlingsvärden. Detta kan
åstadkommas dels genom att produktutveckling
marknadsorienteras, dels genom utvecklingen av ny teknik,
design och marknadsföring så att de nya produkterna
tillgodoser specifika kundgruppers behov. Förutom denna
marknadsorientering av produkterna krävs av företagen att de
på ett bättre sätt utnyttjar teknologi för
informationsöverföring och informationsutbyte, samt tar vara
på de teknologiska möjligheter som är under stark utveckling
vad gäller marknadskommunikation, förpackningar och
logistik.
Skåne befinner sig mitt i fokus för tillskapande av en Öresundsregion och
utgör tillsammans med Danmark ett av de mest spännande och expansiva
livsmedelsområdena i Europa. Skåne är centrum för svensk
livsmedelsindustri med 45 procent av landets livsmedelsproducenter baserade
i regionen. Danmark är den i särklass, i relativa termer, största
livsmedelsexportören i världen. Karakteristiken för Öresundsregionens
livsmedelsområde är bredd och djup. Regionens historiska position som två
länders livsmedelscentra förklarar närvaron av företag inom nära nog alla led
i livsmedelskedjan och dess stödjande funktioner såsom förpackning, lagring,
distribution och maskintillverkning. Inom vissa områden har utvecklingen
från ledande nationella företag inom respektive verksamhetsområden i
Sverige och Danmark lett fram till stora ledande internationella företag.
Djupet i regionens livsmedelskluster kan förklaras med nödvändigheten av att
utveckla speciell kompetens inom jordbruksforskning, industriell forskning
och utveckling för att nå positioner som ledande inom sina områden på den
internationella marknaden. Det gäller såväl förädlingsindustrin som
förpackning och temperaturkontrollerad lagring och distribution.
Med stora nationella och internationella företag inom livsmedelssektorn,
med starka enheter för forskning och utveckling, lokaliseringen av universitet
och högskolor med särskild inriktning och intresse inom livsmedelsområdet
och ett upptagningsområde på mer än 3 miljoner människor i
Öresundsregionen, är Skåne utan tvekan den bästa lokaliseringen för ett
livsmedelsforskningsinstitut. Detta institut skulle vara av såväl regionalt som
nationellt och internationellt intresse.
Vi föreslår att livsmedelsforskningsinstitutet lokaliseras till Kävlinge
kommun dels med tanke på den utfästelse som gjorts om ersättningen till
Kävlinge kommun för nedläggning av kärnkraftverket i Barsebäck, dels också
på grund av närheten och knytningen till Lunds universitet och
Ekonomihögskolan.