Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om aktivering och utveckling av svensk biodling.
Motivering
Den svenska biodlingen har under de senaste tjugo åren
kraftigt minskat. Enligt Sveriges Biodlares Riksförbunds
statistik fanns det år 1981, 93 911 bisamhällen som fram till
1999 hade minskat till 44 919. Detta är mycket oroande
eftersom biet har en viktig uppgift i vår miljö att pollinera
växter. Utan yrkesmässig biodling skulle stora problem
uppstå för t.ex. den svenska fruktodlingen men även för
lantbruket.
Det finns flera förklaringar till biodlingens successiva minskning under
många år. Dels är det förändringen av skattereformen i början av 1990-talet.
Före förändringen var 15 bisamhällen skattebefriade. En andra orsak är var-
roakvalstrets utbredning. Det är ett kvalster som måste bekämpas för att
bisamhället inte skall duka under. Den tredje och viktigaste orsaken är
bristande resurser för opinionsbildning och rekrytering av nya biodlare.
Det är omöjligt att i pengar uppskatta den nytta för det svenska
nationalhushållet som bina gör. De direkta inkomsterna från deras produktion
av honung och vax spelar en underordnad roll i jämförelse med de värden
som uppstår genom deras pollineringsverksamhet. Den årliga intäkten från de
3 500 ton honung som de svenska bina producerar beräknas till 60 miljoner i
produktionsledet. Däremot är värdet av de frukter och frön från odlade växter,
som utvecklas tack vare binas besök i deras blommor, 10-15 gånger större än
värdet av honungen. Det betyder att de svenska bina tillför växtodlingen
värden mellan en halv och en miljard årligen. Därutöver kommer binas
verksamhet som pollinatörer i den vilda vegetationen. Där är det omöjligt att
uppskatta värden som kan tillskrivas bina i egenskap av betydelsefulla
medhjälpare i vår natur.
I professor Åke Hanssons standardverk "Bin och biodling" under rubriken
"Binas betydelse för natur- och miljövård" beskrivs följande: "Man beräknar,
att c:a 20 vilda växtarter dött ut i Sverige under 1900-talet och att ett ännu
större antal har blivit allt sällsyntare. Man har vidtagit fredningsåtgärder av
olika slag, bl.a. fridlysning, för att bevara utrotningshotade växter. Bina kan
därför för dessa arter, som kan pollineras av dem, komma att spela en
betydelsefull roll som deras räddare, om ett utnyttjande av bina i detta viktiga
miljövårdsprojekt sätts i system."
Den svenska biodlingens betydelse för växterna i vår natur är av största
vikt och måste tas på fullt allvar. Regeringen bör därför tillsammans med
näringen sätta igång en offensiv opinionsbildning och skapa intresse för
svensk biodling som därmed ökar möjligheterna att rekrytera nya unga
biodlare i vårt land.