Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om brister i den svenska delen av jordbrukspolitiken.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om svenska riktlinjer inför en reformerad CAP-politik inom EU.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i förändringsarbetet pröva nya former för löpande konsekvensutredningar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Skaraborgsområdet bör prövas som prognosområde i ett EU-finansierat projekt.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lantbrukarnas lönsamhet skall stärkas genom åtgärder när det gäller dieselskatten och kompensation för sent utbetalda bidrag samt justering av el- och oljeeldningsskatt så att alla omfattas.
Perspektiv på livsmedelsproduktion
Kristdemokraterna anser att en fortsatt satsning på jordbruk och livsmedelsproduktion i Sverige såväl som i övriga EU- länder skall vara ett gemensamt mål. Det är ett klart medborgarintresse att upprätthålla en hög nationell självförsörjningsgrad av fullvärdiga livsmedel. Nationellt skall målsättningen vara att såväl upprätthålla kulturlandskapet i Sverige som att förse vårt land med kvalitetsmässigt högvärdiga livsmedel. Genom att vinna exportmarknader för förädlade livsmedel producerade i Sverige stärker vi vår ekonomi och arbetsmarknad.
I ett globalt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i såväl Sverige som i Europa förblir intakt för livsmedelsproduktion. Den senaste tidens rapporter om det hotade grundvattnet i centrala Europa är alarmerande och måste tas på stort allvar. Därför är det nödvändigt att långsiktiga miljö- aspekter vägs in vid kommande reformeringar av jordbrukspolitiken som ofta kräver ökad intensitet. En övergång till mer miljövänliga och ekologiska brukningsmetoder måste främjas. Det kräver minst bibehållen åkerareal eftersom en minskad intensitet i jordbruksproduktionen måste kunna kompenseras med produktion på större åkerareal. De miljömässiga fördelar som svenskt jordbruk har idag jämfört med andra EU-länder skall framhållas för att utgöra motiv för ökad produktion i Sverige. Vårt klimat ger klara kvalitetsfördelar för att miljövänligt kunna producera livsmedel.
Kristdemokraterna anser att EU aktivt måste bidra till fattigdomsbekämpning och ökad livsmedelssäkerhet i tredje världen. Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) inom EU skall vara ett instrument för detta. Ansvaret gäller inte minst beredskap inför situationer med akut livsmedelsbrist.
Kortsiktig regeringspolitik
Regeringens ensidiga strävan att genomföra en total och snabb avreglering av europeiskt jordbruk kommer att kraftfullt drabba stora delar av Sveriges livsmedelsproduktion om det inte sker under konkurrensneutrala former.
Den attityd mot svensk landsbygd som speglas i det faktum att regeringen underlåtit att från EU ta hem miljöstöd under flera år är oacceptabel. Detta leder nu till att svensk landsbygd har förlorat mellan 500 och 600 miljoner kr/år från EU.
Kristdemokraterna anser att det behövs en balanserad avreglering av dagens CAP-politik, med ökad marknadsorientering, men det är absolut nödvändigt att Sveriges bönder tillförsäkras villkor som är likvärdiga med övriga europeiska kollergors.
Det är fel politik att förvalta den resurs som den svenska åkermarken utgör så att det leder till avveckling. Också fortsättningsvis ska åker- och betesmarker ses som en resurs i livsmedelsproduktionens tjänst. Energigrödeanvändning måste också ses som ett bra utnyttjande av jord eftersom den normalt kan återställas för livsmedelsproduktion. Jordbruket och förädlingsindustrin har en central roll för sysselsättningen på landsbygden i Sverige.
En ensidig svensk avreglering skulle kunna leda till att en tredjedel av åkermarken blir olönsam och avvecklas. Cirka 10.000 helårsarbeten försvinner då från denna sektor. Detta i sin tur kan att leda till en dramatisk avfolkning av landsbygden och därmed vikande marknad för en rad andra binäringar som är beroende av jordbruket som primärproduktion. Detta är en oacceptabel utveckling som går i direkt felaktig riktning i förhållande till målsättningen om att hela Sverige ska leva.
Konkurrensvillkoren skall vara lika
Att EU har en gemensam jordbrukspolitik visar på ett tydligt sätt den betydelse övriga medlemsländer lägger vid livsmedelsproduktionen. Det är enligt vår uppfattning helt nödvändigt att vi också framgent har lika villkor för alla jordbrukare inom EU-området. En harmonisering av avgifter/skatter på jordbruksområdet måste tillhöra CAP- politiken för att bland annat svenska jordbrukare ska kunna konkurrera med andra medlemsländer på lika villkor. Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) bör fortsatt reformeras.
Högt ställda miljökrav i Sverige skall nås genom styrande miljöavgifter som leder till rätt miljöval, inte till en olönsam näring för lantbrukarna.
Internationella förhandlingar
EU måste förmås att inta mer bestämda krav på miljö- och djurskyddsbestämmelser som skall ställas på europeiskt jordbruk och på livsmedelsprodukter som förs in på den gemensamma marknaden. Det krävs en mer offensiv hållning för att slå vakt om angelägna konsumentintressen vad gäller jordbruksproduktionen och ett mer ekologiskt hållbart jordbruk.
Utgångspunkter för en CAP- reform
Livsmedelsproduktion kan inte helt jämställas med annan näringsverksamhet, därför att vi medborgare vill försäkra oss om en nära tillgänglighet av kvalitetslivsmedel. Reformeringen av EU:s jordbrukspolitik måste ske på ett sådant sätt att lika konkurrensvillkor för jordbrukare i olika EU-länder upprätthålls. Likvärdiga regler och principer bör gälla med möjlighet till lokala variationer som näringen själv genererar beroende på anpassningen till klimatförhållanden.
Hur påverkas Sverige
Inför en reformering av EU:s CAP-politik är det mycket angeläget att Sveriges bidrag inte endast blir att teoretiskt förfäkta en snabb och allmän avreglering utan att varje steg i avregleringen har en djup förankring i en framtidsinriktad svensk landsbygdspolitik. Därför måste vårt agerande i Bryssel grundas på löpande konsekvensanalyser av vad som händer med svensk landsbygd i de olika steg vår regering föreslår EU. Här måste företrädare för såväl jordbruk som övrig landsbygdsnäring vara involverad i dialog och utredningsarbete. Det duger inte med hittillsvarande skrivbordsprodukter som hela tiden pressat ekonomin så över bristningsgränsen att svenska lantbruk läggs ner i en så oacceptabelt hög takt som nu sker.
Jord- och skogsbruket är en viktig förutsättning för den levande landsbygd som idag ger oss tusentals arbetstillfällen i livsmedels- och skogsindustri. För att få en helhetsbild av jordbrukets betydelse bör olika typer av konsekvensanalyser genomföras löpande. Dessa bör belysa jordbrukets betydelse för sysselsättning, försörjningsberedskap, bevarandet av det öppna landskapet, boende och service på landsbygd etc. En analys bör sakligt kartlägga vilka förhållanden som råder gentemot omvärlden beträffande den svenska lantbrukarens ekonomiska konkurrenssituation i relation till lantbrukare i varje annat EU-land. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med en sådan konsekvensanalys för att användas som underlag för ett fortsatt reformarbete. Nya modeller för bra konsekvensanalyser bör prövas som passar in i vår nya roll som en förhandlingspart i ett större sammanhang inom EU.
Ett levande prognosområde för Sverige: Skaraborg
För att effektivt och verklighetstroget kunna utreda konsekvenserna av jordbrukspolitiska beslut inom CAP- reformen borde Sverige arbeta med ett prognosområde där man löpande, och utan alltför stora arbetsinsatser, kan testa av konsekvenserna för Sveriges del.
Skaraborgsområdet i det nya västsvenska länet, Västra Götaland, skulle vara ett mycket lämpligt område där de flesta landsbygdskaraktärer utom ren fjällnatur finns representerad. Skaraborgsområdet innehåller allt från intensivt slättjordbruk till produktion i mindre skala i skogs- och mellanbygder. Där finns också en god representation av skogs-, sjö- och bergsområden samt naturreservaten som spelar en viktig roll i kulturlandskapet. Skaraborgs livsmedelsproduktion täcker ca 10 procent av svenskt livsmedelsbehov av alla sorters baslivsmedel. I området finns de flesta förädlingsindustrier representerade som är direkt efterföljande till jordbrukets primärproduktion. Skara har en rad statliga institutioner för svenskt jordbruk och är ett centrum för jordbruksfrågor i det nya västsvenska länet Västra Götaland.
Med en något utökad resurs för länsstyrelsens lantbruksenhet i Skara skulle den kunna utvecklas till en flexibel analysgrupp som testar olika landsbygdspolitiska förslag som växer fram inom en CAP-reform. Genom att applicera de olika förslagen på de förhållanden som finns i Skaraborg skulle man snabbt kunna dra mycket verklighetsgrundade slutsatser om hur det skulle falla ut för hela Sverige. Denna typ av konsekvensanalyser skulle sannolikt uppfylla krav på både snabbhet och kvalitet och till mycket låga kostnader. Arbetsmodellen bör vara så intressant att EU ser motiv att bidraga med projektmedel för exempelvis en femårsperiod.
Svenska jordbrukets överkostnader, skatter med mera
Förutom klimatmässiga skillnader inom unionen kan vi konstatera att den svenska regeringens politik ställer högre krav på exempelvis miljöskydd, husdjurshygien med mera, vilket ytterligare fördyrar produktionskostnaderna för svensk livsmedelsproduktion, jämfört med vad som gäller inom EU.
För att svenskt lantbruk ska bli mer konkurrenskraftigt är det därför nödvändigt med en harmonisering av de avgifter som i dag lastar de svenska bönderna. Om så inte sker avvecklar regeringen svenskt jordbruk och överlåter till övriga EU-länder att ta över jordbruksproduktionen.
I samband med saneringen av den svenska statsbudgeten föreslog den socialdemokratiska regeringen att extra energiskatter skulle tas ut av bönderna för att bidraga till ett minskat budgetunderskott. Dessa extraordinära energiskatter får svenska bönder bära till skillnad från sina kollegor inom EU. Många jordbruksföretag har i dag högre elenergikostnader än annan näringsverksamhet i Sverige, vilket måste anses helt orimligt och måste rättas till. Överkostnadernas konsekvenser har utretts och konstaterats av landshövdingen Björk. Jordbruksministern har inför näringen vid ett flertal tillfället gett ett sken av att orättvisorna skall rättas till, men stegen har varit mycket små. Senast i årets regeringsförklaring gav statsministern nya löften om återföring av miljöavgifter med mera. Det brådskar.
Stockholm den 26 september 2000
Holger Gustafsson (kd)