Forskning, utvecklingsarbete och rådgivning angående fritidsodling
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hur forskning, utvecklingsarbete och rådgivning vid
fritidsodling bör ges förutsättningar för fortsatt utveckling.
Motivering
Trädgårdsodling är en av de bästa fritidsaktiviteterna ur
folkhälsosynpunkt. Förutom tillskottet av nyttiga livsmedel
får den som odlar sin trädgård frisk luft, lagom motion och ett
levande intresse att dela med likasinnade. Fritidsodling kan
utövas av alla slags människor i alla åldersgrupper. Det är väl
känt att möjligheten att få odla något själv uppfattas som
mycket värdefull bland annat av många äldre människor och
av många som har kommit till vårt land från andra delar av
världen.
Fritidsodlingen har därtill viktiga funktioner i omställningen till en
ekologiskt hållbar samhällsutveckling, som bland annat innebär att den
allmänna livsstilen måste bli mindre resursförbrukande, att våra städer och
tätorter kretsloppsanpassas och att den biologiska mångfalden värnas.
Trädgårdarna bidrar till stadsbygdens biologiska mångfald och har gynnsam
effekt på luftkvalitet och lokalklimat. De mer än två miljoner hushåll som
ägnar sig åt trädgårdsodling på sin fritid har bättre förutsättningar än de
flesta
andra att vinna insikt om de ekologiska sambanden. I trädgårdsodlingen får
man praktisk erfarenhet av naturens kretslopp och ökad förståelse för
ekologisk livsmedelsproduktion. Fritidsodlingen står för en betydande del av
produktionen av frukt, bär och grönsaker. Alltfler fritidsodlare undviker att
använda bekämpningsmedel eller konstgödsel. Men för att ekologisk
trädgårdsodling skall bli framgångsrik behövs både lämpliga växtsorter och
vetenskapligt grundad odlingskunskap. Utöver Lantbruksuniversitetet har i
detta sammanhang trädgårdsorganisationerna en viktig funktion med sin
omfattande informationsverksamhet, rådgivning och studieverksamhet.
Trots detta är samhällets stöd till fritidsodlingen blygsamt. Den rådgivning
och det utvecklingsarbete som under 1980-talet byggdes upp med stöd av
handelsgödselavgiftsmedel har sedan dess minskat genom bortfallet av
avgiftsmedlen.
Sedan år 1993 har regeringen årligen anvisat 11 miljoner kronor till Skogs-
och jordbrukets forskningsråd (SJFR) för insatser inom områdena
hemträdgårdar och grönytemiljöer. Riksdagen uttalade från början att det med
hänsyn till fritidsodlingens speciella behov är av stor vikt att de
informationskanaler som finns mellan forskning och praktik kan bibehållas
och utvecklas. Utskottet ansåg det vidare vara ett samhällsintresse att berörda
organisationer erhåller en väsentlig del av medlen och att det skapas
förutsättningar för en fortsatt informations- och rådgivningsverksamhet inom
trädgårdsområdet. I sitt betänkande 1998/99:MJU1 återgav utskottet detta
ställningstagande och konstaterade att det kvarstår.
Med tanke på fritidsodlingens både praktiska och pedagogiska betydelse
för utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle bör regeringen i
uppdraget till det nya forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande stryka under innebörden av det i 1998/99:MJU1 upprepade
ställningstagandet och föreslå en uppräkning av de bidrag som beviljas de
berörda organisationerna och sådana forsknings- och utvecklingsprojekt som
har särskild betydelse för fritidsodlingen.
Den informationsverksamhet som sker i fritidsodlarorganisationernas regi
har stor regional spridning och baseras på det utvecklingsarbete som äger rum
vid Lantbruksuniversitetet, bland annat vid Trädgårdsförsöksstationen i
Ultuna, där en ekologisk demonstrations- och försöksträdgård under en följd
av år har byggts upp i samarbete med fritidsodlingens organisationer.
Trädgården används dels för trädgårdsförsök av särskilt intresse för
fritidsodlingen, dels i informationssyfte inom Lantbruksuniversitetet och
gentemot den trädgårdsintresserade allmänheten. Till följd av de
prioriteringar som sker inom Lantbruksuniversitetet vilar nu ett akut
nedläggningshot över denna värdefulla trädgårdsanläggning. Regeringen bör
mot denna bakgrund göra Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande uppmärksamt på betydelsen av att denna verksamhet kan
fortsätta att utvecklas.