1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förutsättningarna för fortsatt omarrondering i Dalarna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stödet för jordbrukets rationalisering m.m., utgiftsområde
23 anslag 44:4, också får användas till nya omarronderingsprojekt.
Omarrondering - stöd till
jord- och skogsbrukets
rationalisering
Jordreformer pågår fortfarande i Dalarna. Ca 400 000 ha, i
huvudsak skogsmark, är i stort behov av strukturförbättrande
åtgärder och berör således länets basnäring - skogsbruk och
skogsindustri. Strukturförbättringarna tar inte enbart sikte på
skogsbrukets behov, utan natur- och kulturmiljöfrågor lyfts
fram och är ett viktigt inslag i förbättringsarbetet.
Förbättringarna genomförs av lantmäteriet genom
omarronderingar, vilka lagtekniskt är genomgripande
fastighetsregleringar. Arbetet sker i samverkan med
Skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsens lantbruksenhet,
miljövårdsenhet och kulturmiljöenhet. Opinionen har under
1990-talet svängt - nu är markägarna i huvudsak positiva till
förändringsarbetet.
Lantmäteriet har fortlöpande byggt upp en specialistkompetens och
arbetsmetodik, så att den idag motsvarar markägarnas och samhällets krav på
rationell handläggning av omarronderingar.
Enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets
rationalisering lämnas stöd till vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas län.
Stödet finansieras genom anslaget Stöd till jordbrukets rationalisering m m
inom utgiftsområde 23, anslag 44:4.
Man kan med fog hävda att vinsten för samhället är väl så stor som vinsten
för markägarna. De projekt som startats under 1990-talet finansieras, på olika
sätt, till ca 50 % med allmänna medel. I de senast startade projekten ingår
även EU-medel. Omarronderingsverksamheten begränsas emellertid idag av
att bidraget till jordbrukets rationalisering endast får användas för tidigare
beslutade åtgärder. Detta är ur flera viktiga aspekter mycket olyckligt.
Samhällsekonomiskt medför nämligen omarrondering bl a
följande viktiga effekter:
- Stora realisationsvinster av jordfondsförsäljning i samband med
omarrondering. Under 1990-talet uppgår dessa vinster till ca 190 milj. kr
som har ett direkt samband med omarrondering. Utan omarrondering
skulle vinsterna varit avsevärt lägre. Jordfondsinnehavet i Leksand och
Rättvik bedöms resultera i vinster på ca 60 milj. kr, om utförsäljningen
sker i samband med omarronderingar.
- Ökad sysselsättning.
- Ökade skatteintäkter.
- Förbättrad och rationellare skogsvård.
- En positiv landsbygdsutveckling genom bildandet av små lantbruksföretag
med möjligheter till självverksamhet tack vare förbättrade
ägarförhållanden (enmansföretag).
- "Gröna" skogsbruksplaner ger möjlighet till miljöcertifiering.
Sammantaget är de samhällsekonomiska effekterna avsevärt
större än det offentliga stödet.
Om den offentliga finansieringen uteblir kommer, utöver uteblivna
positiva samhällsekonomiska effekter, nuvarande specialistkompetens i
lantmäteriet att avvecklas inom 1-2 år och finns därefter inte tillgänglig för
fortsatt reformarbete med att förbättra ägoförhållandena i Dalarnas
ägosplittrade marker. Effekterna för samhället och markägarna blir att
omarronderingar därefter inte kommer att kunna bedrivas rationellt och
kontinuiteten i verksamheten förloras. Att återskapa denna
specialistkompetens blir både tids- och kostnadskrävande.
Att med hänvisning till ovannämnda samhällsekonomiska effekter anvisa
ett årligt anslag enligt budgeten på fem miljoner kronor för denna verksamhet
är för staten en ren vinst. Bostadsutskottet har tidigare för regeringen
markerat det som angeläget att verksamheten bedrivs fortlöpande med
motiveringen att nå de positiva effekter för enskilda och samhället som en
rationalisering av fastighetsindelningen ger, särskilt vad gäller jord- och
skogsbruket i Dalarna.
Utskottet förutsätter att regeringen håller sig underrättad om hur
omarronderingen fortskrider och överväger behovet av insatser. I detta fall är
det inte fråga om några nya ekonomiska insatser utan endast att medlen inte
begränsas till enbart tidigare beslutade åtgärder utan även får användas till
nya projekt.