Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förutsättningarna för fortsatt omarrondering i Dalarna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stödet för jordbrukets rationalisering m.m., utgiftsområde 23 anslag 44:4, också får användas till nya omarronderingsprojekt.
Omarrondering - stöd till jord- och skogsbrukets rationalisering
Jordreformer pågår fortfarande i Dalarna. Ca 400 000 ha, i huvudsak skogsmark, är i stort behov av strukturförbättrande åtgärder och berör således länets basnäring - skogsbruk och skogsindustri. Strukturförbättringarna tar inte enbart sikte på skogsbrukets behov, utan natur- och kulturmiljöfrågor lyfts fram och är ett viktigt inslag i förbättringsarbetet. Förbättringarna genomförs av lantmäteriet genom omarronderingar, vilka lagtekniskt är genomgripande fastighetsregleringar. Arbetet sker i samverkan med Skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsens lantbruksenhet, miljövårdsenhet och kulturmiljöenhet. Opinionen har under 1990-talet svängt - nu är markägarna i huvudsak positiva till förändringsarbetet.
Lantmäteriet har fortlöpande byggt upp en specialistkompetens och arbetsmetodik, så att den idag motsvarar markägarnas och samhällets krav på rationell handläggning av omarronderingar.
Enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering lämnas stöd till vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas län. Stödet finansieras genom anslaget Stöd till jordbrukets rationalisering m m inom utgiftsområde 23, anslag 44:4.
Man kan med fog hävda att vinsten för samhället är väl så stor som vinsten för markägarna. De projekt som startats under 1990-talet finansieras, på olika sätt, till ca 50 % med allmänna medel. I de senast startade projekten ingår även EU-medel. Omarronderingsverksamheten begränsas emellertid idag av att bidraget till jordbrukets rationalisering endast får användas för tidigare beslutade åtgärder. Detta är ur flera viktiga aspekter mycket olyckligt.
Samhällsekonomiskt medför nämligen omarrondering bl a följande viktiga effekter:
- Sänkta kostnader myndighetsutövning i Dalarna (lantmäteriet, inskriv- ningsmyndigheterna, Skogsvårdsstyrelsen, skattemyndigheten m.fl.) motsvarande 8-10 milj. kr/år.
- Stora realisationsvinster av jordfondsförsäljning i samband med omarrondering. Under 1990-talet uppgår dessa vinster till ca 190 milj. kr som har ett direkt samband med omarrondering. Utan omarrondering skulle vinsterna varit avsevärt lägre. Jordfondsinnehavet i Leksand och Rättvik bedöms resultera i vinster på ca 60 milj. kr, om utförsäljningen sker i samband med omarronderingar.
- Ökad sysselsättning.
- Ökade skatteintäkter.
- Förbättrad och rationellare skogsvård.
- En positiv landsbygdsutveckling genom bildandet av små lantbruksföretag med möjligheter till självverksamhet tack vare förbättrade ägarförhållanden (enmansföretag).
- "Gröna" skogsbruksplaner ger möjlighet till miljöcertifiering.
Sammantaget är de samhällsekonomiska effekterna avsevärt större än det offentliga stödet.
Om den offentliga finansieringen uteblir kommer, utöver uteblivna positiva samhällsekonomiska effekter, nuvarande specialistkompetens i lantmäteriet att avvecklas inom 1-2 år och finns därefter inte tillgänglig för fortsatt reformarbete med att förbättra ägoförhållandena i Dalarnas ägosplittrade marker. Effekterna för samhället och markägarna blir att omarronderingar därefter inte kommer att kunna bedrivas rationellt och kontinuiteten i verksamheten förloras. Att återskapa denna specialistkompetens blir både tids- och kostnadskrävande.
Att med hänvisning till ovannämnda samhällsekonomiska effekter anvisa ett årligt anslag enligt budgeten på fem miljoner kronor för denna verksamhet är för staten en ren vinst. Bostadsutskottet har tidigare för regeringen markerat det som angeläget att verksamheten bedrivs fortlöpande med motiveringen att nå de positiva effekter för enskilda och samhället som en rationalisering av fastighetsindelningen ger, särskilt vad gäller jord- och skogsbruket i Dalarna.
Utskottet förutsätter att regeringen håller sig underrättad om hur omarronderingen fortskrider och överväger behovet av insatser. I detta fall är det inte fråga om några nya ekonomiska insatser utan endast att medlen inte begränsas till enbart tidigare beslutade åtgärder utan även får användas till nya projekt.
Stockholm den 2 oktober 2000
Bengt-Ola Ryttar (s)
Per Erik Granström (s)
Laila Bäck (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)