1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som syftar till
konkurrensneutralitet mellan privatpraktiserande veterinärer och statligt
anställda distriktsveterinärer i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen begär att regeringen genomför en översyn av Jordbruksverkets
organisation för att skilja myndighetsutövning från affärsverksamhet i
enlighet med vad som anförs i motionen.
Konkurrens för veterinärer
på lika villkor
Jordbruksverket är chefsmyndighet för
distriktsveterinärorganisationen, som är avpassad främst för
att tillgodose behovet av sjuk- och hälsovård hos djur inom
animalieproduktionen och hos hästar som används i jord- och
skogsbruket. Om det finns djurskyddsskäl eller där annan
veterinärvård inte kan anvisas, är en distriktsveterinär skyldig
att även ge djursjukvård för övriga djur.
Distriktsveterinärorganisationen finansieras till största delen av
uppdragsgivarna, i första hand djurägarna, och i övrigt av anslag över
statsbudgeten. Av förra årets budgetproposition framgår att
distriktsveterinärorganisationen, som tidigare gått med underskott, har visat
en positiv ekonomisk utveckling från och med budgetåret 1997. Under 1998
ökade antalet debiterade förrättningar från 251 600 år 1997 till 278 400 år
1998 eller med ca 26 800.
I Sverige finns runt 1 800 veterinärer. Av dem är cirka 375
privatpraktiserande och 400 knutna till olika djursjukhus. De
privatpraktiserande veterinärerna är oftast småföretagare som med egna
medel bekostat stora investeringar i utrustningar och kliniker. De är utsatta
för
illojal konkurrens.
Distriktsveterinärorganisationen ökade under 1998 antalet debiterade
förrättningar med 26 800 samtidigt som antalet djur inom jordbruket stadigt
minskar. Förklaringen till denna utveckling är att de statliga
distriktsveterinärerna i allt större omfattning åtar sig uppdrag inom den
konkurrensutsatta sektorn vård av sällskapsdjur och hästar. Inkomsterna från
denna sektor har sedan 1997 ökat från 32 till 43 procent.
Skattesubventioneringen innebär att de privatpraktiserande veterinärerna inte
kan konkurrera på samma villkor som de statliga och därför tappar
marknadsandelar.
Konkurrensrådet har prövat konkurrensfrågan. I sitt yttrande av den 24
februari 2000 gör rådet bedömningen att konkurrens på lika villkor mellan
privata och statliga veterinärer inte föreligger. Rådet kritiserar också
sammanblandningen av myndighetsutövning och affärsverksamhet, liksom
utformningen av bidraget till avlägset boende djurägare. Enligt
Konkurrensrådet bör statsmakterna precisera vad de statliga anslagen skall
användas till, varvid utgångspunkten bör vara att anslagen endast får
användas till att täcka merkostnaderna som uppkommer av det statliga
åtagandet och inte för att täcka sådana kostnader som privata veterinärer
måste finansiera med kundintäkter.
Vi instämmer i de slutsatser och rekommendationer som Konkurrensrådet
givit uttryck för.
Vi anser att det är olämpligt att Jordbruksverket i egenskap av
kontrollmyndighet bedriver affärsverksamhet som innefattar att med hjälp av
statliga subventioner konkurrera med de privata veterinärer man är satt att
övervaka. Jordbruksverkets myndighetsutövning bör skiljas från
affärsverksamheten på ett tydligare sätt. Det bör finnas garantier för att
statliga medel inte används i den konkurrensutsatta verksamheten.