Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som syftar till konkurrensneutralitet mellan privatpraktiserande veterinärer och statligt anställda distriktsveterinärer i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen begär att regeringen genomför en översyn av Jordbruksverkets organisation för att skilja myndighetsutövning från affärsverksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.
Konkurrens för veterinärer på lika villkor
Jordbruksverket är chefsmyndighet för distriktsveterinärorganisationen, som är avpassad främst för att tillgodose behovet av sjuk- och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hos hästar som används i jord- och skogsbruket. Om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan anvisas, är en distriktsveterinär skyldig att även ge djursjukvård för övriga djur.
Distriktsveterinärorganisationen finansieras till största delen av uppdragsgivarna, i första hand djurägarna, och i övrigt av anslag över statsbudgeten. Av förra årets budgetproposition framgår att distriktsveterinärorganisationen, som tidigare gått med underskott, har visat en positiv ekonomisk utveckling från och med budgetåret 1997. Under 1998 ökade antalet debiterade förrättningar från 251 600 år 1997 till 278 400 år 1998 eller med ca 26 800.
I Sverige finns runt 1 800 veterinärer. Av dem är cirka 375 privatpraktiserande och 400 knutna till olika djursjukhus. De privatpraktiserande veterinärerna är oftast småföretagare som med egna medel bekostat stora investeringar i utrustningar och kliniker. De är utsatta för illojal konkurrens.
Distriktsveterinärorganisationen ökade under 1998 antalet debiterade förrättningar med 26 800 samtidigt som antalet djur inom jordbruket stadigt minskar. Förklaringen till denna utveckling är att de statliga distriktsveterinärerna i allt större omfattning åtar sig uppdrag inom den konkurrensutsatta sektorn vård av sällskapsdjur och hästar. Inkomsterna från denna sektor har sedan 1997 ökat från 32 till 43 procent. Skattesubventioneringen innebär att de privatpraktiserande veterinärerna inte kan konkurrera på samma villkor som de statliga och därför tappar marknadsandelar.
Konkurrensrådet har prövat konkurrensfrågan. I sitt yttrande av den 24 februari 2000 gör rådet bedömningen att konkurrens på lika villkor mellan privata och statliga veterinärer inte föreligger. Rådet kritiserar också sammanblandningen av myndighetsutövning och affärsverksamhet, liksom utformningen av bidraget till avlägset boende djurägare. Enligt Konkurrensrådet bör statsmakterna precisera vad de statliga anslagen skall användas till, varvid utgångspunkten bör vara att anslagen endast får användas till att täcka merkostnaderna som uppkommer av det statliga åtagandet och inte för att täcka sådana kostnader som privata veterinärer måste finansiera med kundintäkter.
Vi instämmer i de slutsatser och rekommendationer som Konkurrensrådet givit uttryck för.
Vi anser att det är olämpligt att Jordbruksverket i egenskap av kontrollmyndighet bedriver affärsverksamhet som innefattar att med hjälp av statliga subventioner konkurrera med de privata veterinärer man är satt att övervaka. Jordbruksverkets myndighetsutövning bör skiljas från affärsverksamheten på ett tydligare sätt. Det bör finnas garantier för att statliga medel inte används i den konkurrensutsatta verksamheten.
Stockholm den 28 september 2000
Christel Anderberg (m)
Patrik Norinder (m)