1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om komplettering av reglerna för arealuttag.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
regelsystemet för arealuttag i enlighet med vad som i motionen anförs.
Motiv för våra förslag
Ett sätt att kombinera modernt lantbruk med föredömlig
miljövård är att verka för införande av "beträdor" inom EU:s
regler för arealersättning inom jordbruket. I stora delar av
Skåne liksom i andra delar av landets slättbygder är
tillgången på allemansrättslig mark starkt begränsad. Det
innebär att det råder brist på mark för allmänheten att kunna
använda bland annat till rekreation. I Staffanstorps kommun
finns ett exempel på en lantmästare och hans son, som på ett
föredömligt sätt försökt att göra något åt saken. För tolv år
sedan, 1987, införde de begreppet "beträdor". "Beträdor"
innebär att mark som skulle läggas i träda gräsbesåddes i fyra
meter breda remsor längs fältkanter och uppläts för bland
annat ridning och promenader. I dag uppgår dessa remsor till
cirka 13 km, eller fem hektar. Dessa "beträdor" uppfyller på
ett föredömligt sätt modern miljövård. De är i stor
utsträckning placerade längs våtmarker och vattendrag, runt
gårdens skiften och längs allmänna vägar.
Fördelarna är flera, men vi vill gärna peka på några speciella punkter:
kväveurlakningen minskar, igenslamning av vattendrag minskar, besprutning
och gödsling sker ej intill våtmarker, vattendrag samt allmänna vägar.
Landskapet blir tillgängligt för promenader och viltet får skydd och föda.
"Beträdorna" har dessutom ett mycket stort rekreationsvärde för medborgarna
i närheten, eftersom de öppnar naturen för bland annat promenader, ridturer
och cykelturer, och de används mycket flitigt. Vi vill väcka denna motion för
att få till stånd en förändring av reglerna för hur EU:s arealersättning
beräknas. Enligt reglerna kan mark endast räknas som uttagen (i träda) och
berättiga till arealstöd om den är minst 20 meter bred. Det betyder att
nuvarande regler inte kan användas för denna mark.
För att rädda detta "pilotprojekt" har Landstingets naturfond samt
kommunen bidragit med ersättning. Efter år 2005 saknas finansiering varför
"beträdorna" riskerar att bli upplöjda. Det vore en mycket stor förlust för
kommunens medborgare och för miljön. En spridning av "beträda"-idén till
fler platser, inom och utom Sverige, är synnerligen önskvärd. Detta skulle
vara både möjligt och troligt om ersättningsreglerna för arealstödet ändrades
så att "beträdor" kunde räknas som uttagen areal och därmed åtnjuta
arealersättning från EU. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att se över
programmet för arealuttag då ett system med "beträdor" skulle leda till
betydande miljövinster inom slättbygdernas odlingslandskap.