Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkoren för det svenska jordbruket. Motiven för våra förslag
I tidigare regeringsdeklarationer har det framhållits att jordbruket är en framtidsnäring. När man senare kommit till förslag i propositioner har orden om framtidsnäring visat sig i stort sett sakna förankring i verkligheten för det svenska jordbruket.
Regeringen säger nu åter att man vill skapa ett konkurrenskraftigt och uthålligt jordbruk, men i budgetpropositionen kom istället nya pålagor med en höjning av dieselskatten som det mest anmärkningsvärda. Man säger sig nu vilja återkomma i vårpropositionen, men innan några förslag läggs fram för riksdagen och beslut fattas är det viktigt att understryka vad som verkligen krävs för att dessa ord skall kunna tas på allvar.
Antalet aktiva jordbrukare minskar i snabb takt och eftersom många inte får ersättare blir medelåldern för aktiva bönder allt högre. Särskilt markant är minskningen av antalet mjölkbönder, men trots att antalet mjölkkor i Skaraborg har minskat med 9 000 under den senaste tioårsperioden har mjölkproduktionen inte minskat. Detta betyder alltså en mycket stor ökning av produktiviteten. Under en kommande tioårsperiod är det inte möjligt att rationalisera verksamheten i lika stor utsträckning, varför det nu måste ske en markant ökning av lönsamheten.
De åtgärder som snabbt måste vidtas, om det svenska jordbruket skall kunna konkurrera med jordbruket i övriga EU-länder är välkända och återfanns samlade i den Björkska utredningen: det gäller slopandet av skatten på handelsgödsel, en sänkning - inte en höjning - av dieselskatten liksom en minskning av beskattningen på arbetsmaskiner. Utbetalningen av arealersättningar skall ske under jordbrukarens eget budgetår och inte komma under påföljande budgetår. Att i efterhand kompensera jordbruket med räntekostnaden för den sena utbetalningen verkar vara en onödig omväg.
En särskild fråga gäller de allt sämre vägarna som har blivit ett stort bekymmer för jordbruksnäringen, som är i starkt behov av ett acceptabelt vägnät. Underhållet är eftersatt sedan flera år och Moderaternas satsningar med 30 extra miljarder för att förbättra vägstandarden i hela Sverige är nödvändiga, om man skall komma tillrätta med problemen.
Att dessa frågor inte blir lösta i den budget som läggs fram är givetvis djupt otillfredsställande. För att få en lösning på lång sikt som möjliggör investeringar för framtiden gäller nu att åstadkomma en balans i Sveriges förhållande till i första hand övriga EU-länder, när det gäller förutsättningarna att på lika villkor bedriva ett rationellt jordbruk i Sverige.
Stockholm den 28 september 2000
Lars Hjertén (m)
Lars Elinderson (m)