Motion till riksdagen
2000/01:MJ202
av Björklund, Ulf (kd)

Omarrondering för jordbrukets rationalisering


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förutsättningarna för fortsatt omarrondering i Dalarna och att
bidraget för jordbrukets rationalisering, utgiftsområde 23 anslag 44:4,
också får användas till nya omarronderingsprojekt.
Motivering
Jorden och skogsmarken i Dalarna har en unik ägar- och
ägosplittring ofta i kombination med en hög
samägarfrekvens. Efter många års träget arbete kvarstår dock
de mycket angelägna omarronderingsområdena i Gagnef,
Leksand, Rättvik och Orsa kommuner.
Under många år var omarronderingen kontroversiell och förorsakade ofta
djupa konflikter, men genom ett större hänsynstagande till markägarna under
senare år har opinionen vänt. Idag är förutsättningarna bättre än någonsin när
det gäller nya projekt. En positiv uppslutning kring detta arbete är idag regel.
Den mycket goda kompetens och unika kunskap som byggts upp hos
Lantmäteriet genom åren är idag en värdefull resurs att ta vara på för fortsatta
omarronderingsuppgifter. Uppbyggd kompetens är unik och lätt att tanklöst
avveckla men desto svårare att återskapa.
Enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets
rationalisering lämnas stöd till omarronderingsprojekt framför allt i Dalarna.
Stödet finansieras genom anslaget Stöd till jordbrukets rationalisering inom
utgiftsområde 23 anslag 44:4.
Rationaliseringsverksamheten begränsas idag genom att bidraget endast får
användas till redan beslutade stödåtgärder. Detta är, med rådande positiva
inställning till arbetet bland berörda markägare, mycket olyckligt och hindrar
de stora möjligheter som finns till fortsatta goda resultat i
omarronderingsarbetet. Man kan med fog hävda att vinsten för samhället är
väl så stor som vinsten för markägarna.
Enligt Lantmäteriutredningen är den årliga merkostnaden för samhället för
dålig arrondering åtminstone 10 miljoner kronor. Att årligen då, via anslaget
enligt budgeten, anvisa fem miljoner kronor för denna verksamhet är för
staten en ren vinst. Om man i dessa fem miljoner årligen dessutom kan få
inräkna nya väntande projekt är den samhälleliga vinsten av verksamheten
ännu större.
Till detta kommer dessutom vinster av jordfondsförsäljning i samband med
ommarronderingar som ägt rum. Resultatet vid omarronderingarna i Bonäs/
Våmhus, Kråkberg, Gagnef och Järna har inneburiten vinst på hela 192
miljoner kronor. Jordfondsinnehavet i Leksand och Rättvik som ligger
framför, bedöms resultera i vinster på ca 60 miljoner kronor ytterligare om
utförsäljningen sker i samband med omarronderingar. Detta talar sitt tydliga
språk. Det är ren samhällelig vinst för alla parter att möjliggöra fortsatta
omarronderingsprojekt. Ökad sysselsättning med ökade skatteintäkter är
heller inget att förakta i sammanhanget.
Beredande utskott har tidigare för regeringen markerat det som angeläget
att omarronderingsverksamheten bedrivs fortlöpande. Detta med motivet att
nå de positiva effekter för enskilda och samhället som en rationalisering av
fastighetsindelningen ger, särskilt vad gäller jord- och skogsbruket i Dalarna.
Utskottet förutsätter i betänkande 1999/2000:BoU6, att regeringen håller
sig underrättad om hur omarronderingen fortskrider och överväger behovet av
insatser. I detta fall gäller det inte några nya ekonomiska insatser utan endast
att medlen inte begränsas till enbart redan beslutade åtgärder utan således
även får nyttjas till nya projekt.

Stockholm den 27 september 2000
Ulf Björklund (kd)