Motion till riksdagen
2000/01:MJ12
av Skårman, Carl-Erik (m)

med anledning av prop. 2000/01:57 Sammanhållen rovdjurspolitik


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen beslutar att regleringen av tillgången på de stora rovdjuren
huvudsakligen sker genom s.k. licensjakt av liknande slag som för
närvarande gäller för älg.
2. Riksdagen beslutar att djurhållare och andra djurägare tillåts att på
lämpligt sätt, inklusive med användande av skjutvapen, skydda sina djur
och sig själva och andra människor vid angrepp av stora rovdjur.
Motiv för mitt förslag
Under de senaste ett hundra åren har de stora rovdjuren i vårt
land tryckts tillbaka och var strax efter 1900-talets mitt nära
utrotning. Bl.a. av detta skäl har andra viltarter, som
exempelvis älg och rådjur, vuxit kraftigt i antal.
Förändringar i skogs- och jordbruket har även bidragit till
dessa och andra skiftningar i vilttillgången. Under senare år
har det gjorts stora återverkningar på faunan och även
medfört problem beträffande tamdjur. Betande kreatur har
rivits och en del jakt- och sällskapsdjur har förlorats.
I en sådan situation uppstår naturligen motsättningar mellan dem som vill
värna om rovdjursstammarnas ökning och den i aktuella regionerna bosatta
befolkningen. En motsättning som på sikt hotar rovdjuren. Mot den
bakgrunden är det angeläget att tillväxten av rovdjursstammarna noga styrs
och regleras för att hålla balansen i förhållande till övrigt vilt samt att
djurhållare tillåts värna sina egna djur fullt ut vid angrepp av rovdjur. Bästa
sättet att integrera styrningen av rovdjurens både allmänna och regionala
tillväxt är ordnad licensjakt under angivna jakttider för respektive art, d.v.s.
på samma sätt som älgjakt vanligen bedrivs. Metoden har flera fördelar. Den
gör det möjligt att reglera rovdjurstillgången regionalt och bidrar bl.a till
spridning till nya områden utan för stor population i tidigare områden. Den
inlemmar rovdjursregleringen i den rådande och väl etablerade jaktkulturen.
Ytterligare en god effekt uppnås i och med att rovdjuren behåller sin
skygghet, vilket är angeläget för att minska olyckor vid möten mellan
människotillvänjda rovdjur och personer utan rovdjurserfarenhet.

Stockholm den 30 januari 2001
Carl-Erik Skårman (m)