med anledning av prop. 2000/01:68 Ersättning för ideell skada
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätt till ersättning för sorg och saknad.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arvingarnas rätt till ersättning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ersättningsreglerna för egna företagare.
Inledning
Regeringens proposition behandlar rätten till skadestånd för ideella
skador. Skadeståndsrätten är uppdelad mellan ekonomisk och ideell
skada. Med ekonomisk skada avses förluster av olika slag, såsom
kostnader, inkomstförluster och intrång i näringsverksamhet. Till de
ideella skadorna hänför sig andra typer av skador, såsom fysiskt och
psykiskt lidande vid personskador samt kränkningar av den personliga
integriteten.
Motivering
Folkpartiet liberalerna ser positivt på de förslag i propositionen som syftar
till att stärka rätten till skadestånd för ideell skada. Förslaget att anhöriga
till den som dödas genom en skadeståndsgrundande handling, oavsett om
ansvarsgrunden är oaktsamhet eller strikt ansvar, får lagstadgad rätt till
ersättning för psykiska besvär till följd av dödsfallet är väl motiverat.
I propositionen föreslås också att rätten till ersättning skall kunna gå över
på arvingarna, om krav på ersättning har framställts före dödsfallet.
Folkpartiet vill i detta sammanhang peka på risken att bestämmelsen inte
kommer att få den effekt som är tänkt. Det finns en uppenbar fara för att
ersättningsrätten går förlorad för dem som saknar kunskap om denna
bestämmelse, vilket särskilt kan försämra redan ekonomiskt svaga gruppers
situation. Dessutom menar Folkpartiet att förslaget på denna punkt kan få
vissa tillämpningsproblem.
Folkpartiet har tidigare, bl.a. i motion (2000/01:Ju993), framfört kravet att
de svenska skadeståndsreglerna bör kompletteras med en rätt till ersättning
för sorg och saknad i de fall en nära anhörig avlidit p g a en
skadeståndsgrundande handling. I flera andra europeiska länder finns idag en
sådan bestämmelse, och skadeståndet utgår där med standardiserade
ersättningsbelopp till de efterlevande. Folkpartiet anser därför att
skadeståndslagen bör kompletteras med en liknande bestämmelse om
ersättningsmöjlighet för sorg och saknad.
Avslutningsvis anser Folkpartiet att propositionen inte på ett
tillfredsställande sätt behandlar den viktiga frågan hur det ideella
skadeståndet till egna företagare skall utformas och regleras. Folkpartiet anser
att regeringen bör återkomma till riksdagen i denna fråga.