1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett regelverk för nätverksförsäljning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett sådant regelverk bör ta hänsyn till angivna kriterier.
Motivering
Utskottet avslog motion 1999/2000:L907 med hänvisning till att det
pågående arbetet inom Nordiska ministerrådet bör avvaktas. Det arbetet
har nu resulterat i en rapport "Pyramidespil og Multi-level Marketing".
Rapporten publicerades i augusti 2000 och utgör ett diskussionsunderlag
för den fortsatta debatten. Rapporten tar fasta på att försäljnings- och
distributionsformen har många positiva sidor men att vissa kriterier bör
uppfyllas för att den skall anses vara förenlig med nordisk syn på lag och
rätt.
Direktförsäljning sker vanligtvis genom demonstration och beskrivning av
en säljare som helt enkelt kallas direktsäljare. MLM eller
nätverksmarknadsföring är en metod att organisera sin direktförsäljning.
Varor och tjänster tillhandahålles konsumenten för konsumtion genom
distribution av ett nätverk av oberoende direktsäljare. Direktsäljarens
förtjänst
kommer från egen försäljning och från försäljning av nätverket som säljaren
har bidragit till att rekrytera och utbilda.
Jag anser att det är viktigt att ett nytt regelverk och eventuell lagstiftning
på området inte bygger in hinder i den fria handel som utgör basen för all
näringsverksamhet och som leder till ökad konkurrens och effektivisering i
distributionssystemen av varor och tjänster i vår allt mer globaliserade värld.
Följande kriterier bör uppfyllas och beaktas i ett eventuellt framtida
regelverk:
- att säkerställa att medlem/kund/distributör kan avsluta sitt engagemang
med företaget i fråga när som helst utan speciell uppsägningstid,
- att säkerställa ångerfrist och returrätt. När samtliga involverade i
verksamheten har full returrätt faller problematiken med att det skulle
kunna finnas förlorare som blir sittande med osålda lager,
- att definiera var gränsen mellan kund och näringsidkare går i ett MLM-
företag,
- att viss inkomst eller löfte om inkomst ej förespeglas,
- att om faktiska intjäningsmöjligheter redovisas skall spridningen av
inkomster vara baserad på det senaste årets räkenskaper,
att företagen måste upprätta en garantifond för att säkerställa ekonomiska
åtaganden även vid en eventuell konkurs,
- att inte detaljstyra de olika försäljningssystemen med hänsyn till antal
provisionsberättigande nivåer/generationer, etc. då detta är ett rent
affärsmässigt beslut,
- att lagstiftningen harmoniserar med övrig lagstiftning i landet och att den
bevarar ett fritt näringsliv som inom givna ramar kan effektiviseras och
utvecklas i takt med den tekniska och kommunikativa utvecklingen i
samhället,
- att lagstiftning/regelverk dessutom harmoniseras med framtida lagstiftning
inom EU så att företag kan bedriva sin verksamhet internationellt utan att
behöva anpassa försäljnings- och distributionssystem till respektive
medlemsland,
I EU:s betänkande (Micklitzrapporten: Door to Door Selling - Pyramid
Selling - Multilevel Marketing, European Commission Contract No
A0/7050/98/000156) diskuteras begreppet "Consumer Trader", det vill
säga ett slags mellanting mellan konsument och representant/distributör.
Det torde vara intressant att klargöra vart gränsen går mellan att vara
konsument med distributörskontrakt och att definitionsmässigt vara
näringsdrivande representant/distributör för ett direktförsäljningsföretag.
En viss omsättningsvolym kan utgöra den faktiska avgränsningen.
Liknande synsätt har redan tidigare presenterats av det norska
Forbukerrådet i en skrivelse till det norska Justitiedepartementet.
Alternativt kan gränsen eventuellt utgöras av när en
representant/distributör har sponsrat/värvat annan individ till att bli
involverad i sin försäljningsorganisation. Någonstans bör en gräns finnas
då verksamheten går från att vara en ren hobby och/eller personlig
inköpskanal till att utgöra en förvärvsverksamhet, oavsett det
kontraktuella förhållandet mellan parterna.
Nätverksförsäljning har utvecklats starkt de senaste åren. Spännvidden är
stor. Alltifrån relativt små lokala aktörer till världsomspännande
internationella konglomerat använder sig av denna försäljningsform för vissa
av sina divisioner. Marknadsförings- och försäljningssättet har visat sig vara
mycket effektivt.
I moderna nätverksföretag handlar de allra flesta individer direkt från
företaget i fråga. Detta för att undvika stora individuella inköp av sälj- och
di-
stributörskåren. Genom detta förfarande minskas de involverades
affärsmässiga risktagande till ett minimum och dessutom elimineras risken
för att en enskild distributör kan köpa sig till en viss position. Likaledes
utbetalas samtliga provisioner till berörda distributörer direkt från företaget
i
fråga.
Ett sätt att ytterligare säkerställa såväl konsumentens som agenten/-
distributörens rätt är att ålägga nätverksföretag att upprätta en garantifond
med spärrade medel för eventuella distributörsanspråk eller andra uppkomna
tvister av ekonomisk karaktär. Implementeringen skulle adressera och lösa det
problem som ministerrådets rapportförfattare identifierar beträffande konse-
kvenser av returrätten om och när ett företag eventuellt går i konkurs eller får
betalningsproblem. En garantifond upprättad enligt liknande principer som
gäller för charter- och reseföretag bör kunna utgöras av en viss procentuell
andel av företagets omsättning upp till en viss nivå.
Direkthandelsföreningarna i Norden och övriga Europa har utarbetat etiska
regler som varje medlemsföretag måste följa för att uppfylla de krav som
medlemskapet innebär. Dessa regler har sedan ett antal år tillbaka utgjort ett
slags norm som är accepterad. Konsumentverket har hittills arbetat efter
principen med en i hög grad självsanerande bransch för medlemsföretag i
Direkthandelsföreningen. Den här typen av s.k. "Soft Law" är viktig att
bevara i kombination med klarare riktlinjer från myndigheternas sida.
Svårigheten kan dock vara att fånga upp de företag som inte är anslutna till
branschföreningarna och som därmed inte anser sig bundna av de utarbetade
regler som finns.
Vi lever i en föränderlig värld där elektroniska medier och kommunikation
mellan människor och mellan företag och människor ökar i betydelse. Det
ligger i ett lands intresse att företag kan utveckla moderna sätt att göra
affärer
och dessutom ges förutsättningar att växa och bli accepterade som en naturlig
del i affärslivet. Affärsmetodiken kommer annars att drivas ut ur landet och
Norden och kan hamna i svårkontrollerade regioner, likväl tillgängliga via
elektroniska media, men utanför någon kontroll vad beträffar konsumentens
rätt.
Det amerikanska fond- och mäklarbolaget Salomon Smith Barney
(avdelning inom Citigroup) har publicerat en rapport, daterad 2000 07 21,
som behandlar Internet-Direktförsäljning. Det är övertygat om att det
kommer att finnas miljontals "onlineaffärer" som drivs av individer,
representerande direktförsäljningsföretag som är organiserade som nätverk
och MLM. Representanterna skapar sina intäkter dels genom egen
försäljning, dels genom försäljning av representanter i sitt nätverk. Salomon
Smith Barney beräknar att denna typ av direktförsäljning enbart i USA
kommer att växa till över 33 miljarder dollar redan år 2004. En benämning
som används för att beskriva affärsformen är "hybriddetaljisterna" .
Konsultföretaget Price Waterhouse Coopers har på uppdrag av FEDSA
genomfört en undersökning om direktförsäljning. (Socio-Economic Impact of
the Direct Selling Industry in the European Union, 1999.) Det framkom att 93
procent av kunderna till direktsäljare är mycket nöjda och gärna köper mer
produkter av direktförsäljare och 88 procent kan tänka sig att rekommendera
vänner och bekanta att köpa via samma kanal. Över 90 procent av de säljare
som intervjuades säger sig var nöjda med sitt yrkesval/fritidssysselsättning.
Dessutom framkom att direktförsäljning kommer att växa under nästa
årtionde beroende på en rad olika faktorer. Bland orsakerna nämns att antalet
kvinnor som ger sig ut på arbetsmarknaden fortsätter att öka och att
konsumenters tid för shopping blir allt mindre. Bekvämlighetsshopping ökar
därigenom i popularitet. Förändringar sker på arbetsmarknaden. Unga
människor vill skapa sig en frihet genom att arbeta när de vill och hur mycket
de vill. Befolkningen ökar dessutom generellt sett i ålder vilket innebär
minskad mobilitet samtidigt som produkter som ger människor en möjlighet
att må och känna sig bättre ökar i popularitet.
I en studie genomförd i England av Westminster Business School (Future
Work Research Group, 1998) framkom det att det finns tre orsaker till att
handla produkter via direktförsäljning: produktbehov, enkelhet och värde för
pengarna.
Under 1998 var 1,9 miljoner direktsäljare aktiva i de 25 europeiska
länderna (1,4 miljoner inom EU); 80 procent var kvinnor och 85 procent
arbetade deltid. Den sammanlagda försäljningen i Europa uppgick till 7,2
miljarder Euro varav 6,4 miljarder inom EU.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att motionens intentioner
behandlas med avseende på att säkerställa konsumentens rätt i enlighet med
redan befintlig lagstiftning (jämför marknadsföringslagen,
konsumentköplagen, köplagen samt nyligen publicerade "konsumentskydd
vid distansavtal och hemförsäljningsavtal" [2000:74]). Att som i nuläget
bedöma direktförsäljning och nätverksförsäljningens laglighet genom att
jämföra ett företags näringsverksamhet med uppfyllande eller icke
uppfyllande av kriterier i en lotteriförordning är både diskriminerande och
förnedrande för en bransch som enbart i Sverige sysselsätter mer än 55 000
personer och omsätter över 1,3 miljarder kronor fördelat på drygt 50 företag.
Vi måste eftersträva en transparent lagstiftning och regelverk som
säkerställer såväl nutida som framtida utveckling av effektiva försäljnings-
och distributionssystem utan att göra intrång på den fria näringsverksamheten
som vi vant oss vid i vår marknadsekonomi. Ökad konkurrens och
kundmedvetenhet är positivt och leder till effektivare distribution med lägre
priser som följd.