Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Haagkonventionen utifrån barnperspektivet.
Motivering
Haagkonventionen för nationell privaträtt antog 1980 en
konvention om de civila aspekterna på olovliga bortföranden
av barn. Sverige anslöt sig samma år till konventionen. Den
utgör ett medel och en möjlighet att återföra ett barn till det
land från vilket barnet har bortförts. Konventionen är till både
för att förhindra att barn olovligt förs bort och för att
säkerställa att barn snabbt återförs till tidigare miljö. Den
innehåller också bestämmelser för att skydda barnets rätt till
umgänge med båda föräldrarna.
Bland annat en aktuell händelse gör att det är angeläget att göra en översyn
av Haagkonventionens tillämpning. Vi anser att barnperspektivet har kommit
i skymundan. Det gäller främst de skrivningar i konventionen som handlar om
barnens situation i det land de ska återföras till. I tillämpningen måste man
lägga stor vikt vid om barnen riskerar att utsättas för fysiska eller psykiska
skador eller försättas i en ohållbar situation. Haagkonventionen reglerar inte
bara föräldrarnas utan också barnens rätt.
Det finns också ett jämställdhetsperspektiv på den här frågan. Ett
avgörande om barnets återförande är visserligen inte ett avgörande om
vårdnad. Men i praktiken kan det ändå bli det eftersom den ena föräldern inte
alltid har tillgång till bostad och uppehälle i det aktuella landet. Möjligheten
att följa konventionens intentioner om avgörande i det land där barnet i
juridisk mening har sin hemvist tillvaratas inte alltid. Ur
jämställdhetsperspektiv är det viktigt att belysa detta då kvinnor har sämre
inkomster, sämre skyddsnät och sämre förankring på arbetsmarknaden och
även ur andra synvinklar kan ha extra svårt på grund av sitt kön.