Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en värdekommission.
Motivering
Hur formar vi ett gott samhälle? Hur motverkar vi
diskriminering, våld, förakt, lögn, falskhet och annan orätt?
Inget samhälle kan i längden bestå om det tar överhanden.
Vilka är då de grundläggande värdena för ett gott samhälle
och vad ger inspiration för dessa?
Etik fokuserar på handlingar och relationer, politik på det gemensamma
samhällsbygget, som förutsätter handlingar, relationer och gemensamma
normer. Inga politiska beslut tas utan att människosyn och etik spelar en
grundläggande roll. Lagstiftning genomsyras av etik, som i sin tur bygger på
värden, rättigheter och normer. Värden kan identifieras genom att fråga efter
det som är värdefullt för den enskilda människan, för alla människor och för
samhället. Gemensamma eller allmängiltiga värden är livet, människovärdet,
miljön, sanning, kunskap, kärlek etc. De är värden i sig. En rättighet innebär
anspråk att få uppnå, uppleva eller realisera ett värde. Det handlar om
rättighet att få leva livet, att bemötas med värdighet och respekt, att få ta
del
av en ren miljö, att få ta del av sanning, få tillägna sig kunskap och uppleva
kärlek. En norm påtalar ett ansvar för värdena och rättigheterna till dem. Det
kan gälla att respektera liv och andras människovärde, att värna miljön, att
hålla sig till sanningen, tillägna sig kunskap och att möjliggöra det för andra
och att visa kärlek.
Begreppet rättvisa förekommer ofta i den politiska retoriken. Men om
rättvisa överhuvud taget skall kunna skipas, det må vara mellan medborgare,
eller ömsesidigt mellan staten och medborgarna, måste det ske utifrån en
gemensam bas av värden. Traditionellt menas att 'rättvisa' är en dygd, dvs. en
förmåga att erkänna och garantera en annans rättighet. Men om det inte finns
en medvetenhet eller kunskap om vilka allmänmänskliga värden alla
människor har rätt att förverkliga och ansvar för att andra får förverkliga,
blir
allt tal om rättvisa bara tomma ord inför planlösa beslut. Om stat, landsting
och kommuner skall garantera att rättvisa skipas, måste politiker helt enkelt
veta vilka värden (liv, människovärde, hälsa, kunskap etc.) som skall
garanteras alla människor. Om barnen skall vara i centrum för politiken,
måste vi politiker veta vilka grundläggande värden det är som skall garanteras
våra barn. Saknas denna kunskap om värden, blir allt orden om rättvisa och
rättigheter innehållslösa.
Om det skulle vara riktigt att var och en avgör samhällets värden,
rättigheter och normer, skulle de inte kunna ifrågasättas, eftersom det inte
skulle finns en måttstock att värdera utifrån. Alla uppfattningar vore lika
riktiga. Detta synsätt går inte ihop med de flestas erfarenhet och övertygelse
att en del moraliska ståndpunkter har mer fog för sig än andra. Att t ex under
normala förhållanden ljuga, att misshandla folk eller att tortera eller döda en
människa hävdar vi vara fel såväl i Sverige som i Kosovo eller Kina. Det är
moraliskt fel oavsett var i världen det äger rum, har ägt rum eller kommer äga
rum.
Vilka är då samhällets grundläggande värden? Hur ska vi alla kunna
identifiera och tillägna oss dessa värden? Vilken är familjens, skolans,
rättssy-
stemets, medias och övriga signalgivares betydelse som förmedlare av
värden, rättigheter och normer? Hur byggs rättssystem och rättstänkande upp
utifrån en gemensam värdebas?
Hur är samhällsekonomin beroende av en fungerande etik i form av tillit
och förtroende? Hur förhåller sig spridningseffekterna till värdebasen utifrån
en glidande medicinsk-etisk praxis? Vilken är familjens betydelse för ett
gemenskapstänkande? Hur förhåller sig etikens betydelse för skolan och
uppfostran, dvs. den sk. socialisationen av det uppväxande släktet? Hur
förhåller sig etiken till rättssamhällets svårigheter och den tilltagande
rättsosäkerheten i samhället? Vilken är värdebasens betydelse för
uppbyggande, vidmakthållande och expansion av företags- och
organisationskulturer ? Hur fungerar värdebasens utveckling och betydelse i
ett informationssamhälle jämfört med ett jordbruks- och ett industrisamhälle?
Hur förhåller sig värdebasen, dess betydelse och eventuella förskjutningar i
ett samhälle med en allt större etnisk mångfald? Frågorna kan naturligtvis
mångfaldigas, men värdenas och etikens betydelse för politik och samhälle
kvarstår. Det behövs ett samlat grepp i värdefrågorna.
En rad olika statliga utredningar har behandlat delproblem, som rör det
denna motion behandlar. Det är dock angeläget med en samlad och
samordnad etisk hantering av vår tids svåra etiska frågor med utgångspunkt i
de intagna etiska ståndpunkter vi har i grundlagen och i internationella
konventioner och deklarationer om mänskliga fri- och rättigheter. En svensk
genomlysning av samhällets fundament, dvs. den värdebas som håller ihop
samhället, är angelägen. Vad gäller bredden och planeringen kan den norska
Verdikommisjonen fungera som gott exempel. I anslutning till tidigare
motioner från Kristdemokraterna menar vi att en svensk värdekommissionen
med mönster från vårt grannland Norge bör tillsättas.