Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om klarläggandet av hur och i vilken utsträckning de tyska
rasistiska Nürnberglagarna kom att tillämpas i Sverige.
Motivering
Regeringen har ställt i utsikt att låta en genomlysning ske av Sveriges
hållning till nazismen under andra världskriget.
Vad som inte tidigare varit allmänt känt är att de tyska rasistiska
Nürnberglagarna också gällde och tillämpades i Sverige. Detta har klargjorts
av professor Anders Jarlert som redogjort för hur svensk lag förbjöd tyska
"judar" att gifta sig med "ickejudar". Jarlert visade att de tyska raslagarna
tillämpades inom äktenskapsrätten även i Sverige. En tysk s.k. arier fick inte
gifta sig med någon som enligt Nürnberglagarna definierades som jude. En
lag från 1904 föreskrev att utlänningar som ville ingå äktenskap i Sverige
skulle prövas efter lagen i sitt hemland. 1904 gjordes flera undantag, bl.a. om
hemlandets lag betraktade skilsmässa som äktenskapshinder eller tillät
månggifte. Så sent som 1934 ändrades samma lag beträffande internationella
skilsmässor med en svensk part. Men efter Nürnberglagarnas införande i
Tyskland 1935 gjordes inga motsvarande undantag. Tyska medborgare
hindersprövades i Sverige efter tysk lag. Raslagarna var visserligen
främmande för svenskt rättsmedvetande, men tillämpades likväl här på grund
av 1904 års lag. De tyska flyktingar som ville gifta sig tvärs över rasbarriären
fick vänta tills de blivit svenska medborgare. Förutom Sverige hade endast
Tyskland, Nederländerna, Luxemburg, Schweiz, Italien, Ungern, Danzig och
Polen anslutit sig till Haagöverenskommelsen från 1902, som låg till grund
för 1904 års lag. Den svenska lagen ändrades först 1947.
Det är angeläget att riksdagen uttalar behovet av att klarlägga hur och i
vilken utsträckning de tyska rasistiska Nürnberglagarna kom att tillämpas.